Minns du scenen?

Jag läste i en tidskrift i veckan om en man som hoppades få med sig 25 intresserade för att gå på en upptäcks-promenad i Visby innerstad. Lockelsen var att få se och lyssna på historier om 17 sevärdheter bakom ”låsta portar” och få komma in till innergårdar. Det kom visst nästan 100 personer och alla fick följa med. 🙂 Lät mycket spännande och intressant.

När han kom till denna adress: Rådstugugränd 2 hann han aldrig börja prata innan någon förekom honom och berättade varför denna adress var intressant. 🙂

Nu googlade jag för att läsa på lite:
Innanför den röda porten finns bakgården där Pippi, Tommy och Annika ställde sig för att sjunga för att få ihop pengar till nya kläder. De fick ihop 17 öre på sin skönsång.
”Det räcker ju inte ens till en skjortärm”, sa Tommy i På rymmen med Pippi Långstrump.

Min egen fantasi gick igång när vi korsade Mellangatan och kom in på nästa gränd, Novgorodgränd. Tänk att bo där som barn och ha en kompis som bor mitt över gatan på samma våning. Slippa springa ner, över gatan och uppför nästa trappa.
Istället ta bron från Bosse.
Nu gick tankarna över till en söt tjej. Måste ha att göra med att jag blir romantisk av promenaderna runt, uppför och nerför gränderna. ❤

Ps. Foton från Solveigs mobil. Det bästa med att traska runt utan kamerautrustning är att jag ser kommande möjligheter och vinklar på ett bättre sätt. Med lite snö skulle det kunna bli flera snygga foton.
Igår kom det säkert några hundra snöflingor. En bra början. 😉
Imorgon är det sprutdags. Vi har en beställd tid. Undra om Solveig får någon. För det blev snabbt nya regler i fredags. Allt håller på att ta slut. Endast … sådana som jag kommer att få. För jag tillhör väl dem i riskzonen? Extra tramsig och virrig man i sina bästa år. 🙂

Annonser

När snön kommer…

Som jag skrev i fredags lever jag just nu utomhusliv utan systemkamera -när jag rör mig i Visby. Men likt en ekorre samlar jag på min kost: idéer av olika slag. Det är riktigt skönt att ha lätt packning. En påse nötter. 😉  (fotona har jag tagit mellan september-oktober)

När jag idag rattade ner mot centrum efter lunch, hoppades jag att det fanns en ledig p-plats längst ner. Då behövde vi bara ta trappan ner och direkt befinna oss på den plats du ser på fotot.
Det blåste snålt och vi skyndade på stegen inledningsvis av vår promenad.
Min fantasi går igång när jag ser den gamla muren som fått utstå många prövningar. När vi gick igenom Dalmansporten (samma foto) tittade jag uppåt och konstaterade att ingen konsthandlare hängde död.  (Knutasdeckare av Marie Jungstedt)

Precis som vi trodde kom inte vinden åt oss på andra sidan muren. Ett helt annat klimat. ”Inmursklimat” får det heta. 🙂

Jag har kommit fram till att det finns minst fem stycken strategiska platser på Klinten och Kyrkberget, med möjlighet att ta jättefina bilder i framtiden, under olika årstider.

Denna lilla mysiga gata har vi vandrat in på några gånger sista tiden.

Bara alla gamla hus, i olika skick, fascinerar mig.
Idag såg jag några som hade synliga adventsprylar. Själva väntar vi två veckor till. Snart är vi där.
I december är mitt mål att det ska finnas minst ett foto från ”Visby som snöklätt”, på denna blogg. ❤
Vad som sedan väntar runt årsskiftet har jag små aningar om. Bättre att inget veta. Gotlandsfoto lär inte hamna här. Sedan är frågan om tiden kommer att räcka till att hålla igång två bloggar och allt annat. 😉 Tror det ger sig efter hand.

Ha en bra fortsättning på kvällen. Dags att återvända till siffrornas värld. 😀

De skrev om mig idag i Gotlands Allehanda

Tänk att jag var med på sidan sex i dagens morgontidning. Inte illa. 😉
Det stod med feta svarta bokstäver; 59 000 bor på nu på ön. I år har över 2 300 personer flyttat hit. Vi är två av dem. 😀
Om du undrar så får du denna fakta helt gratis. Gotland är ca 17 mil lång och 5 mil bred. (på vissa ställen)

Vi var helt övertygade om att Visby var större än Ystad. Så visade det sig att det var tvärtom. Inte mycket, men ca 5000 invånare skiljer det mellan de mysiga städerna.
I Visby bodde det 31/12-17 24 330 personer. Innanför muren bor det ca 2700 invånare. Några fler under sommaren. 😉

Det är just delen innanför muren som facinerar mig under denna del av året. Mitt mål är att uforska varje liten del av innestaden. ❤
Sista tiden har inte kameran fått följa med. Istället lägger jag märke till detaljer. Platser som jag kommer att besöka i rätt väder. Under tiden njuter jag av personliga åretruntbutiker. I lördags fick jag fyra nya favoriter. Givetvis är mycket stängt eller begränsat när det gäller öppettider. Därför har jag gjort en lista på öppetider för aktuella besök under vintern, så vi slipper googla varje gång. På hemmaplan läser jag in mig på fakta om Visby och hela ön. Jag har redan en fullsmockad pärm med möjligheter, insatta efter rätt bokstav i registret.
En ledig stund kom statistiknisse på besök. 🙂 Det var när jag studerade kartan ovan. Precis som i Ystad finns det häftiga namn. Jag blev nyfiken på vad det fanns mest av innanför muren. Gator, gränder, vägar eller något annat? Syftar på gatunamnen. Eftersom jag inte är som normala människor tog jag mig tid att först räkna dem. (Kom fram till 105 namn innanför muren). Lite oväntat för mig vann gatunamn som slutar på –GRÄND överlägset. 66 st. -GATAN kom tvåa på 27 st. -BACKE fick 6 poäng och övriga var endast också 6 st till antalet.

Hur många av er läsare av detta inlägg har besökt Gotland? Vilka är era favoritsevärdheter/ställen? Har ni varit på öarna runt omkring Gotland? (Fårö, Lilla o Stora Karlsö, Gotska Sandön m.m.)

Den finns där ständigt omkring mig

Det har varit mycket gråväder sista tiden. Kameran är inte med speciellt ofta. Istället ser jag fram emot att se Visby innestad snöklädd. För jag har sett väldigt fina foton/tavlor när den tre och en halv kilometer långa muren omges av snö.

Vilken ynnerst det är att kunna glida in och ut genom muren. Det måste vara omöjligt att inte drabbas av historiska vibbar när man tänker på vilka användningsområden som Ringmuren har haft genom alla århundranden. Förvaring, skydd mot fiender, fängelse och mycket mera. Jag älskar att läsa litteratur om hur Visby växte till att bli en av de mäktigaste städerna i norra Europa. För att så småningom raseras på olika sätt. Därefter sakta resa sig igen och för att hoppa långt fram i modern tid, bli upptagen på UNESCO:s Världsarvlista 1995.

På några få ställen är det tillåtet att köra in och ut fordon. På flera ställen finns det som tur är möjlighet att ta sig igenom till fots eller cyklande. Här ser du en person som håller på att tappa huvudet och måste stötta upp det. 😉

Muren måste skydda bra för kyliga nordvindar för dem som bor i närheten. Rackarbacken är ingen ”snäll” väg om man viker till höger på fotot. Jag gick där en stekhet julidag en gång. Tror inte det skulle vara lättare att bromsa stegen neråt. Stackars knän.

Först tittade jag vänster och såg ett ensamt får ligga där och ”frysbräka”. Visst tyckte jag synd om djuret, men det fanns så mycket annat spännande att titta på. Sedan hörde jag ett nytt sound som lät som ett välmående. Då vände jag det som sitter ovanför min hals tillbaka och njöt extra av det jag såg. Delad värme. Omtanke. Vad mycket vi små människor har att lära av djuren. ❤

Tre månader som öbosse

Idag är det tre månader sedan vi trötta kom med färjan till Visby. Så här länge har jag aldrig bott på en ö. Världsrekord för mig. 🙂 Sammanlagt har jag dock befunnit mig på en ö under en längre tid. Borde kanske skriva en fiktiv roman om Cypern. ❤

Hösten har gjort sitt intåg på Gotland. Den kom med ”Snabbtåget”. Ena dagen tyckte jag det var för varmt med bar överkropp och gick in och tog en svalkande dusch. Några dagar senare plockas vantar, mössa och långkalsonger fram ur gömmorna. Min ärthjärna hade svårt att hänga med i svängarna.

Löven lägger sig inte var som helst för att vila. De söker upp sina gamla kompisar.
Detta var min premiär. Jag har varit på Gotland flera gånger. Alltid på sommaren. Aldrig har jag kört in en bil innanför muren till Visby innerstad. En tidig lördag tyckte jag det var dags. I förväg hade jag memorerat vägen. In genom Norderport. Direkt vänster uppför den branta Rackarbacken som numera bytt namn till Nygatan. Målet var att hitta en p-plats på Kyrkberget. 🙂
Jag kom in genom den smala porten. Inte en bil i sikte. Plötsligt blev jag lite osäker. Låg Rackarbacken så nära muren? Räknades den vägen? Skulle jag ett steg till? Plötsligt dök det upp en taxibil från Stora Torget-hållet när min bil befann sig på vänster sida och skulle ta sats för den branta backen. Då fick jag motorstopp. Taxiföraren som smidigt kunnat glida förbi på andra sidan fick för sig att prova om det gick att trycka ut tutan genom dörren. Han låg på den i alla fall. Tänk om han fick hjärtstopp. ”Den lilla blå” bestämde sig för att lösa problemet. Den fortsatte uppför backen glatt medans taxiföraren visade upp sina fingerkonster.
Vilket flyt. 🙂 En enda p-plats fanns kvar. Nattgäster utnyttjade antagligen de andra.

Hur tänker du läsare här? Fortfarande har jag kvar min nyfikenhet. Den vägrar att lämna mig. Ser jag en sådan här vy går min fantasi direkt igång. Jag måste bara se vad som finns runt krönet. Idag ska vi göra något trevligt och fira de tre månaderna. Hoppas du också har något kul på din agenda.

 

I november vid den här tiden


Hjärtligt välkommen den 1 november till Korsordsmästerskapen 2018.

Det viktigaste för mig är att du tycker detta är trevligt och ser det både som en tävling, en lek och ett sätt att umgås under en ”mörk” månad. Du behöver bara delta när du har tid och lust. Det kan räcka med att vara med EN enda gång för att bli miljonär. Framför allt vill jag att du trivs med gemenskapen och gärna gör fler återbesök under månaden.
Tio Skrap-Kryss kommer jag att dela ut. Se nedan.

Här ett provexempel på hur det kommer att se ut:

Uppgift 1 av 30: En dag i veckan
Svar: 6 bokstäver
Facit: X
Vinnare: X
Tävlingstid: 30 minuter

Årtal: XXXX
Vinnare: X
Tävlingstid: 30 minuter

Antal uppgifter:
30 st. Uppgifterna läggs in någon gång mellan 18.00-18.30 under novemberkvällarna.
Jag stänger uppgiften efter exakt en halvtimmes tävlingstid.
(Är det strömavbrott vid inlägg får du vänta in strömmen – precis som jag gör.)

Glöm inte att trycka på FÖLJ i högermarginalen så att du inte missar något.

Poängfördelningen i korsordstävlingen:
Uppgiftsvinnaren: 10 p.
Tvåan med rätt svar: 8 p.
Trean med rätt svar: 7 p.
Fyran med rätt svar: 5 p.
Femman med rätt svar: 4 p.
Sexan med rätt svar: 3 p.
Alla med rätt svar: 2 p.
Alla som deltar men lämnat fel svar: 1 p.
Alla som inte deltar: 0 p. 😉

Årtalstävling:

Varje uppgift kommer överst att ha ett foto: Den som först gissar ÅRTALET (fyra siffror) då fotot togs får en poäng. Ditt korsordssvar behöver inte vara rätt för att du ska vinna. Du väljer dessutom fritt om du vill lämna årtal i korsordskommentaren eller göra det separat.
OBS! Det är okej att endast deltaga i årtalstävlingen.

Jultema:
(lekmoment)
När som helst under månaden kommer det att dyka upp 24 st blogginlägg med jul-inslag. Din enda uppgift är att skriva en kort kommentar eller skicka en symbol för att visa att du sett fotot.
Poäng: 5-3-2-1-0 poäng. Ettan, tvåan, trean, deltog, deltog inte. Jag bryter när det passar mig tidsmässigt. Jag skriver ordet STÄNGD. (TIDIGAST en timme efter inlagt foto.)

PRISKATEGORIER:
Jag bjuder totalt på 10 stycken Skrapkryss. Det är givetvis gratis för dig att deltaga.

Kategori ett:
Segraren, tvåan och trean i Korsordstävlingen får var sin lott.

Kategori två:
1 lott till en deltagare som kom på plats fyra till tio.

Kategori tre:
1 lott till en deltagare som kom på plats elva till tjugo.

Kategori fyra:
1 lott till en deltagare som kom på plats tjugoett till trettio.

Kategori fem:
1 lott till en deltagare som kom på plats trettioett till fyrtio.

Kategori sex:
Jag viker ihop lappar med namn på de trettio uppgiftssegrarna. Namnet på den första lappen som vecklas upp vinner en lott. Ju fler segrar – desto större procentchans att vinna. En eventuell titelsegrare med namnet ”Ingen Vinnare” får inte vinna en lott.

Kategori sju/ Årtalet då fotot togs:
En lott till den som ensam fick flest poäng först i sluttabellen. (Avgör om det skulle vara mer än en deltagare som har lika många poäng.)

Kategori åtta/ Jultema:
En lott till den deltagare som fick flest rätt först i sluttabellen. (Se ovan)

Den deltagare som kommer på plats fyrtio i sluttabellen kan teoretiskt bli rikare än den som vinner tävlingen. Men att vinna titeln ”Korsordsmästare 2018” måste vara en tung och härlig utmärkelse att få. Eller vad tycker ni fyra segrare härunder? 😀

Tidigare vinnare:
Lisbeth ”Lippe” Forsberg (2013) – tävlingen gick på Facebook
Göran Nilsson (2014) – tävlingen gick på Facebook
Anki Arvidson (2015)
Anki Arvidsson (2016)
Gunnel Moberg (2017)

Regler:
Bara ett korsordssvar/person vid varje uppgift. Som enväldig domare är det mitt facit som gäller (ingår i charmen).
Antalet bokstäver och stavningen måste stämma till 100 procent.
Varje uppgift är öppen i exakt 30 minuter.
Vid lika poäng väger antalet segrar tyngst i sluttabellen. Sedan silverplatser, bronsplatser osv. Under mina tjugonio första tabeller håller jag bara reda på antalet segrar. Annars skulle det ta alldeles för långt tid för mig att redovisa ”Dagens tabell”.

Tillkommer det nya personer som jag måste godkänna först, kommer deras svar och tid in på rätt plats i efterhand. Nästa gång de deltar brukar deras text ”hoppa” in direkt.

Aktuell tabell:
Facit, vinnare och aktuell tabell förs in efter avslutad uppgift. Alltid före nästa uppgift.

Ännu en gång. Välkommen 1 november 2018 vid ”sextiden”. Då möts du av ett foto och en kort text.
Jul-foton dyker upp när som helst på dygnet under månaden. Vem vet? Kanske mer än ett på dygnet? 😉
Här är ett varuprov:

 

 

 

 

 

 

 

Ett tag blev jag tokorolig

Visst är det spännande att rulla runt på en egen ö utan karta och kompass. Inte en turist i sikte. Först mådde jag som en prins. Hur mår de förresten? Inte ville jag gå och lyfta tunga vikter. Någon prinsessa hade jag inte behov av just då. Nåväl. jag njöt av friheten och möjligheterna. ❤
Det var då det hände … jag började känna mig vilsen och var det inte en smula rädsla som kom på ofint besök? Hade det inte studsat till och visst hade jag kört i ganska mycket vatten. Kunde det vara så illa att jag var lost. Helt vilse. Inte kände jag mig lugnare när jag såg denna växt. För det var då jag blev tokorolig. Tänk om jag hamnat i Byxelkrok? 😦

Rädslan hade satt sina klor i min hönshjärna. Ville inte släppa greppet. Hur skulle Solveig ta det om jag ringde från norra Öland och ville ha hjälp? Hade inte varit bättre om det var från södra Öland. Plötsligt började jag se tokigt suddigt. Fanns det ingen mänsklig varelse i närheten? Bara får och får. Det var då jag såg honom.

”Ursäkta. Man får inte rö… hur hittar jag tillbaka till Visby?”
”Är det du som är Thomas Pettersson? Har du peruk på dig?”
”Nä. Jag är född med kalufsen och…”
”Kära Thomas. Du följer bara Gotlandstokarna som växer i en allé längs hela vägen till Kärleksporten. Trevlig tripp.”

Kontrasternas helg

Det sägs att det finns alltid någon plats på Gotland där solen lyser – varje dag. Det skulle inte förvåna mig. För det är något jag ofta har lagt märkte till under vistelser på öar. Senast Bornholm förra sommaren. Otroligt häftigt när jag fotade det vilda havet där vi bodde. Tio minuter senare anlände vi med bil till ett spegelblankt hav. Overkligt.
Vet du vad Gotlands högsta rauk heter?  😉

Förra helgen höll vi till vid kusten. Då var det behagligt vandringsväder. Ovädret höll sig snällt på avstånd. Denna lördagen tänkte vi passa på och besöka några medeltidskyrkor innan de kanske stänger för säsongen. (15 maj -15 september) Jag har skrivit om att vi kom precis innan ett bröllop i Tofta. Dennna gång blev det ännu tightare vid en kyrka. Jag slank in snabbt innan ett dop och såg det söta barnet på några decimeters avstånd när jag gick ut genom porten och det bars in.
Två kyrkor var faktiskt stängda. De blir utan interiörreklam nästa år. 🙂

Vi tog med egen fikakorg som vi tänkte njuta av, på något fint ställe längs med de slingrande vägarna. Så blev det inte. Vi var inte klädda för kylan som bet sig in i kroppen. Istället blev det fika i bilen. Det som var kul var, att när vi vände tillbaks mot Visbykusten, såg vi en blå molnfri himmel och sol.

Dosen av det som väntar runt hörnet byttes ut mot motsatsen i söndags, när vi bestämde oss för att stanna  i vår hemstad. Klokt val.

Det  var som att förflytta sig tillbaka till sommaren. Tre turisbussar utanför Almedalsparken. Turisterna lotsades av en person med en skylt i handen. Själv lotsar jag dig bloggbesökare till fel tillfälle. För denna bilden tog jag en vecka tidigare när vi var och hämtade böcker på bibblan. 😉
Vilken vacker park som utnyttjas till lite av varje. Denna gång strosade vi på kullerstenarna, på andra sidan muren, och gled in och ut genom portarna.

Planerade vad vi ska göra/besöka när det blir gråa och regniga höstdagar. Detta är ett av de givna ställena.

Jag är otroligt förtjust i de trånga gränderna som binder ihop/ramar in hus och gator. Tänk om jag fick komma in i de gamla husen. 🙂 Jag har sett foton i böcker från en del rum med vackra målningar. Både på väggar och uppe i taken.

Ibland kommer man nära muren även vid fikatime. Nu kom kvinnan på fotot med ett brunt paket till mig som hon hämnat på ett utlämningsställe. Alldeles för lätt för att innehålla en kamera som inte skulle finnas i lager förrän i slutet av denna veckan. Antagligen väskan som jag köpte från ett annat ställe.
Prassel, prassel. Visade sig innehålla det extra objektivet och minneskort. Alltid en början. 18-200 mm. Kommer jag att bli en bättre eller sämre fotograf? Antagligen det sistnämnda…  och ute ösregnar det och blåser i träden. Vilken tur att jag har tak över huvudet och strömmen är på besök igen. 😀

Fönster och dörrar på glänt har jag tagit en del bilder på redan. Måste erkänna att jag är småirriterad. Strömavbrott nummer nittioelva. Den lilla texten jag hann skriva var kvar. Men när jag skriver visas bokstäverna med fördröjning. Därför blir det fel och fel och fel hela tiden. 😉 Det är ju 11 september så mina problem är ringa. En faktura på 400 kr för uteblivet besök på sjukhuset i Ystad störde mig också när posten kom. Liksom en annan mysko räkning på ett konstigt belopp. Jag skrev faktiskt ett avbokande mail och berättade att jag var på väg att flytta och tackade för de sju åren. Imorgon har jag beställt en ”gladdag”.
Tack för besöket. ❤

 

Alla dessa namn


Vi köpte vår bostadsrätt i Ystad andra maj och flyttade ner till Skåne när döttrarna och Solveig slutat sina skolor, strax innan midsommar.
Under dessa åtta veckor åkte vi dit flera gånger från Skummeslövsstrand och fixade och donade. Det fanns både helger, KHFD, pingst och andra möjligheter att välja på.
Vi sov på medhavda sängar och hade köpt barstolarna till barköket som var förankrat och ingick i köpet. 😉
Närmaste grannen på gatan var ordförande i b-föreningen, som bestod av tjugo hushåll. Vi pratade under dessa veckor med Tommy om olika saker och en gång dök hans fru upp.
”Kommer du ihåg vad Tommys trevliga fru hette?”, frågade Solveig på kvällen från sin barstol.
”Annika”, svarade jag snabbt mellan två tuggor.
”Är du säker eller hittar du på?”
”Jag tror det var Lilla Gubben”, svarade någon smart yngre från en annan barstol, som just då åkte som en hiss upp och ner.
”Du får inte göra så Bosse. Nu kommer vi garanterat att säga fel i fortsättningen”, sa hon som jag gifte mig med.

Tiden rann iväg och blev snabbt till sju år. Själv klarade jag galant att hålla isär de två namnen; Barbro på bortaplan/utomhus och Annika på hemmaplan/inomhus. Tror det var svårare för övriga familjemedlemmar. Det hände allt oftare att de tvivlade på sig själva och inte skojade när de sa Annika inomhus.
”Jag som trodde att hon heter Barbro”, sa jag hjälpsamt då och då.
”Du gör bara inte likadant när vi kommer till Gotland.”
Min tunga lovade inget.

Den första som vi mötte av grannarna i Visby var trevlig och pratglad. Solveig stod lite tungt med händerna fulla av gamla flyttkartonger, som vi skulle åka och slänga. Därför hörde hon inte alla ord och frågade dumt nog MIG i bilen vad grannen hette.
Jag vände mig mot henne och knep ihop läpparna och släppte försiktigt fram frasen.
”Det får jag inte berätta. Jag har lovat. Minns du inte det?”
”Sluta larva dig. Var det inte Agneta?” testade Solveig innan hon vred om startnyckeln.
Jag la korten direkt på bordet. ”Hon presenterade sig som Annika. Men det är bäst jag kallar henne Barbro. Så det inte blir galet i namnbokföringen. Rätt ska vara fel.”

När jag googlade på kvällen kunde jag bevisa att mina nytvättade öron hade hört rätt. Till hundra procent. Om inte mina ögon ser fel går just nu Barbro iväg mot parkeringen. När vi känner varandra bättre ska jag fråga om hon heter Barbro i andranamn. 😉 Då kan jag bjuda på att jag heter Anders. Är bäst att jag inte nämner ”Sebastianperioden”. Allt har sin tid.

Ps. Nu vaknade Jennifer i gästrummet och vi kan snart åka iväg på äventyr och bus. ”Mot havet!!!” Det är sol och bara en svag bris.

Från en bastu till en annan bastu

Från Solveig den 29 april tog flyget till Visby för en anställningsintervju har det varit intensiva månader. Vår hemliga plan gick in i en ny fas, när hon fick samtalet den 3 maj från rektorn, som önskade henne välkommen ombord.

Vi lyckades med målsättningen att få in allt i en stor flyttbil. Därmed gick vi från 75 kubikmeter (Skummeslövsstrand – Ystad) till 40 kubikmeter. 8 tillgodo i lastutrymmet. 🙂 Det krävdes mängder av försäljningar av stort & smått. Otaliga turer för att skänka & slänga. Sträckan till återvinningscentralen klarade vi med förbinda ögon. 😉
Det var otroligt tufft att röra sig aktivt i den bastun som vi hade både i Ystad och på Gotland. Det hjälpte inte att ha öppet överallt. Ibland duschade jag av mig svetten. Efter en kvart var jag nästan lika svett igen.

Vi började med att plocka ner/packa ner vårt bibliotek. Hälften böcker, hälften något lätt och mjukt i flyttlådorna.

Eftersom vi inte fick något riktigt klart besked från flyttfirman angående dag/tid fick vi till slut gardera oss med att boka hotellrum och bilplats på färjan. (Gotland är inte precis folktomt på sommaren.) Sedan hade vi luftmadrasser i vår nya bostad som ett reservalternativ om det skulle vara ”tomt” när vi stack in nyckeln i Visby d.v.s om vi anlände före flyttkarlarna. Nu blev det inte så. Istället blev vi superstressade i värmen när vi sent på onsdagskvällen fick beskedet att de ville komma tidigt på torsdagsmorgonen. Jag tror inte Solveig sov många timmar den natten.

På morgonen ställde jag ”den lilla blå” startklar. De kom redan 07.20. Det visade sig vara två mycket trevliga män som hette Fredrik & Frank. 😀 Den sistnämnde berättade att han för många år sedan bott i vår kommande ”trappa”. Världen är liten.

Vi ändrade våra planer och bestämde oss för att stanna kvar i Ystad. Plötsligt hade vi inte bråttom längre. Fick reda på att de räknade med 3-3.5 timmar för att tömma vår bostadsrätt.

Vi åkte ner till havet och besökte några av våra favoritplatser som vi fått under de sju åren som vi bott i trakten. ❤

När vi återvände till Rotfruktsgatan var de nästan klara. Endast garagebiten återstod.

Vad tomt det kändes. Påminde oss om när vi kom hit den 2 maj 2011. Nu var det dock för ett farväl. Vi åt lunchen på golvet. Ute var det för varmt. Etapp sju i vårt gemensamma liv skulle nästa dag ersättas av etapp åtta. För första gången på en ö.

Sedan gav vi oss ut i turisttrafiken. Passerade Brösarps backar, Åhus och mycket annat fint längs Hanö-viken, innan vi nådde fram till Stadshotellet i Sölvesborg.
 På det gamla hotellet hade vi planerat att försöka få i oss lite hälsosam sömn mellan 21.00-03.00, innan mobilerna skulle börja spela för oss. 😉


Ps. Fortsättning följer. Nu lunch. Sedan uppackning och annat bestyr.