Ibland kan jag fundera på hur många procent av tiden i ett nyhetsprogram på TV, som är positiva. Jag är inte helt säker på att de ens är mätbara. När nyhetsuppläsaren rundar av kan hon innan hon säger godkväll, berätta om ett vårtecken som har visat sig någonstans. Så får vår näthinna med tvära kast lämna en strejk, ännu ett onödigt krig eller en katastrof, för att få njuta av årets första blåsippa eller ett gulligt djur som fötts på Skansen, i femton gemytliga sekunder.
När vi stänger av radion, datorn eller TV:n tar vi omedvetet med oss väldigt många världsbekymmer in i vår egen hjärna, som sedan behöver bearbetas när vi sover. Jag tror att detta slukar en hel del energi. Visst är det viktigt att saker lyfts fram. Det är bara tråkigt att det mesta är just eländigt och sorgligt. Personligen kan jag heller inte göra så mycket åt det.
Därför försöker jag hitta andra kanaler i livet. Sedan jag blev utbränd har jag medvetet skärmat av mig från att se Nyhetsprogram sent på kvällarna. Istället njuter jag av att läsa solskenshistorier i tidningar eller se positiva nyheter på nätet. Jag är medveten om att jag lurar min hjärna, men det är den bästa medicinen för just mig.
Som de glada nyheter jag läst i Ystad Allehanda de sista dagarna. Varje dag kommer det in täta rapporter om vårtecken. En man i Källesjö har ringt in och berättat att han hört tranor. Ett rekordtidigt vårtecken. Lärkan har hörts över ett fält utanför Köpingebro. Det står att just lärkan är ett vanligt tidigt vårtecken. Det står också att den drillande fågeln ska få snö på sina vingar tre gånger innan det är vår på riktigt. Rent temperaturmässigt måste det vara plusgrader tio dygn i följd om jag minns rätt. Hoppas att det hinner bli det innan den 20 mars. Då är det nämligen Vårdagjämningen.
Sedan är det kul med vissa mysterium. En kvinna i Ystad tog tag i brevbäraren och ville klaga. Hon höll ett brev i handen. Berättade att både adressen och dateringen stämde, men inte årtalet. Brevet var skrivet för 36 år sedan. Avsändaren var en väninna. Kvinnan trodde först att det hade hänt väninnans gamla föräldrar något. I texten stod det att väninnan hade handlat skit för 45 spänn och nu inte kunde handla mer på hela veckan. Det var då kvinnan förstod att hon blivit kastad 36 år tillbaka i tiden. Hon ringde upp sin väninna som först inte mindes något brev men till slut sa; ”Ja, jag har undrat varför du inte har svarat.” 🙂 När det gäller adressen på Stora Östergatan så var det kvinnans barndomshem och efter att hon har bott på sju olika ställen så hade hon kommit ”hem” igen till slut. Så kom brevet. Frågan är var brevet varit under 36 år. Ingen vet. Det kan i varje fall inte legat på posten, för de har inte samma lokaler som då brevet skrevs.
De flesta danskar är glada och positiva åt en sak som inte hänt i landet på 200 år. En historisk varg rör sig någonstans på Mittjylland. De tror att den kommit upp från norra Tyskland. Eller har den tagit bron från Skåne? Om de är så glada över en varg kan de få den som stryker runt på Österlen också. Så får de två sällskap. Är det sådant som kallas för att göra en Björntjänst? 🙂
Här kommer tre frågor till Dig läsare som det är frivilligt att svara på:
Tycker du att det är kul eller trist att det idag äntligen är final i Mellis?
Vilket är det personliga vårtecken du varje år längtar efter?
Vilken plats där du bor måste du besöka, för att du ska känna att du firat in våren?
Mina personliga svar är:
1. Ja. Måste erkänna att jag inte tyckt det varit så kul i år. Någonstans har det blivit för urvattnat. De få låtarna som jag gillat har inte gått vidare.
2. Här runt Österlen har jag ännu inte fått just bara ett favoritställe, men jag kan nämna ett par andra jag längtat efter som hör ihop. Att se den underbart ljusgröna färgen på bokarnas blad i början på maj, på Galgberget i Halmstad och i Åkulla bokskog var balsam för min själ.
3. Om Solveig fått svara hade hon säkert sagt blåsipporna vid Silverfallen i hennes barndomstrakter. Jag säger att åka till ön Ven utanför Landskrona en fin majdag. Cykla tandem. Äta och dricka något gott.
Jag måste tillägga att jag fått mig en stor dos av energi de sista dagarna från oväntat håll, som gjort mig både glad och mycket rörd. Tusen tack ni båda skånska bloggande tjejer.
http://jagarsandra.blogspot.se/2013/03/tycka-om.html
http://minplatsisolen.blogspot.se/ Torsdagen den 7 mars, Bloggtriss – Kärleken till ord
Ha en fin lördag. Tack för du läste.
Ps. Såg att detta var mitt inlägg nummer 250. Festligt. Egentligen hade jag tänkt mig att lägga in ett kåseri en gång i veckan. Aldrig kan man lita på sig själv… 🙂
Bloggäventyr med Bosse Lidén 