Åsikter om ”Mina fotsteg i ditt hjärta”
Bloggäventyr med Bosse Lidén
Författare till romanen "Mina fotsteg i ditt hjärta", "Minnen som stannat kvar" och medförfattare till kåseriboken "Skimrande ögonblick – och dagar i grått". Alla tre böckerna går att köpa här på bloggen. Tryck på köp bok/böcker under min header för vidare information. Dessutom finns det 37 st kategorier på bloggsmörgåsbordet. Förhoppningsvis hittar du något som tilltalar dig. Du får väldigt gärna lämna en trevlig kommentar. Tack för besöket. Välkommen tillbaka.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 
Eftersom jag skrev under SolBo förlag så skriver jag även här på rätt ställ. Mina fotspår i ditt hjärta, jag tror jag läst titeln 100 gånger minst sedan boken hamnade i min ägo. En titel lika vacker som en sommaräng, när jag läste de sista raderna hade jag önskat att den varade lite längre, en fin berättelse där man lärde känna Sebastan och hans vännen. Drömma sig tillbaka till sitt eget 70 tal. Bosse jag ser fram emot nästa bok, för den kommer väl …… Kram Åse
🙂
Din bok – Mina fotsteg i ditt hjärta – är utläst. Jag säger inte äntligen, den hade gärna fått vara längre!
Den vinner på att vara i romanform med kapitelindelning. Det har varit ett sant nöje att vända sida, hela boken andas kärlek och omtanke, t.o.m. när humorn spelar i mungiporna.
Det känns att du har en lust i att berätta, inget verkar vara tvunget eller hafsigt påkommet i syfte att ”fylla sidor”. Du har ”vävt in” många tankar om livet – högst trovärdiga, som känns ärliga både för en trettonåring och en vuxen man.
Jag är imponerad av ditt allvar och med vilken intensitet du komponerat denna väl sammanhängande berättelse, som drivs framåt av händelsernas gång i ett jämnt flytande tempo. Den innehåller tankar om livet som jag tror många känner igen sig i.
Den har säkerligen vunnit på att du tagit god tid på dig för att få den klar – det märks att den är skriven med eftertanke. Ditt sätt att skriva upplever jag som flytande och lättläst, man njuter av hur orden faller till synes smidigt och lätt. Sidorna glider undan medan man nickar igenkännande ibland, samtycker andra gånger – t.o.m. kärleksmötena får du att bli trovärdiga. Det är inte lätt att skildra ett så ömtåligt ämne, men jag tycker du har lyckats bra.
Den här boken borde kunna nå fram till både tonåringar och mogna människor med lite livserfarenhet. Det är en bedrift i sig. Den inrymmer tankar som är tidlösa, oavsett de nostalgiska 70-talsåterblickarna, anser jag.
Hoppas att många upptäcker din bok.. Och att du skriver flera!
/Hälsningar Laila
🙂
Bosse, jag vill göra ett litet tillägg i min recension, då jag tycker att jag missat en väsentlig sak…
Jag vill gärna betona det jag tycker är särskilt påfallande i dina texter, något som även kommer tydligt fram i den här boken: Den säregna humorn i sättet att återge vardagssituationer! Liksom i kåserierna lättas allvaret upp genom ett speciellt sätt att uppfatta och återge tillvarons små glädjeämnen och stötestenar. Det är en svår konst att behärska, du gör det på ett så fullkomligt häpnadsväckande och avväpnande sätt, att man faller pladask!
Mina fotsteg i ditt hjärta är till stor del en mycket rolig bok med slagfärdiga dialoger, där orden stundtals studsar som från plåt och pansar ur tonårsmunnen – att behålla masken tillhörde spelet, då som nu. Umgänget med kompisar och vuxna är ibland en besvärlig balansgång – att det kan vara en smärtsam tid, har väl alla upplevt under tonåren? Den tiden beskrivs på ett insiktsfullt och samtidigt ömsint sätt i boken. Där finns så mycket av livslust och så många skrattretande och dråpliga situationer, att det slår mig i efterhand: Den här boken skulle mycket väl kunna överföras till film. Den är omväxlande och stundtals spännande, roliga spektakel blandas med allvarliga farliga och dumdristiga lekar. Den omspänner en stor och viktig del av livet – alltifrån trettonårsåldern till en man i karriären. Man ser interiörer och händelser för sitt inre öga medan man läser, ja, nästan som i en film. Replikerna är redan så gott som skrivna.. ett filmmanus vore väl inte så svårt att utarbeta med ett så rikhaltigt underlag? Det känns faktiskt som om mycket av innehållet faktiskt skulle kunna överföras nästan direkt till filmduken. Det är härligt att läsa en bok, som sätter sig så på näthinnan, tycker jag! /Hälsningar Laila
🙂
Jag började läsa ”Mina fotsteg i ditt hjärta” en sen kväll. En väldigt sen kväll!
Och hur gärna jag än ville, hann jag bara läsa några kapitel då men sen tog jag till vara på varje lästillfälle. Och jag läste sakta.
Med en behaglig och uppriktig röst leder Sebastian läsaren genom en tillvaro med familjen, kompisar, fotbollen, hyssen och hur det blir när en tjej plötsligt tar sig in i hjärna och hjärta.
Det är härliga dialoger med rappa repliker och vid flera tillfällen skrattade jag.
Men det finns också ett djup, ett allvar. Och man berörs.
Den vuxne Sebastian, han som återvänder till Halmstad och sin uppväxt, är en man med många tankar och vid några tillfällen måste jag stanna upp och tänka på orden jag just läst.
Boken beskrivs som en nostalgitripp till 70-talet och jag påmindes om många av de låtar som spelades då. Musik, en länk till mångas känslominnen.
”Mina fotsteg i ditt hjärta” innehåller så mycket, allt från glädjefull barndom till djup vånda, och flera gånger kände jag att det här är ju en berättelse som lätt kan bli en film och mina tankar går till filmer som ”Kådisbellan” och ”Populärmusik från Vittula”.
Bosse Lidéns debutroman är en riktigt fin och varmvacker berättelse
och..
jag kan inte tänka mej annat.. än att det kommer skrivas fler inbundna berättelser där i Ystad! 🙂
/Lena Larsson
🙂
Läste klart igår kväll. Kunde inte släcka lampan förrän jag läst klart och när jag läst klart kändes det ledsamt att behöva lämna Sebastian och 70-talet. Nu väntar jag på uppföljaren 🙂 Har haft ”70-talskänsla” sen jag började läsa häromdagen. En härlig känsla 🙂 Du skriver jättebra och jag har de senaste dagarna undrat varför du väntat så här länge med att skriva en bok.
Ger ”Dina fotsteg i mitt hjärta” högsta betyg ❤
🙂
En sak kan man säga om mig och det är att jag är ”brutalt ärlig”. På både gott och ont… Så håll i dig… 🙂
Har nu läst boken och den gjorde mig inte besviken. Jag älskar sättet den är skriven på. Målande. Man känner både lukter och ser miljöerna framför sig. Dessutom blir man rent utav nostalgisk och ler igenkännande. Jag hoppas innerligt att du redan har startat med bok nummer två. Du får högsta betyg från mig. Grattis till en underbart ömsint bok.
🙂
Jag kanske också ska skriva här vad jag tyckte om din debutroman.
Redan innan jag hade boken , var jag förälskad i omslaget! Storyn var mysig, trivsam, jag kände mig hemma! Om det är åldersrelaterat vet jag inte, men det var mycket som gjorde att man var tonåring igen.
Smaken av Riff, som jag saknar, låtar, platser…
Ditt språk är enkelt, humoristiskt. Det tycker jag om, det känns äkta.
Sen undrade jag ibland hur mycket av Sebastian som var Bosse?
Det största minuset var att den var alldeles för kort! Jag vill veta mer!
Ett fel hittade jag som korrekturen missat. Den vita duken, blev bara den via duken 😉 Men sådant hänger jag inte upp mig på, ser det oftast inte heller.
Väntar på bok 2, men det vet du ju redan!
🙂
Mina fotsteg i ditt hjärta!! En rolig, gripande, tragisk, roande, händelserik väl skriven bok som jag läste med riktigt sant nöje!! Du har verkligen lyckats fullt ut med din debutroman Bobo! Du beskriver allt så målande och med inlevelse och har en fin röd tråd genom hela boken. Det är en sådan härlig blandning av verklig fakta och fiktion. Ibland hajade jag till och tänkte och till och med frågade maken om detaljer från förr, men tänkte sedan att det är ju faktiskt ingen biografi utan en roman. Många detaljer såsom namn och platser som man känner igen och som blandas fint med påhittade. När kommer nästa bok?
🙂
Bosse! Nu har jag läst den!
Precis som Ezter undrade jag hela tiden hur mycket av Sebastian som är du, ibland så mycket att tankarna for iväg och fantasin började skena. Det hände att jag var tvungen att gå tillbaka och läsa ett avsnitt om igen för att jag dagdrömt lite för mycket… Kanske inte bara för att jag grubblade på hur mycket av huvudpersonernas äventyr och strapatser som faktiskt författaren själv ägnat sig åt, utan lika mycket för att jag helt plötsligt var tillbaka i mina egna ungdomsår och försvann in i minnen, både härliga och fantastiska, men också tunga och vemodiga. Tack för en fin läsupplevelse! Du fick mig att le, nicka igenkännande och skratta högt, gråta och snyfta. Jag har googlat på Blekeskolan och Rundan och Svängen och Snöstorpskyrkan och Halmstad Slott och egentligen allt annat som gick att googla på, så boken blev verkligen levande! Det var tur för dig att boken slutade som den gjorde, annars hade jag blivit riktigt sur…:-) Är nämligen en obotlig romantiker.
Ser också fram emot nästa bok.
Tack för ordet.
Mvh,
Livsnjutaren
🙂
Bosse, din bok passade väldigt bra att läsa under några sköna soliga semestriga högsommardagar. Ditt sätt att skriva stämmer så väl överens med mitt sinne just nu. Som sommarlätta böljande vindar som stryker över min rygg och med en lagom varm sol som värmer min nacke. Trots allvaret i din bok (blandat med mer lättsamt) har du ett sätt att skriva som är vackert och luftigt och ger tid till eftertanke. Dina ord får mig att tänka tillbaka på egna minnen, melankolin finns där, tillsammans med en bitter ljuvlighet. Tyckte om att Sebastian och Lena fann varandra igen. Kändes helt rätt. En härlig bok, Bosse!
🙂
En bok som fängslar från pärm till pärm, Jag tyckte om storyn, klok-orden och citaten. Sätt er i en skön stol och läs det finns en risk att du inte reser dig förrän boken är slut.
Hälsningar Elsie Holmander
🙂
Jag har nu läst ut din allra första bok, och jag hoppas verkligen att det blir fler. Sebastian och Lena och alla de andra har satt avtryck i mitt hjärta och det kändes som om jag kände dem när jag lade boken färdigläst ifrån mig. Du har ett flyt i ditt språk och en humor som jag gillar. Man vill hela tiden läsa så man får veta, samtidigt vill man inte att det ska ta slut. Boken är genomarbetad och storyn håller det känns så äkta, har svår för att inte tro att det inte är du som är Sebastian. Inget sker av en slump allt har ett syfte. Det skriver du i boken och det håller jag med om, det får du genom din historia också fram. Sen gillar jag din mormors klokord, jag är svag för sådana. 😉 Kanske blir det en film, ser den redan i mitt huvud….när Sebastian står utanför Lenas fönster med lappen och hon svarar ja (lycka).
Tack Bosse för en fin läsupplevelse. Kram Ulla
Ord som skrivs för att glädja gör själen läskunnig.
🙂
Moderatorn kopierade över texten från Om mig hit till läsarkommentarer.
foxy53f skrev den 16 juli, 2013 kl. 08:29:
Jag uppskattar din roman mycket, sättet du skriver på, innehållet o inte minst att jag förflyttas tillbaka till ungdomen i Falkenberg, några år före dig, men riff o jenka o tio i topp fanns…
Nu har jag läst klart och jag är glad att jag hittade din blogg, att du skrivit boken, att jag fått förmånen att köpa ett dedicerat exemplar, att jag fått skratta, småle och i slutet gråta av all möjlig känslosamhet!
Stor cyberkram till dig o din fru!
Moderatorn kopierade över texten från blogginlägg hit till läsarkommentarer:
Johanna skrev 2 augusti, 2013 kl. 16.39
Vet inte om jag redan sagt det, men ett stort grattis till en lysande debutbok! Gillade ditt sätt att berätta och att den var igenkännande och lätt att ta till sej. Och att man inte kunde förutspå slutet blev ju en extra bonus!
Såklart ska man beställa signerad direkt från dej, så kul med en personlig häsning också! 🙂
Moderatorn kopierade över texten från blogginlägg hit till läsarkommentarer:
Anna – Dagar av lycka skrev 6 augusti, 2013 kl. 21.01
Pssss: har läst ut boken och är allt lite förälskad i den. Du har ett härligt språk när du skriver och jag är grymt imponerad! Naturligtvis kommer det även en recension på bloggen lite senare 🙂
Kramkram Anna
Moderatorn kopierade över texten från blogginlägg hit till läsarkommentarer:
Åsa skrev 17 augusti, 2013 kl. 20.27
Jag måste än en gång tacka dig för att du har givit ut en roman…den tar mig på en resa tillbaka i tiden och minnena från skolan, 70-talet kommer över mig…jag känner smaken av riff tuggummit, kommer ihåg låtarna och ligger och småskrattar för mig själv…en fantastisk bok…så tack än en gång!!
Kram Åsa
Borde ha skrivit här tidigare, men det blev helt enkelt inte av, men nu har jag läst din bok igen och jag måste bara tala om för dig att jag älskar den! Älskar den vackra omslagsbilden, ditt sätt att skriva, din humor, din värme och förstås historien om Sebastian, Lena och de övriga.
Några vänner har lånat den av mig och alla gillar den. De är i min ålder och lite äldre och är inte bekväma med att hantera en dator, men jag vill att du ska veta att den är uppskattad!
Hoppas du redan är igång med ännu en bok… väntar och längtar!
Kram
🙂
Den här hittade jag på Boktipset och kopierade över. Tyvärr var det inte ifyllt vilken genre romanen tillhör och därmed blir den inte sökbar för andra läsare på sajten.
» Sjöstjärnan *
4 sep 2013 kl. 10:55
Sjöstjärnans betyg:
starstarstarstarstar. Fem stjärnor av fem möjliga.
Ljuvlig beskrivning av den allra första kärleken. Roliga episoder om en trettonårig pojkes och hans kompisars bus och påhitt, och en intressant inblick i hur en pojke tänker när det gäller kamrater, skola och mycket annat. Mycket nostalgi för den som var ung i Sverige på 70-talet! Se även bloggen Bokcirkel (bokcirkelflickorna) den 3 september 2013. Det är inte min recension, men den är mycket talande!
Bosse Lidéns Mina fotsteg i ditt hjärta SolBo Förlag, tar avstamp på 1970-talet. Sebastian är en ung kille som skall börja högstadiet. Han lever för sina kamrater, bus och idrott, men drabbas oväntat av den stora kärleken. På samma gång sker en tragedi som han känner sig medskyldig i. Denna tragedi påverkar honom in i hans vuxna liv.
Romanen är skriven i jag-form, vilket här fungerar. Språket är lätt och flytande och ofta blandas filosofiska tankar med rena händelse- och miljöbeskrivningar. Jag får en känsla av filmen och ungdomsskildringen En kärlekshistoria av Roy Andersson (1970). Det finns mycket att känna igen sig i som varande född på 1950-60-talet.
Ibland reagerar jag på hur kärleken Lena och Sebastian pratar med varandra. Var man verkligen så filosofisk och snusförnuftig som 12-13-åring? Annars tycker jag mycket om historien och kan varmt rekommendera den.
Mari Åberg
Andrar rum Förlag
http://www.andrarumforlag.se
🙂
Boken hittade även den hit till Finland och lästes igenom ganska snabbt. Var hela tiden intresserad av att veta vad som sker i nästa kapitel. För mig var det som en tillbakablick i min egen ungdom på 70-talet. Förvisso hade jag min ungdom i Österbotten i Finland, men musiken var ganska likadan där som i boken, och även en stor del av Sebastians tankar. En bok som jag rekommenderar, både de som var unga då, och de som vill veta hur tankarna virvlade runt på 70-talet. I väntan på nästa bok, så låter vi våra bokstäver flyta över bloggarna.
Greger Byskata
från Finland
🙂
Moderatorn kopierade över texten från blogginlägg hit till läsarkommentarer:
Lycke skrev 29 januari, 2014.
.. så har jag äntligen hunnit läsa ut din underbara bok Bosse.. ***
vet inte varför jag blev så förvånad över hur mycket jag älskade den, så länge som jag
följt dig och läst på din blog ändå. Alltid tyckt om dina ord.
men boken din gav både tankar och lösningar jag själv snuddat vid, men nu fick som en
present i klarspråk, slog an strängar, där det verkligen behövdes. Fantastiska beskrivningar
av vardagssituationer i ett ungt 70-tal, som jag själv fick fortsätta i spåren av 10 år senare..
minnen av glädjen och nyfikenheten blandat med allvaret som smög sig in, och varför slutade
jag med sport? Hur kul var det inte att spela innebandy på gatan med grabbarna..
Bildspråket, citaten som körde E-4:an rakt in i mitt hjärta. mina favoritsidor kommer här:
s 66, 80, 217, 235 (klockrent), 239, 241, 247, 264…Tranströmmers underbara jag själv
så ofta gått och tänkt på:
” Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som går vilse ”
kramar Lycke
Moderatorn kopierade över texten från blogginlägg hit till läsarkommentarer:
Miatankar skrev i mars , 2014 följande på sin blogg:
Efter en eländig film igår kväll läste jag ut Bosse Lidéns bok ”Mina fotsteg i ditt hjärta”. Det kunde känts tudelat att recensera en bok av en bloggkompis. Hade det gjort det, så hade jag förmodligen avstått!
”Mina fotsteg i ditt hjärta” tycker jag är en vacker titel, dessutom har boken ett väldigt vackert omslag. En tilltalande bok med andra ord, om man endast tittar på det yttre. Men, som alltid så är det det inre som räknas mest… I varje fall vid en längre bekantskap… 😉 Första halvan av boken var läsvärd men jag var inte så begeistrad ändå. Men det är ju en debutantbok… man kan inte räkna med etta i tio-i-topp-listan då! Men… sedan hände något… boken fångade mitt intresse så mycket att jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Här kom sonen och ville geocacha… så hade jag lovat en väninna att hänga med på bio… Det som är lovat är lovat, även om jag hellre hade gottat ned mig med boken. Filmen var kass, återkommer till den, men boken fanns ju kvar när jag kom hem. Tog ett glas rött och läste klart boken.
Det är en kärleksroman. Låter det patetiskt? Hmm, det är ingen vanlig kärleksroman. Bokens ”jag” är en 13-årig kille, vi får följa honom under den första förälskelsen och sedan vidare genom livet. Vi möter osäkerheten hos tonåringen, den tuffa sidan när han spelar ”Allan”, förälskelsens pirrande och besvikelse på både sig själv som på ”sin kärlekspartner”. Vi följer ”jag-personen”, genom studieåren, förflyttningar inom landet, framgång i yrkesliv. Hela tiden fanns medvetenheten och tankarna på första förälskelsen. Är det så vi alla gör? Tänker tillbaka på den första förälskelse? Sparar det i vårt innersta som ett vackert minne? Det är nog så, den personen glömmer vi aldrig. I vart fall känner jag igen mig i detta.
En stillsam, lättläst bok där författaren lyckas förmedla många olika känslor under en ung människas livsvandring. I det här fallet en man. Huvudpersonen kunde lika gärna ha varit en ung kvinna, tror jag.
Boken får betyg 4/5. Tack Bosse för några timmars trevlig läsning! Jag hoppas det kommer fler böcker med dig som författare!
Eftersom min hjärna är sen, vilket inte Bosses är, så blir det nu skrivet här.
Jag fann bloggen, blev lite bekant och såg boken med titel och utseende som drog rakt inn i ”kammarn” där böcker läsas. Bosse skriver ”Bossisk”. Med det menar jag på hans sätt, hans humor, hans ordbylteri där hans varma handling om första kärleken, sjukdom, om farlig lekar och om skuld boltrar sig fram med fotbollen och cykeln som också finns med. Han uttrycker sig så mycket på en gång tidvis så jag fick pausa läsandet. Att jag använder ordet ”Bossisk” är utifrån vad jag lärt känna på bloggen och historien bakom bokskapelsen. Fint och förmånligt inflätat citat på s. 273 som sägs i mening om den döde;
Citat: Ingen människa har levd förgäves. Dag Åhman.
Skriv en bok till du om lust och tid går till sig!
🙂
Vad imponerad jag är av boken – det är så roligt att känna igen Halmstad och även sin egen ungdomstid. Jag tyckte mig även höra din röst och humor i texten, Bosse! Tack så mycket för en riktigt bra läsupplevelse, jag rekommenderar den verkligen varmt!
Sköt väl om dig, Solveig och flickorna!
/Katarina Gustavsson
😀
Jag har tagit lång tid på mig att läsa boken … när jag gjorde ett uppehåll var jag mitt i en sorglig del av boken. ”Det blir bättre” sa din kära hustru vid ett tillfälle och jag får verkligen instämma.
Du har en förmåga att både roa och oroa … så skrev jag en gång och ser att det är med i bokens presentation på en flik. Kul!
Du har ett speciellt sätt att uttrycka dig på och du blandar skickligt både skoj och allvar. Dina metaforer är typiska för ditt sätt att måla upp scenariot och få läsaren att kliva in i boken och bli högst delaktig i det som händer. Det sportsliga är inte mitt bord som du vet men det är en mycket viktig del i handlingen och för grabbar i den ålder du beskriver. Jag kunde ju inte vara helt ointresserad för då hade jag tappat mycket av det viktiga i handlingen.
Den unga skira förälskelsen känns väldigt nära och den får en plats i mitt hjärta. Jag känner med Sebastian när han nästan får slå knut på sig själv ibland. När han och Lena smusslar med sina lappar till varann och genom olika frågor lär känna varandra, då ler jag för mig själv. Det är så ärligt men samtidigt inte helt okomplicerat. Sebastian har som alla andra en sida när han umgås med sina killkompisar och jag känner att hans mjuka sida får backa lite för att han ska hålla jämna steg med de något tuffare kompisarna. Det är så fint att boken igenom ändå få känna av att han gärna hänger med på både det ena och det andra – han är pigg på ”äventyr” och lite extra spänning. Det är en frigörelse både från hemmet och skolans inrutade värld.
Boken spänner över lång tid och det hinner hända mycket i Sebastians liv. Det finns dock saker som aldrig lämnar honom utan följer med inombords. Olyckan med Dag och förälskelsen i Lena är två viktiga delar. Allt får sin upplösning och ungdomsårens ibland snåriga stig fram till vuxenlivets insikt, rundar av en roman, som innehåller så mycket som berör och får mig som läsare att hela tiden se fram mot nästa kapitel.
Titeln är fylld av värme och kärlek. Den är en hyllning till den unga förälskelsen som mognade till evig kärlek!
Ingen direkt recension utan mera ord ur mitt hjärta som bär spår av fotstegen som boken gav.
Kram Signhild
🙂
Jag skrev under ett annat inlägg, så jag kopierar hit det till rätt ställe.
Visst kan man läsa recensioner och gå efter det. Men bästa är nog ändå att bilda sig en egen uppfattning. Kanske var det lite väl mycket sport och pojkstreck i den, för min del, Men det var väldigt roligt att känna igen sig på platserna . 🙂
🙂
En fantastisk bok som speglar hur livet på sjuttiotalet kunde te sig. Även om jag är kvinna så känner jag igen mig i mycket. Det blev både skratt och tårar när man läste den. Både känsligt och humoristiskt. Jag gillar ditt sätt att skriva. Det är enkelt och underhållande.
En toppenbok helt enkelt.