Grattis till Annika Sohlin

3

Uppgift tre av trettio: Den är en tavla.
Svar: 6 bokstäver
Facit: TABBEN
Vinnare: Annika Sohlin, 2 minuter.
Fakta om nästa uppgift: Kategori C

Aktuell tabell:
1. Wiolettan, 7 poäng
2. Susan Johansson, 6 poäng
3. Anki Arvidson, 5 poäng
3. Annika Sohlin, 5 poäng
5. Inger Börmark, 4 poäng
6. Gunnel Moberg, Signhild Hortberg, Marie Kristoffersson, Gunbritt, 3 poäng
10. Ing-Britt Jönsson, Börje Carlsson, 2 poäng
12. Ditte Akker, Åsa Bäcklund, Primrose, RosMarie Danielsson, Maria Bergman, KerstinCecilia, Solveig Svensson, Znogge, Lisbeth ”Lippe” Forsberg, Ezter, Ingrid Levander, Eva Rohlén, Skåningen, Cecilia Ottosson, Minton, Per Börmark, Yvonne Carlsson, 1 poäng
29. Lma, Gunilla Wahlberg, Tant Glad, Inez Carlsson, Gittan Jacobsson 0 poäng
34. Övriga

* Rött namn betyder att personen vunnit en titel.

Självklart är det bäst att trycka på ”Följ” min blogg – då får du direkt reda på när jag lagt in något nytt. Ordet Följ står på ett par olika ställen. Dels i höger marginal en bit ner. Dels om man trycker på kommentarer och scrollar.

Fast text:
A. Tio uppgifter kommer att dyka upp på klockslagen 07.00, 10.00, 15.00, 18.00,19.00, 20.00 och 21.00.
B. Tio uppgifter läggs in på bestämda klockslag. När? Detta kommer att berättas om här på bloggen (ska bli extra spännande).
C. Tio uppgifter kan komma när som helst under månaden.

OBS! Ibland kan det bli mer än en fråga samma dag. Exempelvis när lekledaren behöver fritid en annan dag. 🙂

EFTER det att en uppgift är stängd kommer jag att föra in en aktuell tabell UNDER uppgiften, lämna rätt svar, tala om vem som har vunnit och berätta om nästa uppgifts kategori, A, B eller C.

Annonser

Två tabbar på tre minuter

DSCN95430002

Det är viktigt att utnyttja tiden. Inte låta tre minuter bara dunsta förbi utan att något vettigt uträttats. Jag har märkt att jag hunnit med t.ex. att tömma diskmaskinen och även sätta in nya saker i maskinen innan de tre minuterna är förbi. Det är när jag hunnit med ännu fler småprojekt, medan jag väntar på att tepåsen eller tekulan ska dra färdigt, som jag anar ugglor i mossen. Dumma knäppa timer. Korkade äggklocka. Kärt barn har många namn.
Vår timer är personlig. Det är viktigt att se efter att man inte av misstag har tryckt två gånger. Först PÅ och sedan AV, hundradelen efteråt, eller inte ens fått igång den personliga sega grunkan.
Denna fredag var det fredagen den 13 september. Mitt turnummer. Skrock är jag inte rädd för. Däremot störde det mig att det var så rörigt på vår fina köksö. Snabbt satte jag igång och röjde. Tog tag i den orangefärgade vattenflaskan och gick mot diskbänken. Säkert Lizette som haft den till tennisträningen igår. Sedan tror hon som vanligt att den ska få ben och hälla ut sig själv och hoppa in i skåpet igen. Jag hällde ut vattnet och tog diskborsten för att köra några varv… då såg jag tejpbiten med text på som satt fast längst upp på andra sidan flaskan … destillerat vatten… tankarna gick till kvällen innan. Jennifer hade kommit hem sent från praktiken i Lund. Det var redan mörkt ute. Istället för att ta det lugnt, satte hon igång med ett kemiskt experiment hon hade i läxa. Hon hade hållit på länge med att koka vatten och sedan fångat upp dropparna av ånga på locket. Vad uppgiften bestod av, kommer jag inte ihåg. Bara att vattendropparna skulle vägas på en speciell våg och till det dög ingen hushållsvåg.
Jag kunde inte låta bli att skratta när jag funderade på om jag inte kunde hälla i vanligt vatten och hoppas på att hon inget skulle märka.  😉
Dagen efter frågade hon sin pappa om det var han som trollat bort flaskan med destillerat vatten … hennes enda pappa svarade …

DSCN95440003

Tänka olika

Tänk vad olika jag och Solveig tänker. Jag tänkte på en synskadad kvinna på ICA Kvantum. Solveig tänkte på akut läckage och drog in mig i sina våta dagdrömmar.

Vi åkte iväg med första sändningen av ”Mina fotsteg i ditt hjärta” i underbart solsken. En rejäl laddning av gröna paket i kassar som jag lät förlagschefen Solveig Lidén bära. Dagen till ära hade jag bara ben för första gången utomhus denna säsong. Postinlämningen är utanför mataffärens kassor. En kvinna hade ställt sin stora vagn lite dumt. När jag tråcklade mig förbi noterade jag att den äldre kvinnan var synskadad. Efter att ha tagit ett könummer stod vi och dividerade om olika storlekar på Postens vadderade påsar inför möjligheten att någon ville köpa tre böcker på samma gång. Det slutade med att vi missade vår tur och fick ta ett nytt nummer i apparaten vid kassadisken.
När vi skulle gå ut ur affären kände jag något vått på benen. Eftersom jag precis gjort en repris, passerat med ”trånghetsproblem” den synskadade kvinnan igen och sett att hon drack en dryck från en flaska gick mina tankar till att kvinnan var orsaken. Jag tog upp underbenet och strök bort det våta. Gick vidare ett par meter. Kände på nytt en våt obehaglig känsla längs med benen. Nu mycket mer vatten. Alldeles för mycket mer vatten. Oförstående tittade jag bakåt. Tanten måste vara oskyldig. I annat fall skulle hon behövt kastat vattnet tre meter.
Solveig undrade först vad jag höll på med för yviga gester. Sedan noterade hon vattenfloden som hon tyckte kom underifrån min byxa. Hon tänkte på akut urinläckage. Hon tisslade med kodade ord och jag började också tvivla på livet några mörka sekunder. Redan dags för resan utför. Jag såg den där ålderstrappan jag sett på en tavla, på en loppis. Då människan stod högst upp i en viss ålder. Sedan ramlade hon över kanten och blev alltmer kutryggig och den sista bilden på människan var ingen munter syn.
”Du har ingen vattenflaska i ryggsäcken?”
Tänk att bli så glad av att få sin plånbok, kamera och en massa papperssaker genomblöta. Det var så jag hade lust att börja sjunga på en låt när jag lät sakerna torka i baksätet på bilen. Jag hade satt på fel kork på vattenflaskan. Skönt. Det är dyrt med blöjor. Jag har fortfarande några steg nedåt på högra sidan att ta på ålderstrappan. Nästa steg i mitt personliga liv är att titta på vällingpaket och barnmatsburkar igen. Jag bet av en stor bit av en hörntand i måndags. Ingen på mottagningen hade tid att svara eller ringa upp efter mitt intalade meddelande. Måste ha berott på att alla på praktiken satt i personalrummet och läste i var sin ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. De kanske till och med fuskade med något segt och sött i små skålar nu när inga patienter kunde sladdra. 🙂
Igår svarade en kvinna. Det blev ingen tid förrän på torsdag. Hoppas att hon menade denna veckan. Jag glömde även att fråga om de tyckte boken var bra. 🙂 Är det någon läsare som vet om det går att sätta plåster på en styck nyfiken tunga? Snart kan jag inte prata rent. Sluddrar mest. Jag är en man så jag får väl tappert stå ut. Lite synd är det allt om mig. Eller?

OBS! Om du vill lämna någon kommentar EFTER det att du läst ”Mina fotsteg i ditt hjärta” så var snäll och gör det genom att trycka på fliken SolBo Förlag längst till höger under Gotlandsbilden/Headern. Avslöja helst inga viktiga detaljer för dem som ännu inte läst boken. Vill du hellre skriva något privat går det bra till mejladressen som står på samma ställe.

Ska du köpa boken glöm inte att läsa instruktionerna under fliken: Köp boken. Försök få dit för- eller efternamn på bankens snåla utrymme, 12 tecken, där det står meddelande till mottagaren. Det är viktigt för oss så att vi kan pussla ihop pengarna med rätt adressuppgifter och slipper gissa.

Under sommaren kommer jag att lägga in inlägg som jag gjort tidigare. Dock inte varje dag. Om det händer något roligt som har ett samband med min debutroman kommer jag givetvis att lägga in det. Annars blir det samma mix av saker som tidigare. Kåserier, funderingar, bilder på Skånes smultronställen, månadens boktips, tävlingar och andra lite halvgalna saker som jag kommer på. Naturligtvis kommer jag med intresse att följa alla mina favoritbloggar. Ni blir fler och fler till antalet. Jag önskar er alla läsare av denna blogg en skön sommar. Var rädda om er. Bry er om varandra. Njut av livet så gott det går. Ta varje dag som en gåva. Kram Bosse.