Vandring bland djur

Tiden går fort. För fem år sedan satt vi i det här huset, på introduktionskurs, inför vår äldsta dotters gymnasiestudier. Sedan var Jennifer på Ystad djurpark två gånger i veckan med sin klass. 

Ett tag var det Jennifer som hade en lemur på axeln på affischer, i tidningar och på nätet. ❤

Idag var det bara jag och Solveig som besökte Ystad djurpark, som ligger några minuters bilväg från Ystad.

Solveig skämdes när jag högt utmanade denna emu på sextio meter. Jag läste på skylten att emun är den snabbaste löparen bland fåglar på marken. Den kan springa i 60 km/timmen och är den näst största fågeln i världen. Intressant att läsa att den sväljer stora stenar som hjälper till att bearbeta maten i krävan.

Jag har sedan barnsben varit förtjust i zebror.

Otroligt fiffigt och ekonomiskt tänkt att låta en del djur gå omkring och vara guider åt oss besökare.

Denna surikat höll stenkoll på att varken ryska plan eller Trump-plan kom in över området.

På 1970-talet fanns endast ett tjugotal rödkulla och rasen höll på att dö ut. Genom ett bra avelsarbete har den hornlösa rasen kunnat räddas.

Sådana här passager tycker jag alltid ser spännande ut.

Det där såg ut som en mindre variant av Pippis ”Lilla Gubben”.

På tal om gubbe. Tänk om jag var lite kortare och några år yngre. 😉

Hon fick leta runt lite innan hon hittade ormens huvud.

Den här duon var läcker. 🙂

Vem vet. Nästa gång vi kommer på återbesök har vi kanske var sitt barnbarn i handen. Men vi hoppas det dröjer några år…

 

Annonser

Ystad Djurpark – del två

Gräset är alltid grönare på andra sidan.

DSC_17980073

Visst är zebu-kalven söt?

Söt Zebu-kalv

När vi stod och tittade på en surikat märkte vi plötsligt hur den vaksamt började stirra mot skyn. Tydligen hörde den vad som var på gång långt innan vi hörde någonting.

DSC_18110083

Sedan stod mamman och pappan och spanade mot flygplanet som passerade förbi i skyn. Vände häftigt sina huvuden i snabba rörelser åt tre håll flera gånger efter varandra. Deras läte är rätt tystlåtet.

DSC_18090081

Barnen lekte och brydde sig varken om flygplan eller att vi bad dem att flytta sig ut från skuggan när vi skulle ta kort.

DSC_18120084

Då kom tillfället jag väntat på. Solveig försvann iväg mot bison, cabybara, alpacka och lamadjuren. Jag skyllde på att en lama en gång spottat elakt mot mig på en cirkus vilket är sant. Sådant glömmer jag aldrig.
”Jag hälsar på en zebra istället.”
”Gå inte för nära staketet. Du vet att det är ström på det inre?”

DSC_17920068

”Hej kompis. Jag har med grejerna som jag lovade. Så farligt kan det inte vara. Säkert bara en skrämselgrej så besökarna ska ta det piano. Oj. Där gick ljuset.”

DSC_17500039

”Vad laddad jag känner mig. Har du bestämt dig om du vill ha rutigt eller sick-sack mönster? Det måste gå fort för någon kan ha åsikter om …” 😉

DSC_17890065

 

Ystad Djurpark – del ett

Jag och Solveig bestämde oss för en date på tu man hand. Det blev en tur med fikakorg till Ystad Djurpark som ligger i Skårby. Häng på.

Ett

Vilken tur vi hade. Klockan var fem minuter i ett. När vi betalade läste jag att lemurerna matades klockan 13.00. Mitt favoritdjur i parken.

Två

Jennifer (vår äldsta dotter) berättade när jag kom hem att besökare kan få följa med in om de betalt i förväg.

Tre

Så här såg det ut för två år sedan när Jennifer började första terminen på Naturbruksprogrammet.

 

Jag och lemur

”Får du gå helt själv här? Kan du vara snäll och fälla upp dina fjädrar när jag ska ta kort. Inte det. Slipp då.”

Fyra

”Dags för tävling. Först till kiosken vinner. Grattis. Jag fick sendrag.” 🙂

Fem

När jag såg hur dessa två började knuffas på varandra var jag övertygad om att den lilla skulle förlora. Icke. Det blev den stora som åkte bakåt istället.

Sex

”Var lite samarbetsvillig. Sträck på halsen snälla struts.”

Sju

”Och kan du vara snäll och resa på dig när jag ska fota dig.”

Åtta

”Okej! Om du till höger är död så slipper du.” 🙂

Nio

”Solveig! Det smittas. Jag börjar bli supertrött. Precis nu såg jag en fyrpucklad kamel med åtta ben. Jag röstar på att vi sover över och tittar på resten imorgon.”

Fyrbucklad Fankel

Svart eller vit?

Äntligen fick jag svaret, svart på vitt. Jag som varit övertygad om att det var en savannkonstnär som stod för måleriet. 😉

Zebrorbild

Förklaringen till varför zebran är randig har det skrivits många fabler och vetenskapliga artiklar om. Enligt de senaste rönen – från forskare på Lunds universitet – är skälet att ränderna skonar zebrorna från de blodsugande styngflugorna. Dessa speciella flugor är en plåga i Afrika, men man har kunnat visa att de undviker att landa på randiga underlag, eller åtminstone att de hellre söker sig till helsvarta underlag.

Det bästa med artikeln som jag läste var att jag inte längre behöver gå och fundera på om zebran är vit med svarta ränder eller svart med vita ränder. Kan du läsare svaret? Annars kommer det här. Zebrorna är svarta med vita ränder. Fostret är först helt svart innan det senare i utvecklingen i mammans mage börjar träda fram ränder.

Skönt att veta zebrorna på Ystad djurpark är vilda, men ganska lugna. De är skuttiga och hispar gärna upp sig. En utmaning med att hålla zebror är att de blir lätt feta. Tur att de har gott om plats på Ystad djurpark.

 

 

 

Det blev en Zara Larsson cover igen

Även denna gång följer vår äldsta dotter Jennifer, Zara Larsson och gör en cover på ”She´s not me”. Detta är sjätte gången som Jennifer lägger in på You Tube.

Det är klart att hennes egna låt är bäst. ”Min pappas stad” . 🙂  (fast hon kommer av sig lite vid ett tillfälle). Jag struntar i att Zara Larsson-låten ”Uncover” har klart flest visningar. Det är bara för att Jennifer sjunger på ”utrikiska”. Fortfarande nappar hon varken på att göra en duett med sin pappa eller en andra låt som skulle kunna heta  ”Min pappas stad två” 😉 Jag har hotat med att ringa Zara och föreslå några planer. 😀

Roligt att Jennifer har sina hobby som ett komplement till skolan. Idag är det tisdag. Då åker hela gymnasieklassen med egen buss till Ystad djurpark för ännu en skoldag på denna välskötta anläggning. Förra veckan dog trist nog Walter. Han var en Wallaby, en slags mindre variant av känguru. Walter blev sex år. Var uppvuxen i ett radhus på nappflaska. Därför var han mycket tam. Tyvärr så brukar vilda djur som ”tvingas” växa upp på nappflaska få problem med matsmältningen. Födan rinner lite för snabbt igenom tarmsystemet. Walter hade genom åren god aptit men svårt för att gå upp i vikt. Han dog ändå oväntat i sömnen efter att ha varit som vanligt en stund tidigare.

Tre ungdomar med gemensamma gener

 

Ystad djurpark

Bilden är tagen av Jennifer när hon stod och väntade på bussen vid Ystad Djurpark i fredags. Dessa tre sista veckor läser klassen kursen sällskapsdjur och åker till djurparken tre dagar i veckan istället för två.

Det var tur att jag hade min fantasi att ta till på vissa sövande lektioner på gymnasiet. Endast min kropp satt kvar på stolen. Resten gjorde hemliga resor utanför lektionssalen. Om jag inte spelade sänka skepp med en kompis. Jag önskar nu att de två äpplena fallit långt från äppelträdet…
Vår yngsta dotter Lizette började sin konfirmationsundervisning i september. En ny milstolpe i hennes liv. Hoppas att hon lyssnar och tar till sig av undervisningen. Själv hade jag en mycket bra och snäll präst. Han var duktig på att få alla att lyssna och vara delaktiga. Fast han var äldre hade han ett ungt sinne. Ibland var jag ändå trött efter en lång skoldag och det hände att jag och en kompis började på ett sidoprojekt. Temat kunde vara engelska fotbollslag som vi viskade fram. Stoke-Everton-Newcastle-Everton-Nottingham-Millwall-Liverpool-Leeds-Sunderland-Derby-York-K. Ett noll till mig. Nu fick kompisen börja. Han valde svenska städer. Vadstena-Alvesta-Arvika-Alingsås-Stockholm Malmö-Örebro-Oskarshamn-Nyköping-Göteborg-Gränna-Arboga-Askersund-D. (Djursholm och Degerfors var inga städer) Jag vann med två noll. Hängde ni med i svängarna? Nästa svar ska börja på sista bokstaven från förra svaret. Hade kanske inte så mycket att göra med tio Guds bud om vi nu inte valde ett ämne inom religionen.

I Lizettes vårundervisning ingår en tre dagars resa till Berlin. Inte för att shoppa i första hand. För denna syssla är det avsatt fyra timmar. Resan är betydligt mer allvarlig än så. Ett besök på ett före detta koncentrationsläger står på agendan. Blir förhoppningsvis ett lärorikt besök som aldrig glöms bort.

Vi kom inte så långt på vår konfirmationsresa på sjuttiotalet. Visserligen var det naturfint på Nissaströms kursgård men det låg bara några mil bort från Halmstad. Kommer ihåg att de hade mycket god mat. Det jag minns starkast och som gjorde mest ont var leken vi ägnade oss åt i ett speciellt rum inrett med massor av kuddar. Kuddkrig. Jag fastnade med en tumme i en kudde med en dragkedja när jag skulle drämma till någon. Det sprängvärkte sedan hela natten. En tuff femtonåring fällde inga tårar och frågade inte ens efter en Alvedon. Men jag kommer ihåg att jag längtade hem. Det handlade om en rejäl stukning som ställde till det en lång tid efteråt på gymnastiken t.ex. när vi spelade handboll. Flera gånger slog jag upp skadan eftersom jag inte hade tid eller lust att låta tummen vila som den sportfåne jag var.

Stamtavlor och sex

Jennifer jobbar fortfarande på Ystad djurpark på tisdagar och torsdagar. Lär sig nya saker. Tar hand om stora och små djur. Tränar på att köra olika slags fordon. Har teori halva dagen. På rasterna ges tillfälle att gosa med tamdjuren. Kattungarna står just nu högt i kurs.
Jag frågade om hon var sugen på att ta hem en av dem. Hon sa något svävande om osäkra familjeförhållanden och diffusa stamtavlor. Jag undrade om det var våra men hon menade visst katternas. Det måste ha handlat om sex för hon fick bråttom iväg. Alltså fick jag tänka själv OCH DET KAN JAG BRA. 😉

Visst är kattungar gulliga. Men även små djur växer upp. Tänk när jag säger till på skarpen att husdjuret inte ska ligga i finsoffan och riva med sina klor. Då är det förvillande om den grymtar som en gris och gör en elak gest med svansen. Eller när jag för att vinna detta race, tydligt och välmenande för djuret i MIN favoritfåtölj påpekar att just det programmet på TV inte är lämpligt och husdjuret börjar stamma. ”De…det…sk…ska du ta ta och ski…skita i.”
Har den en sköldpadda till pappa kommer det även att ta sin tid INNAN den gör vad jag ber den om. För att inte tala om en sengångare. Visst. Allt kunde vara värre. Kattungen växer så det knakar och det börjar dyka upp små trevliga horn däruppe bara för att hennes mamma var nyfiken på hur de nya älgarna hade det en solig ”tyskdag”. När jag sedan ber vackert att älgen Helge ska ta det försiktigt med kristallkronan och inte ha en sådan stirrande blick när…

Fotnot: Bilderna är tagna med Jennifers mobilkamera.

En vanlig tisdag på gymnasiet

Jennifer har det inte dumt i skolan på tisdagar och torsdagar. Då åker de femton klasskamraterna buss från Österportskolan ut till Ystad djurpark som ligger en mil nv om Ystad. Jennifer har redan blivit en baddare på att köra slalom med traktor och även med släp efter bara en månad. Bäst trivs hon inne hos de fjorton lemurerna. Den här killen på axeln är en av de minsta i gänget, en av tre ungar. Lemurerna älskar frukter som vindruvor och bananer.

Bilden ljuger rätt bra. Jennifer upplevs bara som en rörlig vandrande leksak. Lite roligare och en skön omväxling mot att klättra på grenar.
En av lemurerna är som Pelle Svanslös. Den har bara en stump till svans. Hade den levt ute i det fria hade den inte klarat sig länge eftersom svansen är mycket viktig för en lemur. Svansen styr balansen. Orsaken till den korta längden är att mamman tog fel. Hon bet av svansen istället för navelsträngen. 😦  Så illa kan det gå om inte haspen är på…

Här bjuder jag på lite bloggskola:

Djuret på Jennifers axel är egentligen en Ringsvanslemur och tillhör familjen lemurer. Den arten finns endast i vilt tillstånd på Madagaskar. Lemurer är halvapor. De lever i grupper med mellan 5-30 djur. Honor har högre rang än hanar och stannar i gruppen hela livet medan hanar kan flytta runt flera gånger.
Lemurer slåss mycket sällan. När två grupper möts utkämpar de istället ett slags ”doftkrig”. De yviga svansarna gnids mot doftkörtlar på bröstet och sedan viftas doften iväg mot motståndarna. Den som luktar mest vinner. Det låter som en härlig tävling. Kanske något för nästa OS. 🙂

Safari i sovrummet

När Jennifer kom hem efter en heldag i Ystads djurpark gav hon mig en djurlektion. Denna första gång på besök i djurparken var det rundvandring på programmet. Det gällde att bekanta sig med alla rutiner och lära sig reglerna som gäller för området.

Till höjdpunkterna hörde att få se zebraungen som föddes igår, fläckiga griskultingar och nykläckta kycklingar. Killingen Sally som är uppfödd på nappflaska var extra sällskaplig och älskade att bli klappad.

Lika sällskapliga är inte Rhesusaporna. Två viktiga saker att tänka på när man går in till dem är att inte titta dem i ögonen eller visa tänderna. Det tar denna flock på 15-20 djur som ett hot. De har tidigare bott i Uppsala och ingått i ett forskningsprojekt. Annars härstammar arten främst från Indien. Eleverna får inte gå in själva till dem utan måste vara i sällskap med en djurskötare. Skulle en djurskötare gå in ensam bör personen ha med sig en kratta för att verka respektinjagande och markera framför sig om aporna blir för närgångna.

Det är viktigt att sysselsätta Rhesusaporna. Ge dem olika sorters leksaker och uppgifter varje dag. Oftast med någon form av mat som belöning. Gräva ner och gömma persilja i pellets eller popcorn i en petflaska. En dag fick aporna tavelkritor som de energiskt målade med på golvet och njöt av det gnisslande ljudet. Aktivitetsleksakerna placeras ut när aporna är förflyttade till ett annat rum. De får ju inte tjuvkika 🙂

En annan viktig sak är att så fort som möjligt skaffa sig ett DJURÖGA. Under de dagliga rundvandringarna gäller det att ha den rätta blicken så man registrerar skillnader mot det normala. Se förändringar. Lära sig alla djurens personliga beteende och notera när det avviker från just deras normala.

Jennifer berättade skillnaderna mellan getter och får. Man ser det på svansen. Svansen hos getter står rakt ut eller uppåt medans svansen hos får hänger ner mot rumpan. Jag frågade intelligent om hon även fick lära sig att skilja zebror från antiloperna. När jag gick vidare till den snusförnuftiga frågan om klasskamraterna skulle turas om att måla hästarna som blev zebror för turisterna, fick jag en blick som påminde den man ger till någon som inte har ALLA getterna hemma. Jag kan väl inte hjälpa att min favoritscen är när Tomten besöker verkstaden där nissen målar schackbrädet från burken med rutigt. Sist när jag var i den välsorterade färgaffären letade jag i smyg. Jag hade en känsla av att både Solveig och den där experten bakom disken skulle ha ironiska kommentarer om jag hade frågat högt. Det hade varit så coolt om jag hittat en burk. 😀

Imorgon blir det Fredagskåseri. En lite obehaglig sannsaga från en tid när jag inte kunde knyta skorna själv. Tänk idag behöver man inte kunna det längre. På mina senaste dödsköna sommarskor behöver jag bara dra lite i en plastgrej som håller ihop snören. Lätt som en plätt!

Grand battements – lite balett på ett djuriskt sätt

Hoppas att Jennifer inte går fel. Hit ska hon INTE gå 🙂

I måndags tog vår äldsta dotter sina första steg in i gymnasievärlden. Plötsligt har vi inte två högstadietjejer längre.

Imorgon ska Jennifer och hennes tretton nya klasskamrater ut till Ystads Djurpark. Där kommer de att vara ungefär två gånger i veckan under tre år, när de inte är på Noaks Ark, i Köpenhamn, i Kolmårdens Djurpark, i Skånes djurpark eller tittar på isbjörnar vid Antarktis:-) Det sista var inte bara ett skämt. Det finns faktiskt möjligheter att göra långpraktik utomlands under tredje året. Några har varit i Afrika. Dit vill INTE
Jennifer… s föräldrar att hon ska åka. Så liten. Kan bli sjuk. Ännu större och farligare djur. Hjälp! Jag räknade just på fingrarna som inte räckte till. Fick ta hjälp av de flesta tår. (varför räknade jag inte från sexton och uppåt? Strunt samma. Jag ville ända vicka på tårna). Den lilla tjejen är myndig redan under andra året. Vart tar tiden vägen? Finns det ingen tidsbroms?
Igår provade eleverna ut olika sorters arbetskläder, regnkläder och grova skor med stålhättor. Det var vissa problem att hitta NÅGOT som passade till Jennifer. Skorna var visst värst. För mig påminde det om när vi skulle hämta ut kläderna i lumpen.

Bästa upplysningen var att det finns fler av klasskamraterna som har planer på att läsa vidare på universitet och högskolor. För det krävs kompletteringskurser och ändå kommer det att bli minst ett halvår på komvux för att få med alla bitarna. Tror ändå att det finns bättre möjligheter att nå toppbetygen här än i en ren Naturvetenskaplig klass. Dessutom få praktik, uppleva verkligheten och komma fram till om det är djur man vill jobba med i framtiden. Kan man då ha superkul på vägen måste det vara som en djurisk dröm. När jag tänker på ormarna och spindlarna glider det lätt över till mar…:-(

Fusk. Varför fick inte jag chansen? Vilket smörgåsbord dagens ungdomar ges möjlighet att smaka av. Jennifers bästa kompis drog till ett orienteringsgymnasium i Eksjö. En annan klasskamrat ska klappa delfinerna på Kolmårdens djurpark. Hoppas att hon undviker att heja på vargarna. Allt är inte trevligt.

Vad hade jag då valt som en mogen sextonåring? Antagligen balettskolan. Där hade säkert de sötaste och vigaste tjejerna funnits. Ja, ja. Låt mig få drömma färdigt. Även jag inser att man måste ha intagningsprov innan. Berätta inte sådana tråkiga saker för mig. Jag är en känslig person. Är rätt säker på att jag hade fixat det teoretiska provet. Med rätt morot var jag en baddare på att plugga in vad som helst. Var böckerna bara på svenska eller halländska var det no problems. Snabbt hade jag lärt mig att Sauté inte var en efterrätt utan ett hopp.
Förstör nu inget om att ens tänka den snusförnuftiga tanken – praktiska intagningsprov. De som inte känner mig kan fortfarande få tro ett tag till att jag fuskade i balettskolan i tidiga barnaår. Jag är inte klar med min dagdröm ännu. Är bara mitt i. 😀
Hoppas att teoriprovet kom först. Redan där kunde jag fått de rätta kontakterna. När alla känner sig en aning osäkra. Då kunde jag blinkat med mina långa ögonfransar mot en förtrollande tjej.
”Hur är det med din Port de bras? Jag har just nu lite svårt med mina Ballon. Benen vill inte riktigt hänga kvar i luften så länge som jag vill.” Den upplysningen kunde jag motvilligt bjudit på.

Det praktiska provet är lite kinkigare. Jag måste medge att det finns ganska många olika steg i Baletten. Jag kunde startat med att stå på tå, gjort en Relevé står det i mina fuskpapper. Fortsatt med en Pas de bourre – tre steg, höger vänster höger eller tvärtom. Går att göra framåt, till sidan eller bakåt. Hallå. Köp blåbär. Det kan inte gå fel med alla de valmöjligheterna 😀

Det funkar såklart bara en gång att dra ut rätt propp i skåpet. Den över scenen. Inte heller helt säkert att provet var i en mörk källare. Min avslutning skulle varit en Arrière – röra sig baklänges, från publiken. Skulle bli stämningsfullt. Motsatsen finns i min bakficka. En helt annan taktik. Göra rörelserna så snabbt att bedömarnas ögon inte registrerade vad som egentligen hände. Jag var ändå en god sprinter och domaren kunde vara en äldre dam med grå och grön starr som var duktig på barr sjuttio år tillbaka i tiden. Hon skulle inte erkänna att hon såg fel.

Jag får fila på det här ett tag till. Någonstans finns en lösning. Eller får det bli flyktvägen. Tillbaks till en mogen pappakropp i sina bästa år;-)

Jag är inte avundsjuk på dagens ungdomar. Inte de minsta…. grrrr 😛 Där gick en penna sönder. Tvärtom. En del har skittråkigt på sitt höstlov. Skönt att veta att jag bara hade två dagar ledigt i november på min tid. Många ynglingar gnäller över att de inte har något annat att göra på lördagsförmiddagarna annat än att suga och dissa allt. Själv traskade jag iväg till skolan. Vi städade bänken sista lektionen. Nu tramsar jag inte. Det är sant. Jag har gått i skolan på lördagarna. Bara i ettan. Sedan gjorde de om veckoplanen i Sverige. Nu i efterhand är det häftigt att ha fått vara med om det som var vardagsmat för er äldre. Gick ni även på eftermiddagarna på lördagen? Berätta i en kommentar. Eller passa på att fråga era föräldrar, ni som är yngre. De kommer säkert att undra varför ni plötsligt blev så intresserade av deras barndom. Om intet annat skulle era föräldrar se på er med nya ögon. Jag blir nyfiken på om ni var med om något spännande i skolan en lördag?