Saknad & älskad

dsc_00100012

Jag fick en oväntad kelkompis när jag kom hem från en eftermiddagspromenad i veckan.Tyvärr hade jag med mobilen så det blev bara några suddiga bilder.
Först trodde jag katten fått fnatt när jag på avstånd såg att den verkade hoppa av glädje rakt mot mig. Snart kommer den att vika av mot dungen, tänkte jag och passerade stammen på ett träd som skymde sikten en kort stund. Så var det inte. Istället törstade den efter bekräftelse och ville till slut upp och slicka mig i ansiktet. Vilken mjuk tjock päls den hade.
Bakom min rygg dök det upp något mer intressant för katten och jag blev lämnad för en stund.

dsc_00080014

Det var skoj att se den ystra stora hundvalpen och trist att jag inte hade systemkameran och fick till den perfekta bilden när den låg helt på rygg och spelade död.

dsc_00090013

Under promenaden gick jag förbi en plats där jag tidigare sett ett gosedjur ligga i stentrappan. Nu hade någon snäll människa hängt upp det i en häck och hoppades såklart att den unga ägaren snart skulle sammanstråla med sin älskade vän. Låt det bli en sanndröm.❤

dsc_00110011

Under resten av promenaden gick jag och tänkte på vad som stod under en lucka på Gunnels blogg för några dagar sedan. Hon hade även lagt in en vacker bild. Det sistnämnda såg jag inte förrän jag letade rätt lucka och blogginlägg. Sant.🙂

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/2016/12/lucka-4.html

December är en månad då jag tänker extra på människor som jag mött på min livsstig. Jag tycker om att stillsamt göra sådana vandringar då och då. Stämma av livet.
Både mina fötter och tankar vandrade tyst inom det gemensamma ämnet AVTRYCK.
Är det så för dig läsare också?
Egentligen är det inte så underligt när det gäller det första. Givetvis minns vi starkast de som vi älskade/gillade mest. Konstigt vore annars. Men på både gott och ont minns jag även väl de personer som jag tyckt minst om. De flesta av alla de andra hundratusentals individer som jag stött på i olika sammanhang har mer en tendens att flyta ihop till en osynlig massa. Synd. För jag är säker på att det fanns många guldkorn som aldrig kom till tals. Som behövde en längre startsträcka för att öppna upp en bit. Hoppas de hittade sitt bollplank. Annars var jag duktig på att få ”främlingar”/personer att öppna sin dörr för mig. Ganska ofta tog jag mig tid att lyssna när andra rusade vidare i livet. Kompisar brukade reta mig för det och de hade rätt på ett vis. Det var en svår balansgång. För mig var det inte samma sak, att vara en bra medmänniska som att ex. inleda ett förhållande. Två helt skilda saker i min värld. Där sårade jag hjärtan. Men jag har inget dåligt samvete. Jag var inte ett sådant halmstrå. Vid vissa tillfällen hände det att jag blev ”Kall som is”, som Gemini sjöng i melodifestivalen.

Vilken fördel jag har som har skrivit dagbok under många år. Dessutom hade/har jag alltid med en liten nätt anteckningsbok vid längre resor.
Under några dagar sista tiden har jag suttit och myst inomhus. December bjuder upp till det. Det har varit uppskattade soliga dagar på slutet. Då har jag gått ut och hälsat på solen. Sedan har jag unnat mig att kura skymning. Suttit och sett ut mot den vackra mörknande himlen. Låtit tankarna fladdra innan jag tänt mysbelysning och levande ljus. Av en slump när jag letade efter något annat, ramlade jag över anteckningar från tre längre utlandsresor. Hur kunde vi hinna med att träffa på så många olika människor och göra så mycket bus & hyss? Vad lämnade jag själv för avtryck? Jag läste att det fanns fler Nils Poppe inslag från andra tillfällen och år. Hoppas de personer jag minns mest lever bra liv som de är nöjda med. Jag skulle inte bli ledsen om några av dem kom ihåg en Bobo eller Sebastian. Inte alls.  :)

dsc_00070015

Vid en hand i handpromenad i söndags mot fiket Chill, med henne som ”stal” mitt hjärta, passerade vi Klostret.
Jag var tvungen att se efter om det även denna december blivit en tredje blomning på det japanska körsbärsträdet.
Det hade det. Långt ifrån lika mycket som förra året.
Vackert, läckert och märkligt.
Några dystra tankar gled iväg till ämnet klimatförändringar. Jag stängde in de sistnämnda tankarna och njöt istället av stunden. Jag kan inte ta ansvar för andras felbeslut uti i stora världen. Det kostar för mycket energi. Vill inte hamna på lysande rött igen.

dsc_00060016

Fotnot:
Bara en symbol till eventuella kommentarer. Jag blir mer och mer involverad i olika skrivplaner och måste passa på att smida medan järnet är varmt. I nästa vecka ska jag stänga in tankarna så gott det går och istället njuta av min älskade familj under några veckor. Vi ser extra mycket fram emot denna jul och vi hoppas får vara friska.
Var rädd om dig med. Tack för besöket.

 

 

Två triggerfingrar, en falsk varg och en skäggig Björn

Bakgrund:
Diabetiker har större risk att drabbas av triggerfinger, jämfört med friska individer, vid en hög fysisk belastning. Senan blir segare och löper inte i ”skidan” som den ska, utan fingret hakar upp sig. Det bildas en senknuta och fingret går till slut inte att böja. Därmed finns en risk att ständigt peka fult finger. 🙂

Bobo minns

Första gången jag drabbades hade jag inte diabetes ett och råkade inte ut för att få ETT triggerfinger, utan dubbelt upp.

Jag och min bästa tjejkompis Vicky hade under tolv veckor samlat ihop fakta under vår Stockholmspraktik, inför den stora uppsats som var det stora projektet under slutterminen på Bibliotekshögskolan Balder i Borås.
Stackars Vicky. Behöva umgås med en person som aldrig behövde sova och bara tog ett par klunkar kaffe eller åt något sött om han råkade bli lite seg i nyllet.
Denna sena vardagskväll i datorrummet på tredje våningen, såg jag hur trött Vicky såg ut och skickade därför bestämt hem henne för att sova.
”Jag behöver dig i ett stycke imorgon kväll. Cykla inte vilse. Glöm inte att äta något när du kommer hem. Du får inte slarva med maten som du gör.”
För att inte ge Vicky dåligt samvete sa jag att jag ändå snart skulle bryta upp från vår monotona uppgift med att föra in filmstatistik. Motvilligt gick hon iväg till slut.
Du läsare som känner mig lite vid det här laget förstår att jag inte är en person som blir trött av just siffersysslan. Snarare tvärtom. Den ”triggar” snarare igång mig. 🙂
Alltså satt jag kvar och slog på tangenterna till en hederlig skrivmaskin (sedan la vi in det på dator) och tiden flöt på. Inte tänkte jag på det otäcka att jag troligen var helt ensam i ett jättestort hus på tre våningar med massor av lektionssalar, föreläsningssalar, ett stort bibliotek på två våningar, två restauranger m.m.
Istället satt jag uppslukad i ett litet rum med bara ett fönster mot nattmörkret. Endast upplyst av centrumneon.
Uppsatsämnet var biofilmer.
Nu kunde det varit läge i texten att hitta på och skriva att just när jag skrev in skräckfilmstiteln ”Blodet droppar” flög dörren upp bakom ryggen och jag stirrade på en hungrig varg.
Det sistnämnda trodde jag nämligen var sant.
Gissa om jag blev rädd? Hjärtat undrade vad det var frågan om och funderade på att ta sig snabbt till halsgropen och kolla in hur allvarligt läget var.
Jag minns att jag tänkte räddningstanken: Hoppas, hoppas snälla Gud att vargen är kopplad och mätt.
För just de tre-fyra sekunderna upplevde jag som de mest skrämmande i mitt liv. Från total tystnad under ett långt tidspass, till denna obehagliga och surrealistiska scen. Då hade jag ändå varit med om både det ena och det andra. Konstigt att inte hjärtat stannade eller att det blev blött i byxan. Vuxna modiga män håller såklart tätt. I alla lägen. En manlig principsak.
Den falska vargen var kopplad. Vakten med schäferhunden kom in i rummet som god tvåa. En bit bakom. Undra om han gjorde det med flit? Så var det säkert. Troligen var det också den senaste tidpunkt som jag stannat kvar på Balder. Innan nattvakternas och de hungriga vargarnas schema korsades med flitens penna.
Det fanns ingen information, skriftlig eller muntlig, om att vi skulle vara ute hur byggnaden innan en viss sluttid. Hade den getts under ett av mina bowlingpass, när mina ben inte hittat till en trist föreläsning? Larm minns jag inget om. Allt låstes om dörren stängdes när jag gick ut. Det momentet visste jag var superviktigt. Se till att dörren gick igen ordentligt. Så inte boktjuven och hans kusin datortjuven med en tröja full av giriga ettor och nollor, kom på nattligt besök. 🙂

På måndagen fyra dagar senare vaknade jag till en solig vårdag.
Två fingrar gjorde tyvärr inte det. De gick inte att böja. Var stela som vantlösa fingrar i Sibirien, vilken dag som helst under året.

Jag som aldrig frivilligt satte min fot på ett sjukhus. Följde knappt med mamma dit som treåring. Senare bara om någon sjuksköterskeflickvän skrämdes om något farligare än blod och mutade mig med något riktigt lockande, gick det att släpa med mig till det illaluktande sterila fängelset med alla sina underjordiska korridorer. Var jag inte sjuk blev jag sjuk bara genom att placera min stackars oskyldiga kropp innanför entrédörren. När jag fick ut näsan igen brukade jag bli frisk väldigt snabbt. Detta slog aldrig fel.
Nu satt jag ensam på en vårdcentral (Svante vågade inte följa med) och var livrädd för att de skulle ta ett blodprov i armvecket. Ändå lyckades jag gömma rädslan utåt. Annars hade inte den manliga läkaren varit så påstridig. Eller var det mitt långa hår och orakade face?
”Är det helt säkert att du inte varit i slagsmål i helgen? Inte festat runt?”
”Nä. Jag slåss aldrig. Jag skrev rätt hårt på skrivmaskinen. Kan det inte vara orsaken?” ”Knappast. Du blev inte arg på din flickvän eller polare och slog näven i en vägg eller liknande för att avreagera dig? Denna typ av skada har oftast den bakgrunden.”
Jag drog inte den nakna sanningen att jag hade fått väldig god smak av ungkarlslivet och aldrig varit inblandad i fysiskt trubbel utan brukade lyckas med humor och glimten i ögat att lösa konfrontationer med okända bråkstakar. Gick inte det hade jag två trogna kompisar att lita på i vått och torrt. Mina extremt snabba ben svek mig aldrig om jag mot alla odds skulle hamna i hotsituationer.
Hade den envisa läkaren, som var ute på villospår, sett mig en kvart senare när de tömde antagligen hela mig på rött blod skulle han hållit inne med både ord och tankar. Den söta ”stickerskan” som jag började skojtramsa med såg inget farligt i mig. Istället ville hon att jag skulle ligga kvar en stund för att bota blekheten och skämde bort mig med vatten, solskensleenden och att hennes pojkvän var ännu räddare för sprutor och nålar.
Var hon tvungen att dra det där om en existerande pojkvän? Min ungkarlsmur som fått sig en törn växte snabbt några våningar igen och en kylig vind blåste in i alla fyra hjärtrummen.

Det blev en skena för två fingrar, bandage, inflammationstabletter och en röntgentid på Borås sjukhus. När jag åkte till Skagen helgen efter tog jag en tillfällig paus från tabletterna. En grön Tuborg och några av hans danska flaskkusiner lockade mer än vita piller. Dumt att blanda hur som helst och skapa en triggereffekt i kroppen.
Vilken upplevelse att vid Grenen få uppleva vågorna mötas mellan de två haven Skagerrak och Kattegatt. Min vänsterfot i ena havet och högerfoten i det andra. Vada men inte bada är en passande slogan. Orsaken var de farliga och lömska strömmarna. Annars en underbar plats på jorden. Inte en enda varg såg jag på den vita stranden. Bara effektfulla vita gäss på havet och en skäggig tvåbent Björn på stranden som var mitt ressällskap. För mig var det i det ögonblicket inte svårt att förstå varför ett otal konstnärer sökt sig till denna bedårande trakt med sitt speciella ljus. Inte en tanke skänkte jag till om någon av dem höll för hårt i penseln och fick ett triggerfinger som straff.

Eftertext:
På fredag ska jag träffa en läkare som ska spruta in cortison. Tur jag inte är rädd för sprutor. Den fobin sköts i sank när jag lyckades få ett uns fett på min platta sexpacksmage efter att två gånger blivit skrämd av en överviktig dietist. Damen borde hamna i ett kalorisnålt kåseri. Hon ska inte ta det som en komplimang eller merit. Jag ska definitivt inte snåla med riset.🙂

Hon försvarade sin titel

anki

Priskategori ett: Pallen (3 lotter)
Stort GRATTIS till Korsordsmästaren 2016 – Anki Arvidson.❤❤❤
som efter dramatik igår försvarade sin titel från förra året.
Förra året vann Anki på två av sina vinstlotter. Jag hoppas på en repris.

znogge

Stort GRATTIS till silvermedaljören – Znogge  ❤❤

asa

Stort GRATTIS till bronsplatsen – Åsa Bäcklund  ❤

Priskategori två: Trettio titlar (En lott)
Vinnare: Znogge  ❤

Priskategori tre: Plats fyra till tio (Två lotter)
Vinnarna: Signhild och Wiolettan  ❤

Priskategori fyra: Plats elva till tjugo (Två lotter)
Vinnarna: Maj Johansson och Minton  ❤

Priskategori fem: Plats tjugoett till trettio (En lott)
Vinnare: Eva Rohlén ❤

Priskategori sex: Roligaste felsvaret (En lott)
Vinnare: Cecilia Ottosson ❤

Tusen tack till alla er som ställde upp i Korsordsmästerskapen 2016. ❤
Sedan 2013 har jag upplevt det som att november blivit lättare att umgås med.

Från och med 1 december blir det ett helt annat bloggliv för mig. En sak längtar jag efter. Gissa vad?

Det är att bloggvandra till denna bloggstation och vara en gäst. 😀

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.se/

Om några timmar startar bloggkalendern. Då tar Gunnel över stafettpinnen. Inte med tävlingar. Istället har hon en mycket trevlig adventskalender med olika tema för varje år. Undra vad hon ska ha detta år? Gå in imorgon och kika så får du se. Risken är stor att du blir glatt beroende och återkommer varje dag. Förresten är hennes blogg mycket läsvärd året om. Du som följer hennes blogg instämmer alla gånger.

Ps. Jag var inne och tjuvkikade nyss och vet vilket tema som hon valt till december 2016. Hon berättade om det i dagens blogginlägg.
Ett tema som det dunkade extra av och jag blev varm av hennes val.
Helt i min smak. ❤

Bjuder in dig till mina privata siffror och tankar

Hemliga tävlingslistan 2016

u Uppgift Svar delta I-tid Segrare
1 Jobbig fisk? STÖR 14 18 Wiolettan
2 Vändbar man NATAN 17 18 Lena/Villa H
3 Bor på en öde ö INGEN 16 18 Åsa B
4 Bar på en tegelsten LJUNG 14 18 Åsa B
5 Angenäm illusion för bagare ÖNSKEDRÖM 2 F1 IngenVinnare
6 Sjunger ledig elev? LOVSÅNG 9 F2 Ethel
7 En nyans av grön ADVOKADOGRÖN 17 18 IngenVinnare
8 Risk för fisk DRAG 20 18 Wiolettan
9 Ledighet förr SKURLOV 18 18 Znogge
10 Kan vara öppet SÅR 21 18 IngenVinnare
11 En sagolik svansbärare LEGOLAS 18 F3 IngenVinnare
12 Med i ”Så mycket bättre” LALEH 23 18 Signhild
13 Sådan stil finns HALVFET 13 F4 IngenVinnare
14 Kan byggas bort BOSTADSBRIST 13 F5 Anki
15 Den är en skenbar uppskattning IRONIN 16 18 Wiolettan
16 Hon har namnsdag på våren MATILDA 19 18 IngenVinnare
17 Magkänsla PIRR 16 F6 Åsa B
18 Motsatsen till nattvila? DAGSPRESS 18 18 IngenVinnare
19 Han hotade med att hoppa GÄRDESTAD 16 F7 Åsa B
20 Svamp på låg nivå FOTSVAMP 19 18 Anki
21 Har varit ”Årets julklapp” SPIKMATTAN 18 18 Susan J
22 Homofon till skånsk kommun HÖR 18 18 Znogge
23 Löste brott på kanalö BERGERAC 14 F8 Znogge
24 Stad vid svenska kusten TROSA 22 18 Cecilia O
25 Har egen mun MAGE 19 F9 Znogge
26 Ligger under däck GATA 18 18 Åsa B
27 Skånsk kommun utan havsutsikt SJÖBO 11 F10 Znogge
28 Blir inte bättre med jubel IDIOTER 19 18 Cecilia O
29 Roman av Mankell KVICKSAND 16 18 Lisbeth/Lma
30 Annans ord i egen mun CITAT 22 18 Anki

 

Tillsammans blev det 496 st deltagare under de trettio uppgifterna. Synd det inte blev 500.🙂

Privata tankar i korthet: Blir det en femte gång kommer jag att skippa helt egna tider. Istället göra en omröstning om vilken tid (15-20 min) som ni vill ha som fast tid hela månaden. Dessutom minska ner till 25 frågor för att skapa hål och möjligheter. Årets poängsystem tänker jag definitivt behålla. Kanske flytta en priskategori till plats 30-40 för att förstärka lekbiten. Alla behöver inte vinna. Sporadiska bloggbesök under månaden ska kännas ”ofarligt” och välkommet.

120 titlar med 27 olika segrare 2013-2016:
1. Signhild Hortberg, 16 st
2. Ingen Vinnare, 14 st
3. Åsa Bäcklund, 12 st
4. Anki Arvidson 11 st
5. Znogge, 8 st
6. Inger Börmark, Kerstin Cecilia, Cecilia Ottosson, 6 st
9. Lippe Forsberg, Göran Nilsson, Wiolettan ,5 st

3 titlar:
Annika Sohlin, Marie Kristoffersson och Susan Johansson

2 titlar:
Marianne Sturk, Susan Adelbrant, Susanne Pettersson, och Lena/Villa Herberts.

1 titel:

Pia Boman, Åse Holmander Mehlin, Monica Jelander, Torsten Larsson, Anitha Jacobsson Lechto, Gunilla Wahlberg, Greger Byskata, Ethel Hedström och Lisbeth/Lma.

Sedan har jag ännu mer statistik som ni slipper se.😉

Signhild, Anki och Inger har varit bland de tio bästa alla fyra åren.
Znogge, Åsa, Lisbeth/Lma, Lena/Villa Herberts och Wiolettan har varit bland de tio bästa varje år som de deltagit i.

Okej! En och annan är kanske inte så intresserad av statistik och vill hellre se ett annat inlägg här. Håll ut. Jag är på gång. Bara en sista grej för att trötta ut dig rejält. Detta var mitt inlägg nummer 77 i november 2016. Jag ville roa besökare som INTE gillar tävlingar och jag ville tävla med mig själv och försöka slå det osannolika visningsrekordet från november 2015. Då körde jag med 3 timmars tävlingstid vilket var riktigt tufft, men lockade många att återkomma under tävlingstiden för att kolla läget.

Det finns en chans att jag hinner slå det innan klockan 00:00. Vad ska jag locka med? Ojsan! Här ligger uppgift 31 av 100 och skräpar. 😀

Nu lunch & korsord. Sedan dagens motion. Få se om gubbkroppen vill ställa upp på det sistnämnda. Nästa vecka blir det cortisonspruta/sprutor för Triggerfingret.

 

 

 

Har du också gjort det?

i-de-lugnaste-vatten

Solveig rekommenderade en spännande och välskriven roman som hon slukat under några kvällar. Hon berättade även om författarens tidigare bok ”Snöfalken” som lät bekant för mig.

Redan i den långa inledningen om späckhuggarna som gled in i bukten tändes en lampa svagt. Lampan slocknade när handlingen gick över till människor. Därefter dröjde det ett bra tag, nästan hundra sidor, innan min nyfikenhet blev för stor.
Jag klev upp från min varma sköna säng och gick till bokhyllan i sovrummet och plockade fram pärmen med ryggetiketten ”Boktips – utländska böcker”. Efter en stunds bläddrande bland papper i plastfickor fick jag napp. (Borde haft ett bokstavsregister)
”Den har vi läst förr”, sa jag tyst till min sovande fru.

Vad synd att jag slutade med denna syssla när jag blev med blogg. Tidigare satte jag alltid in scannade bilder på riktigt bra böcker i de tre pärmarna ”Svensk skönlitteratur”, ”Utländsk skönlitteratur” och ”Facklitteratur”. Detta har vi haft nytta av när vi velat läsa om böcker eller tipsa vänner och bekanta.

Mina tankar gick till min mamma och jag både skämdes och skrattade åt minnena. Hur hon läste om böcker som om det var första gången hon läst dem.
”En av fördelarna att jag glömmer bort saker. Oftast vet jag att jag läst boken, men inte hur den slutade och mycket annat naturligtvis av handlingen har jag glömt.”
”Men den boken hade jag med till dig för bara några månader sedan”, sa jag ironiskt.
”Vänta du bara. Så ska du se vad som händer.”
”Tack för de uppmuntrande orden.”

Nu är vi båda med i klubben. När det gäller böcker är det ingen nackdel. Att jag glömde hela nyckelknippan i dörren igår eftermiddag är lite väl inbjudande. Piken kom när yngsta dottern kom hem från skolan.
Samtidigt kan det vara ”farligt” att räkna ut mig helt. För jag blixtkontrade. Bästa möjliga taktiken.
”I morse när jag kom in från morgonpromenaden och tänkte gå och lägga mig och sova i det tysta huset, gick jag som tur var in en sväng i köket. Där lyste fyra värmeljus och JAG lämnade köket först av tre personer i morse!”

Fotnot: Nu ska jag börja med slutarbetet av ”Korsordstävlingen”. Det är mycket statistik, tabeller, namnskrivande, lottande, kontroll-läsande, klippande, adressletande, fotoletande och mycket annat på dagens agenda.
Jag tänkte göra lite som med mina dagliga tävlingsinlägg, som jag gjorde i två etapper. Först frågan som låg inne i en timme. Sedan tabellen och facit och vinnarnamn.
Jag skriver ibland direkt på WordPress. När jag ser att jag är på väg att ramla ur kommer jag att lägga in. Det betyder att blogginlägget kommer att snickras ihop i flera omgångar. Till slut kommer det förhoppningsvis att bli klart. När det gäller lottning är det Solveig som drar lappar precis som hon gjort förr. Idag kommer hon hem lite tidigare än vanligt.
De tre översta på tabellen har sitt på det torra, men kan vinna mer.
Jag börjar med en timme sömn. God natt.

 

 

 

 

 

Vilken kvinna ska bli korsordsmästare 2016?

30
Uppgift trettio av trettio: Annans ord i egen mun
Svar: 5 bokstäver
Facit: CITAT (Precis som det stått här under varje gång, vid trettio tillfällen)
Vinnare: Anki Arvidson ❤
Tävlingstid: 18.00-19.00
Stort LYCKA TILL! 😀

Eftertext: Imorgon kommer ett inlägg att sakta men säkert bli klart under dag och kväll.
Lottning av vilka som ska vinna får Solveig äran att stå för. Jag skriver namn, klipper ut, viker ihop och lägger lapparna i det svarta porslinshjärtat som vanligt. En priskategori i taget. Anki, Znogge och Åsa är redan garanterade minst en lott var.

Dagens ord/citat:
Vänskap man måste betala för är inte mycket värd.”
Danskt ordspråk

SLUT-TABELL:
Priskategori ett: (Tre lotter)
1. Anki Arvidson, 126 p.
2. Znogge, 115 p.
3. Åsa Bäcklund, 103 p.

Priskategori tre: (Två lotter)
4. Comsi Comsa, 79 p.
5. Wiolettan, 75 p.
6. Lena/Villa Herberts, 73 p.
7. Lisbeth/Lma, 65 p.
8. Signhild Hortberg, 62 p.
9. Inger Börmark, 57 p.
10. Primrose, 55 p.

Priskategori fyra: (Två lotter)
11. Susan Johansson, 42 p.
12. Cecilia Ottosson, 39 p.
13. Ethel Hedström, 37 p.
14. Maj Johansson, 35 p.
15. Gunnel Moberg, 27 p.
16. Annika Sohlin, 26 p.
17. Åse Holmander-Mehlin, 24 p.
18. Ezter, 25 p.
19. Minton, 20 p.
20. Pelle Börmark, 16 p.

Priskategori fem: (En lott)
21. Kerstin Cecilia, 15 p.
22. Ditte Akker, 14 p.
23. Pia Boman, Eva Johansson, 12 p.
25. Gun-Britt Söderström, 11 p.
26. Regnbågen, 10 p.
27. Öga mot öga, 8 p.
28. Greger Byskata, 5 p.
29. Eva Rohlén, Maria Bromander, 4 p.

Jagande: (ingen lott)
31. Helena, Susie på Stjärnarve, Marie Kristoffersson, 3 p.
34. Ing-Britt Jönsson, Tant Glad, Mia Juliusson, 2 p.
37. Skåningen, Gilla, Tove Olberg, Christina Karlsson, Gun Toresson, 1 p.
42. Alla andra, 0 p.

Utom tävlan:
Ingen Vinnare, 70 p.🙂

Priskategori två: (En lott)
Ingen Vinnare, 7
Åsa Bäcklund, 5
Znogge, 5
Wiolettan, 3
Anki Arvidson, 3
Cecilia Ottosson, 2
Lena/Villa Herberts, 1
Ethel Hedström, 1
Signhild Hortberg, 1
Susan Johansson, 1
Lisbeth/Lma, 1

Kandidater för priskategori sex: (En lott)
Nilsson (Cecilia Ottosson) Många (Åsa Bäcklund) Utvecklingen (Ethel Hedström) Måne (Cecilia Ottosson) Fisk (Maria Bromander)

 

 

 

Om du funderar på regler, poäng, tider, priser m.m. Tryck på denna länk: https://bosseliden.wordpress.com/2016/10/22/jag-har-redan-kopt-tio-skrapkryss/

Hur ska jag klara av tomheten?

Om mindre än trettiosex timmar går mitt liv in i en ny fas. För fjärde gången får jag uppleva hur mitt intensiva november-liv bytts ut mot en position rejält från den sociala världen. En enorm kontrast.
De två första åren höll Korsordsmästerskapen till på Facebook. Jag berättade då om min vita stundande decembermånad, när jag inte ens skulle besöka Facebook. En del trodde inte att jag skulle lyckas. Några försökte locka in mig med roliga passningar som jag skrattade gått åt (Solveig och Jennifer visade och berättade).
Facebookvännerna kände inte mig tillräckligt. Har jag bestämt mig för något …

När det gäller Blogglandia är allt mycket tuffare och gör mer ont inombords. Jag skulle få svårt för en ”Vit december”.
Därför har jag garderat mig. Första insatsen fixade jag igår. Om livet blir för ensamt kommer jag att kalla till Bloggmästerskap i lövtunnelkrypande. Hoppas alla mina 163 bloggare som jag har bland mina favoriter ställer upp och lämnar alla julbestyr åt sidan.

Igår började jag i all hast mellan två blogginlägg med tunnelbanan. Funderar på om den ska gå ner till klostret eller en sväng mot gamla vattentornet. Måste göra den bredare så det inte händer någon dum olycka. Givetvis får ni låna en brandmanshjälm. En dum fråga? Vet någon av er om grävlingar, decemberormar, igelkottar med sömnproblem kan läsa? För jag tänkte skriva en tydlig stor skylt och be dem att vistas någon annanstans just denna tävlingsdag. Visa människohänsyn.

Solen lyser välkommande idag med. På det igen. Rulla upp skjortärmarna. När hela banan är klar ska jag testa den. Vågar inte be Solveig ta tiden. Ibland är hon av någon konstig anledning inte det minsta samarbetsvillig. Babblar säkert på om att hon kan känna människor, att jag inte får … det finns väl för sjutton inga människor som ser mig under löven? De skulle ändå inte tro sina ögon? Antagligen beställa tid för synundersökning. Alla optikerbutiker i Ystad borde därefter ge mig en rejäl rabatt. 😀

dsc_00060007

Tusen tack för allt du skrivit

29
Uppgift tjugonio av trettio: Bok av Henning Mankell
Svar: 9 bokstäver
Facit: KVICKSAND
Vinnare: Lisbeth/Lma ❤
Tävlingstid: 18.11-19.11


Dagens ord/citat:
Oroa dig inte för att ingen känner dig, försök att vara någon värd att känna.”
Konfucius

TABELL:
Priskategori ett: (Tre lotter)
1. Anki Arvidson, 116 p.
2. Znogge, 110 p.
3. Åsa Bäcklund, 101 p.

Priskategori tre: (Två lotter)
4. Comsi Comsa, 72 p.
5. Wiolettan, 71 p. (Tre segrar)
6. Lena/Villa Herberts, 71 p. (En seger)
7. Lisbeth/Lma, 62 p.
8. Signhild Hortberg, 60 p.
9. Inger Börmark, 55 p.
10. Primrose, 53 p.

Priskategori fyra: (Två lotter)
11. Cecilia Ottosson, 37 p.
12. Ethel Hedström, 35 p.
13. Susan Johansson, Maj Johansson, 34 p.
15. Gunnel Moberg, 27 p.
16. Annika Sohlin, 26 p.
17. Åse Holmander-Mehlin, 24 p.
18. Ezter, 23 p.
19. Minton, 18 p.
20. Pelle Börmark, 16 p.

Priskategori fem: (En lott)
21. Ditte Akker, 14 p.
22. Kerstin Cecilia, 13 p.
23. Pia Boman, Eva Johansson, 12 p.
25. Regnbågen, 10 p.
26. Gun-Britt Söderström, 9 p.
27. Öga mot öga, 8 p.
28. Eva Rohlén, Maria Bromander, Greger Byskata, 4 p.

Jagande: (ingen lott)
31. Helena, Susie på Stjärnarve, 3 p.
33. Ing-Britt Jönsson, Tant Glad, 2 p.
35. Skåningen, Gilla, Tove Olberg, Christina Karlsson, Gun Toresson,
Marie Kristoffersson, 1 p.
41. Alla andra, 0 p.

Utom tävlan:
Ingen Vinnare, 70 p. 🙂

Priskategori två: (En lott)
Ingen Vinnare, 7
Åsa Bäcklund, 5
Znogge, 5
Wiolettan, 3
Anki Arvidson, 2
Cecilia Ottosson, 2
Lena/Villa Herberts, 1
Ethel Hedström, 1
Signhild Hortberg, 1
Susan Johansson, 1
Lisbeth/Lma, 1

Kandidater för priskategori sex: (En lott)
Nilsson (Cecilia Ottosson) Många (Åsa Bäcklund) Utvecklingen (Ethel Hedström) Måne (Cecilia Ottosson) Fisk (Maria Bromander)

 

 

Om du funderar på regler, poäng, tider, priser m.m. Tryck på denna länk: https://bosseliden.wordpress.com/2016/10/22/jag-har-redan-kopt-tio-skrapkryss/

Jag känner en oro sprida sig i kroppen

Först tyckte jag bara det var kul när jag upptäckte fyndet i en nostalgilåda i förrådet.
Allt arbete avstannade för en lång stund, när jag försjönk ner i en labyrint av minnen. Ingenstans hittade jag ett minnesnapp. Gåtan blev olöst. Vem sjutton av de 333 st flickvännerna satt detta fast på? Varför har jag sparat det? Eller den viktigare frågan; Varför kan jag inte slänga saker? Borde jag söka hjälp för problemet? Nä, detta är häftigt kom jag fram till och fortsatte att göra nytta istället. Slängde minst fem saker. Småsaker.

harett

Några dagar senare hade jag glömt bort det främmande håret. Novembersolen lyste enbart för mig, när jag gick mot vår stora svarta låda längs med vägen. Livet var riktigt superokej. Så långt ifrån grått och farligt det kunde bli.
Då stannade min blick på ett vitt kuvert och ett orosmoln dök upp i pannan. Trängde sig ner mellan genirynkan och erfarenhetsrynkan.

framsidan

Någon som inte hade råd med frimärke? En tiggare? En skojare? En bokstavsblandare? En Hollywoodfru?
Jag vände nyfiket på kuvertet innan jag gick in med posten.

baksidan

En fegis som inte vågar stå för vem han/hon är?
När jag kom in sprätte jag upp kuvertet och ut trillade …

hartva

Nu skrattade jag inte längre. Istället slogs mina tankar om uppmärksamhet. Då är det lätt hänt att det blir osorterat på kontoret och alla mina bestick var inte hemma i lådan. Getterna sprang åt olika håll. Hissen stannade mellan sjunde och åttonde våningen.
Handlar det om utpressning?
                                                                                             Eller har jag varit gift förut?

För jättelänge sedan?

Kommer det att komma fler brev och krav om Euro eller danska pengar?

Hjälp!!! Vissa minnesfragment som jag låst in i ett mörkt rum på sjunde hjärnvåningen börjar dyka upp. Visst var det någon som försvann lite konstigt när vi var på en resa i ett farligt land. Jag trodde hon tröttnat på mig och ville ha andningspaus. Var vi gifta eller var vi inte gifta? Har björnar fyra ben? Tänk om hon kidnappades av medelålders män med svarta skägg. Och dessa medelålders män fått vitt skägg som växt med kidnappningsåren, så de till slut snubblade på dem kollektivt. Kanske trasslade skäggen in sig i varandra? De kan också ha drabbats av kollektivt senilåkomma och äntligen såg hon sin chans.

Första försiktighetsåtgärd: Jag har stängt av vår ringsignal på dörren. Vill inte att det jag dagdrömde nyss ska bli verklighet.
”Hej Bobo! Vad gammal du ser ut? Var kan jag sätta väskan? Jag är vrålhungrig. Har du längtat efter mig? Jag ska bara damma av mig först.”
”Visst. Jag måste göra en viktig grej.” 😀

Efterord till nya bloggläsare: Detta inlägg har jag lagt in på kategorin ”Lite galet”. Står under denna text. Vänta lite. Milda tider. Här ligger ytterligare  en … hoppas jag nattdrömmer eller dagdrömmer. Det måste finnas en app som …

Erkänner – jag har gått efter utsidan först

dsc_00710012

Måste erkänna att det hänt x antal gånger att jag gått efter utsidan först och kanske har jag inte helt blivit av med den vanan/ovanan. Men här var det inte så. Jag ville ha den här skivan och längtade efter att studsa upp och dansa och bli diskoglad. När jag tog fram singeln från fodralet var det en extra bonus att den inte var svart som alla andra skivor alltid varit. Jättetufft.

dsc_00250070

Samma här. Frestelsen att få sätta tänderna i äpplet var orsaken till att denna tavla inhandlades för att pryda min första lägenhetsvägg. För det handlade väl inte om hatten? 🙂
Självklart ville jag trösta det ledsna äpplet med de två tårarna på skalet. Även äpplen med hårda skal på utsidan kan ha ömtåliga inre känslor.

Du har väl alltid fattat rätt beslut och gått efter insidan först?