Första gången är speciell


Den första ”sällskapsbeställningen” kom redan i januari. Centerkvinnorna i Förslöv ringde först. Undra hur det såg ut därnere just när samtalet kom. Säkert kaotiskt. Ändå jobbade jag/vi sju dagar i veckan och under väldigt långa pass för att bli klara till 3/3-99.
Givetvis hade jag inte bara whiteboardtavlan att förlita mig på. Den kunde ju Jennifer få lust att leka med. 😉 Knappast. Då hade hon fått balansera farligt.
Som alltid antecknade jag på tre ställen. Direkt i årets Plankalender vid samtalets gång var det första. Att förstå grov svenska trasslade till det ibland. Pinsamt att be personen att ta om det igen. Bokstavera hjälpte inte mycket. 😉

Första bussen minns jag väl. Rattade gjorde en mycket trevlig kvinnlig chaufför som jag hade hört mycket gott om via min mamma. Tyvärr fick denna kvinna cancer senare och dog alltför ung. ❤
Jag hade haft öppet några veckor, men det var nu som allt sattes på prov. Mycket lärorikt. Två viktiga saker lärde jag mig direkt. Det gick inte att ha det mysigt med fyra stolar och ett runt bord i ”Köket”. Efter den bussen rullat iväg stod det resten av den säsongen tre stolar med ryggen mot varandra i mitten av rummet. Bordet bar vi in till privatlivet. Alla handväskor som var farligt nära kaffekopparna i ”Köket” gjorde mig nervös. Kopparna levde farligt. Nästa dag åkte vi till Halmstad och beställde måttbeställd ”plexiglas”. Akrylplast tror jag är den rätta benämningen. Undra hur många små skruvar som mycket försiktigt skruvades genom plast och in i listen på min svärfars bokhyllor?
Det fanns två skäl till att dessa tiotal hyllor fanns i rummet.
A: Dels skulle vi upp i exakt tretusentrehundratrettiotre olika sorters koppar. Då kunde vi inte köpa fina montrar som inte svalde så många koppar. Därför döpte vi ett rum till ”Köket” och jag placerade de koppar jag tyckte minst om, de trendigaste sjuttiotalskopparna och mycket mer i rummet.
Det hade varit ett kök och diskbänken fanns kvar. Nu satte jag dit en gul Kockumskanna och lite till på plattorna och diskbänken för att skapa ett slags ”hem”.
B: Nostalgi. Varje gång som det blev fullt med koppar i skåp och hyllor bad min svärmor sin man om att han skulle göra en ny hylla till henne. Några år senare var det tusentals människor som kom i kontakt med dessa hyllor. Livet är märkligt. Ganska lite vet vi om framtiden. Hur mycket vi än planerar.

Här är på denna selfies är det första gången också – klockan är slagen. Första ordinarie säsongen är över, sista söndagen i september. En mycket intensiv tid. Tyvärr missade jag min hemliga drömgräns med endast 11 personer. Vanliga människor hade kanske dragit iväg på en utlandsresa några månader. Istället började jag nästa dag, i solskenet på den inglasade altanen mellan våningarna, att sortera ”tusentals” julkort. Jag gick till bibblan och läste ex. på allt om Jenny Nyström. I slutet av oktober slog jag upp dörrarna för en julutställning med jultidningar, danska och svenska jultallrikar, julkannor, ”julklockor” och flera andra gamla julsaker. Nästa år utvecklade vi det ett steg till.

En sista sak. Ser du den bruna höga burken på golvet? Där förvarade jag enkronor. (några/resterande ligger på golvet för skojs skull) Aldrig hände det att mynten tog slut. Trots att många kända och okända personer hade åsikter om det med olika ansiktsuttryck. 😉 Första säsongen var basen mina egna kronor som jag växlade in. I fortsättningen ”tog jag” endast två rör på banken när jag startade upp en ny säsong. Sedan var det självspelande resten av året. Ibland fick jag tömma ut lite från burken. 🙂

Som vanligt blandade jag allvar med skoj. Vi lekte med siffror i alla samlingar. Inte bara 3 333 st kaffekoppar. Det var samma sak med de andra samlingarna. 3 333 st sockerpaket. 2 222 kaffefat. 777 st äggkoppar o.s.v. Därför var steget till 33 kr för vuxna och 11 kronor för barn inte speciellt långt i min humorhjärna. Den hjärnan hade gott sällskap av min seriösa sida som retade sig på att Sverige året innan infört en ny regel. Alla privata museum skulle betala 6 % moms. Jag hade tänkt mig 30 kr i entré för vuxna. Om jag höjde 3 kronor fick jag tillbaks momspengarna. Småpengar för ett stort företag. ”Viktigpengar” för oss.

Ps. Inför nästa inlägg varnar jag känsliga besökare. Det kommer att förekomma både sex och miljontals baciller. Hoppas du inte blir smittad. Håll dig för säkerhets skull på rejält avstånd. 😉

Annonser