Min musiksmak – dina sex chansningar; 2-20

 

 

Fråga 1: Vilka fem låtar tror du jag gillade/gillar bäst?
Fråga 2: Vilken av dessa fem tror du var min favoritlåt? 

Facit: De fem jag gillade mest var nummer: x-x-x-x-x och min favoritlåt av dessa var X med X. (läggs in efter avslut.)

Personligt om disc 2: 
Kommer också in några ord som det gjort nu på förra inlägget. 

Information:
Jag lyssnade i december på 240 låtar från 20 samlingsskivor. Ofta märkte jag att min musiksmak var nästan den samma i december 2019 som när det på åttiotalet begav sig. Vissa låtar fick jag välbehagsrysningar av. Andra orkade jag inte lyssna färdigt på. Efter ett tag föddes idéen om att göra en musikbloggtävling 2020. Ingen av mina kompisar/vänner skulle kunna veta vilka fem jag har valt från varje skiva. Så detta är mest en siffertävling och för en del av er – din egen smak. Kanske blir du så nostalgisk att du letar upp en gammal LP, kassettband eller söker på Youtube.
Efter du svarat på mina två ”enkla” frågor får du gärna skriva något personligt, med anknytning till de tolv låtarna, som vi läsare kan glädja oss åt. Eller tycka synd om dig i efterhand för att du missade något; en konsert, en person. 😉
Mycket enkla regler:
A) Skriv fem nummer från 1-12.
B) Välj ett av dem på min andra fråga.
Poäng som du tar med dig under alla tjugo tävlingarna:
0-5 poäng på min första fråga.
0 eller 3 poäng på min andra fråga.
1 bonuspoäng till de fem som först lämnar en tävlingskommentar.
Tävlingstid:
Jag kommer att lägga in två ”tolvlåtsval” i månaden.
De udda skivnumren avslutas klockan 23:59, den femtonde i den aktuella månaden.
De jämna skivnumren avslutas klockan 23:59, det sista datumet i januari-oktober.
Priser:
Fyra Skrapkryss. 😊
De tre som ligger i toppen i sluttabellen får var sin lott.
En lott till den som prickar in flest favoritlåtar. (om det är lika vinner den som nådde ”högsta” siffran först. Se kommande tabeller).

Aktuell tabell finns i första skivans inlägg. Där har jag också lagt in ljud & musik till låten som var min favorit. Tre personer av de tävlande valde denna låt. Undra hur många som ”gissar” rätt denna gång?

Tabell ”fem favoritlåtar”, 2-20:
Läggs in tidigast 1 februari

Tabell ”favoritlåten”, 2-20:
Läggs in tidigast 1 februari

 

 

 

Januari 2020 i Visby

Efter en smaklig och riklig hotellfrukost blev det en promenad i backarna innan vi för första gången denna säsong behövde skrapa vindrutan på bilen.

Solen lyste den timmen vi rörde oss bland djurgränderna. Intressant att upptäcka ”vita fläckar” i innerstaden för första gången.

Sedan gick den gula lampan i moln. Efter lunch, mellan två skidskyttestafetter och sprint blev det ändå en uppfriskande promenad längs med havet.
Skönt när vi hade medvind bort från Visby.
Desto tuffare på vägen tillbaka. Solveig nappade inte på erbjudandet att jogga tillbaks och hämta bilen och hennes äkta man. 😉
Nu blåser här storm. Vilken tur vi slipper vara utomhus och inte befinner oss på en liten skuta i Östersjön.
På tal om bilderna. Kändes en aning märkligt att se & fota sådant här i januari. Eller inte. I Ystad fanns det fina rosor i december.

Min musiksmak – dina sex chansningar

Fråga 1: Vilka fem låtar tror du jag gillade/gillar bäst?
Fråga 2: Vilken av dessa fem tror du var min favoritlåt?

Facit: De fem jag gillade mest var nummer: 3-4-5-7-11 och min favoritlåt av dessa var See You med  Depeche Mode.

Personligt om disc 1
Jag gillade Queen och har några klassiska LP-skivor med kultgruppen. Har också varit på ett par av deras konserter. Men låten ”Body Language” har jag aldrig gått igång på. Tycker den är tråkig.
Det var inga problem för mig att välja ut mina fem favoriter och framför allt ingen tvekan om vilken av kvintetten som var min absoluta favorit.
Jag var såld redan när jag hörde ”See You” första gången.
Minns att jag flög till Cypern någon vecka senare. På ett mixat kassettband spelade jag ofta tillbaka till Depeche Mode-låten, som gav mig välbehagsrysningar.
Mitt ressällskap och jag var på två olika planeter. På dagarna hade vi jättekul. Det fanns inte tid för egna funderingar. På kvällarna och nätterna bytte vi livstempo. Han var fri som en fågel. Själv hade jag fallit pladask och blivit nykär på hemmaplan ett par veckor innan avresan. Vid lämpliga tidstillfällen avvek jag från diskoteken/nöjesställena. Minns tydligt en lång promenad på flera kilometer i mörkret längs grusvägen utan vägbelysning, där jag fick ta mig ner i den okända dikeskanten, när ett fordon med bländande helljus dök upp. Jag hade sällan vett att vara rädd i de åren.
Som sällskap med mina då starka ben, nynnade jag på ”See You”. Tankarna flög iväg några hundra mil norr ut från Ayia Napa.
Till saken hör att jag även lyckades med bedriften att bli kär i ön Cypern under denna resa och återkom dit flera gånger. Blev till och med erbjuden ett jobb på ön mellan oktober-april. ”Vakta” minigolfbanan var huvudsysslan. Själv drömde jag om att ostörd skriva en debutroman och svalka mig med ett Medelhavsdopp då och då. När jag inte slog spik efter spik.

Tabell ”fem favoritlåtar”, 1-20:
1. Annika Sohlin, 8 p.
2. Lena Wik, Kerstin Johansson, 7 p.
4. Gunnel Moberg, Primrose, Lisbeth Ahlskog, 4 p.
7. Ethel Hedström, Minton, Ingela Nilsson-Harrysson, Gun Toresson, Pia Boman, Eva-Lotta Nilsson, Gunilla Wahlberg, 3 p.
14. Göran Nilsson, Znogge, Ditte Akker, Kicki Olsson, Wiolettan, Marie Kristoffersson, Susan Josephson, 2 p.
21. Eva Rohlén, Maj Johansson, 1 p.

Tabell ”favoritlåten”, 1-20:
1. Lena Wik, 1 p. (Svarade först)
2. Annika Sohlin, 1 p.
3. Kerstin Johansson, 1 p.

Poäng som du tar med dig under alla tjugo tävlingarna:
0-5 poäng på min första fråga.
0 eller 3 poäng på min andra fråga.
1 bonuspoäng till de fem som först lämnar en tävlingskommentar.
9 poäng är alltså max vid varje tillfälle.
Tävlingstid:
Jag kommer att lägga in två ”tolvlåtsval” i månaden.
De udda skivnumren avslutas klockan 23:59, den femtonde i den aktuella månaden.
De jämna skivnumren avslutas klockan 23:59, det sista datumet i januari-oktober.
Priser:
Fyra Skrapkryss. 😊
De tre som ligger i toppen i sluttabellen får var sin lott.
En lott till den som prickar in flest favoritlåtar. (om det är lika vinner den som nådde ”högsta” siffran först. Se kommande tabeller).

Fotnot:
Tack för att du läst. Jag svarar med en symbol på eventuella kommentarer. (som jag tacksamt läser) Snart är det dags för disc 2. 🙂

 

 

 

 

Avslut på detta bloggår


Även denna personliga blogg behöver ha någon form av avslut.
Jag tackar för besök & kommentarer under året. Önskar dig besökare en God Jul och Ett gott Nytt År. Inlägg kommer att dyka upp här även 2020. I vilken form och hur ofta vet jag inte i nuläget. Allt som inte rör Gotland borde vara aktuellt. Nu ska jag gå vidare och störa i tjejsnacket. 😉
Glöm inte bort att betydligt oftare hittar du blogginlägg här. https://gotlanduppochner.com/2019/12/18/parkering-av-bloggbilen/
Exakt 250 stycken blev det där, under första bloggåret. Småpotatis i en jämförelse med att detta är inlägg nummer 1 456. 😉

Jag borde förstått

Ögonblicksbild; tjugofem

Det tar inte lång tid att göra systemkameran redo för ett foto. Inte när livet går i en lugn takt. Vi befann oss i Botaniska Trädgården. Jag hade på Botan tagit bilder med mobilkameran. Nu hade jag precis fått tillbaks systemkameran och föreslagit att vi skulle ta Strandpromenaden tillbaks till bilen, som väntade snällt på Hamnplan. Av gammal vana zoomade jag in Kärleksporten och tryckte ner knappen och skulle momentet därefter lägga tillbaks kameran i sin skyddande väska. Den här gången skulle jag njuta av havet och sällskapet.
Innan hade jag kastat en blick åt andra hållet och sett sällskapet och kommenterat, att det antagligen var bröllop på schemat.
Från jag lagt ner kameran rörde det sig om ett ögonblick innan min vy genom porten mot havet byttes ut mot det stiliga bröllopsparet. Det var bara de nygifta och vi. Jag kunde inte låta bli att säga fraserna. ”Där missade jag något stort. Lycka till i livet.”
Vilken härlig bild jag skulle fått om jag tagit mitt foto ”fem” sekunder senare, när de oväntat dök upp genom öppningen. En sådan chans kommer säkerligen aldrig tillbaks.

På min numera förstablogg firar jag 250 blogginlägg och bjuder på vackert ögongodis från just årets Botanbesök. 😀
Parkering av bloggbilen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Når ofta en fyra hos mig


För sjätte gången får jag träffa på persongalleriet i ”Hagforsserien”. Det känns som hemma att träffa på Petra Wilander, Christer Berglund, Urban, Folke, Geir och de andra poliserna. Journalisten Magdalena Hansson däremot känns helt förändrad. Hon har hamnat i en stor hemlig personlig kris.
Schulman ”spottar” inte ut en bok om året sedan genombrottet med ”Flickan med snö i håret” kom ut 2010. Det är både en fördel och en nackdel från min sida. I en annan värld där jag hade en massa tid över skulle jag läst om alla sex böckerna direkt efter varandra. För den klassen håller de definitivt.
Författaren rör sig hemtamt mellan sådant läsaren kan koppla till privat och bygger sakta, men stilrent, upp en spänning av de pusselbitar som vi bjuds på. Det är en ruskig historia som griper tag i mig. Vi serveras som en grunddeg en sann historia i hur det var i Sverige när tvångssteriliseringar genomfördes nästan på löpande band i vissa ”kretsar”. ,Det fanns inte plats för dem som inte passade in i idealmallen.
Ninni skruvar effektfullt upp tempot utan att det spårar ur i slutfasen. Det felet som jag anser alltför många medförfattare gör för att köpa sina läsare. Mig riskerar de bara att förlora i framtiden. Mina tankar går till billig kiosklitteratur. 😦
På tal om titeln till boken. Urmakaren Johan Tinglöf har funnits i verkligheten. Det lär finnas åtskilliga skrönor om den mannen.
Betyg:
4/5

Ps. Återigen ”fixade” jag mördaren när personen klev in i handlingen. Så ”skicklig” som jag varit under de senaste 1-2 åren har jag aldrig varit förr. Då missade jag ofta.

Vilket rumsnummer hade vi?


Vi har våra favorithotell i Skåne. Detta är ett av dem. Om jag kommer ihåg det brukar jag ta kort på vårt hotellrumsnummer. Blir jag extra förtjust av just det rummet kan jag ha nytta av vetskapen i framtiden.

Novembertävling 2019:
Den som gissar på rätt hotellrum vinner en Skrap-Kryss.
Enkla regler:
Varje person har tre chanser. För att få deltaga måste du ha anmält dig senast klockan 23:59, söndagen den 10 november. Sedan är dörren stängd för nya deltagare. Då ska alla anmälda veta om konkurrenterna har 3, 2, 1, 0 chanser kvar.
Lämna gissningar kan ni däremot göra redan nu. Eller när som helst under månaden.
Samma person får dock aldrig lämna två rumsnummer i samma inlägg eller direkt efter varandra. En konkurrents rumsnummer måste finnas mellan. En charmtaktik från domarens sida för att möjligtvis skapa ett rafflande slut.
Jag kommer att föra in datum, rumsnummer, deltagarnamn och antal gissningar som de tävlande har kvar. Dessutom visa med ett hjärta vem som leder och därmed är närmast det dubbelrum som vi bodde i. 

OBS! Tänk på att kontrollera ifall det finns lämnade svar som domaren ännu inte läst bland kommentarerna. Vänta in mitt besked innan du fyller på med något själv.
Ett annat problem är om det är en ny bloggbesökare som jag måste godkänna först innan ni andra ser det lämnade rumsnumret. När det gäller det sistnämnda tar jag på mig ”ansvaret” och kommer att låta eventuella senare lämnade svar gå i retur. Inte när det gäller det förstnämnda. Där får du ha koll själv. 🙂

Varsågod att anmäla dig eller lämna en av dina tre gissningar!  😀
Jag börjar med att hjälpa till med första rumsnumret så ingen behöver slösa bort en av sina tre gissningar.
Då är det stängt för nya deltagare. Dagens datum är 191111. Det ska bli spännande att följa vad som kommer att hända. 😀

SPELPLANEN SOM ALLA KAN FÖLJA!

DATUM-NAMN-RUMSNUMMER-HJÄRTA TILL LEDAREN:
191101, Bosse Lidén, Rum 102
191101, Gunnel Moberg, Rum 115 
191101, Ditte Akker, Rum 318 
191101, Ethel Hedström, Rum 201
191101, Eva-Lotta, Rum 255
191101, Sven-Arne Petersson, Rum 299
191102,
 Inger Börmark, Rum 322 
191102, Wiolettan, Rum 304
191102, Lena Wik, Rum 415
191102, Anki Arvidson, Rum 254
191102, Lisbeth Ahlskog, Rum 112
191102, Pelle Börsmark, Rum 323
191102, Gunnel Moberg, 315
191102, Åse Holmander-Mehlin, Rum 420 
191102, Eva Johansson, Rum 272
191102, Sven-Arne Petersson, Rum 444 
191102, Znogge, Rum 523 
191102, Gunilla Wahlberg, Rum 318
191103, Anki Arvidson, Rum 535 
191103, Pelle Börmark, Rum 536 
191103, Gunnel Moberg, Rum 515
191104, Maj Johansson, Rum 232
191104, Bruno Christensen, Rum 1001
191104, Senioren, Rum 1031
191104, Kerstin Nilsson, Rum 844 
191104, Laila Larsson, Rum 999
191104, Lena Wik, Rum 314
191105, Maj Johansson, Rum 211
191105, Susan Johansson, Rum 321
191106, Ethel Hedström, Rum 12
191106, Lena Wik, Rum 413
191108, Maj Johansson, Rum 849
191109, Laila Larsson, Rum 13
191110, Anita Linder, Rum 714
191110, Minton, Rum 415
191110, Wiolettan, Rum 814 
191110, Minton, Rum 216
191113, Eva Johansson, Rum 901
191114, Minton, Rum 711
191123, Ditte Akker, Rum 808
191124, Lisbeth Ahlskog, Rum 825
191124, Thomas Petersson, Rum 819
191124, Bruno Christensen, Rum 812
191125, Wiolettan, Rum 816
191125, Kerstin Nilsson, Rum 815 ❤ ❤ ❤ 
191125, Sven-Arne Petersson RUM 813 (Han hade insett att det fanns bara ett enda hotellrum kvar att välja på, som var ledigt. Det hade han helt rätt i.

ANMÄLDA DELTAGARE-CHANSER KVAR:
Eva Johansson, 1 chans
Marie Kristoffersson, 3 chanser
Ethel Hedström, 1 chans
Gunnel Moberg
Znogge, 2 chanser
Susan Johansson, 2 chanser
Susie på Stjärnarve, 3 chanser
Anki Arvidson, 1 chans
Lisbeth Ahlskog, 1 chans
Minton
Ditte Akker, 1 chans
Eva-Lotta, 2 chanser
Sven-Arne Petersson, 1 chans (Jag hade tydligen fått rätt svar en liten stund tidigare)
Gunilla Wahlberg, 2 chanser
Inger Börmark, 2 chanser
Åse Holmander-Mehlin, 2 chanser
Wiolettan 
Eva Rohlén, 3 chanser
Thomas Petersson, 2 chanser
Bruno Christensen, 1 chans
Maj Johansson
Senioren, 2 chanser
Kerstin Nilsson, 1 chans
Laila Larsson, 1 chans
Anita Linder, 2 chanser
STÄNGT FÖR NYA DELTAGARE:
36 chanser blev det totalt kvar som därmed frös inne.
TUSEN TACK TILL ALLA NI SOM DELTOG. 

Rött namn= Sluttävlat. Chanserna slut. 

FACIT:  Här har de numren på marknivå istället för på dörrarna. 

 

 

Regnmannen av Jonas Karlsson

Jonas kan sätta många yrken på sitt visitkort. Vilken briljant berättare han är. Det var väldigt länge sedan någon fick mig att skratta så mycket att jag var tvungen att avbryta läsningen. Helst när jag såg att Solveig låg bredvid och sov gott.

Självklart vill författaren roa men han har många fler strängar på sin lyra. Det finns flera bottnar av olika kulörer. Som med det förflutna i huvudpersonen Ingmars yrkesbana som regissör. Det sorgliga slutet. Drevet som vi alla snart känner igen i både offentliga och privata zoner. Det ofta oundvikliga hos ”konstnärer” när det gäller den svåra konsten att vara delaktig i barnens hela barndom. Inte bara de få dagar det passar de upptagna själva.

Ingmars hade alltid trygga Inger i hemmiljön och det var där han tog henne för given. Det var först när Ingmar blev hemmaman som de hittade tillbaka till varandra. Då hände det till och med att sonen såg att de satt på en bänk och det såg ut som de höll om varandra där. Sonen Erik som är läkare och bor sex mil bort. Tyvärr fick Ingmar och Inger inte många pensionsår tillsammans. Nu åker Erik hem till sin pappa en gång i veckan. Får ständigt höra om värken i knät. Hur Ingmar oduglig förklarar hela den Svenska läkarkåren. Han insisterar på att Erik får fixa tid hos en utländsk knäexpert.
Erik sätter sig i bilen funderar på vilken taktik han ska ”köra med” denna lördag. Fråga direkt om knät för att få det avklarat? Nu händer något märkligt. Pappan nämner inte med ett enda ord skavanken. Istället ser han ut som en busig grabb inför sin son. Inte undra på det…

Vi är säkert många som någon gång i livet har haft en granne som vet precis allt om något ämne och älskar att briljera om det och samtidigt såra med ord som om det var en beröring från ”rosbusktaggarna”. Här är det Rolf Burman. När Inger levde var det hon som skötte både rosorna, trädgården och snacket från Burman. Hon tog till sig av hans kunskaper. Tänkte på något annat när han tjatade. Log vänligt och hummade. Sådant är inget för Ingmar och när han nu oväntat får sin chans att ta över vill han dra ut på ögonblicket.
En annan granne är Lillan Billing. En kvinna som mal på och aldrig tycks andas mellan meningarna. Som behöver en maratonsträcka för att få fram det hon egentligen menar. Där varje lyssnare vill hitta knappen för att få stopp på harangen av ord. Men hon fortsätter bara att hålla låda om ingenting i evigheter. Författaren snickrar ihop denna typ av person galant. För som läsare vill jag gärna göra samma sak i verkligheten. Gå omvägar, bläddra vidare tills hon är borta ur handlingen. Ändå får hon mig till slut att börja skratta.
Både Rolf Burman och Lillan Billing är suveränt gestaltade. Det är även kommunalrådet Anette Malmberg-Ljunggren. Tyvärr känns det för mig som det också kunde varit taget ur verklighetens såpa. Detta att gå efter vart vinden blåser. Alltid ha två helt olika texter med tal i bakfickan. Vuxna människor med bra betalt som egentligen enligt mig borde sitta i en sandlåda med var sin hink, spade och bil.
Som vanligt läste jag den till formatet smidiga boken på mitt sätt. Tog pauser och försökte tänka mig in i storyn. Bollade med egna åsikter.
Facit för att jag uppskattar handlingen är att jag gärna vill styra över den själv. Till och med när det gäller repliker. Tyst nu Ingmar. Inte ett mer ord till Burman. Ofta är jag rädd för att ”Regnmannen” som läsupplevelse, trots mina skratt, ska falla ner pladask som en pannkaka.
Jag behövde inte vara orolig. Efteråt när jag gör min analys ser jag författarens alla steg i ett helt annat sken. Jonas verkar ha vänt på varje sten. Trädgårdsberättelsen har så många bottnar på olika plan. En uppgörelse med livet, äktenskapet, föräldraskapet, yrkesåren, grannar och väldigt mycket mer. När komedi och ironi är påkopplat behövs det partier när det är fritt från sådant. Här blev det ett par längre textavsnitt där det tenderade att bli lite för långdraget. Storyn tappade tempo. Samtidigt passade det in i om det skulle varit på riktigt. Så jag blir kluven som ”expert”.

Jonas Karlsson. ”Du har skött detta som en trädgårdsmästare av hög klass”.
Betyg: 4/5. 😀

 

 

Bosse Lidéns avslutningsord som kanske skulle stått överst. Men i min ordträdgård gör jag som jag själv vill. 😉 Här info på bokomslaget.

Ingmar är en ensam, bitter ensamvarg som tagit över sin frus stora intresse för rosor. Sakta men säkert lär han sig namnen, älskar rosorna men gör på sitt sätt. Av en slump snubblar han över en ”makt” som passar förträffligt denna sommar, som är den varmaste i mannaminne och där det råder totalt bevattningsförbud. Grannarna vakar över varandra som hökar. Det är inte lätt att ha ont i ett knä och samtidigt vara balanskonstnär. 😉

 

Huvudpersonen saknades

Ögonblicksbild; tjugofyra
Vissa ögonblick i livet är extra värdefulla för en själv eller för att visa upp för ”alla andra”. Vänta lite nu… är Nellie ett sådant där namn som Kim och Bo? I så fall. Vem av de två är Nellie? För egentligen förknippar jag rubriken med en född son, dotter, tvillingar, sexlingar och något liknande. Sedan tänkte jag djupare mitt i intaget av en sked med müsli. Kan dottern var så extremt blyg som nyfödd att hon absolut inte vill visa upp mer än en pytteliten bit av hjässan längst ner till höger på fotot?

Ögonblicksbild; tjugofem

En vecka senare hade jag en ny sked och ny müsli på den. Det är härligt när även små människor får en andra chans. Det sistnämnda lät bekant. Jag har ett dammigt bokmanus med den titeln ”En andra chans”. Vad gulligt att pappa offrade en liten till bit på sitt huvud och… 🙂

Efterord: Jag önskar familjen stort lycka till med allt som ligger framför dem. Njut så mycket ni kan.  ❤

Min gamla kompis håller än

På det ljuva sextiotalet var denna busgrabb en av mina idoler.
Dennis gjorde allt det som jag bara fick drömma om att göra. Vad jag längtade efter nästa tidning. Det där viktiga som många av dagens barn inte upplever. Vänta och längta.

För några veckor sedan träffades vi på nytt. Jag kände mig nostalgisk och samtidigt nyfiken. Dennis var precis som vanligt. Men vad hade hänt med mig?

Log när jag insåg att serien fortfarande höll trots alla tekniska förändringar genom åren. Eller ligger sanningen gömd någon annanstans? Har inte min humor utvecklats på alla dessa år? 😉
Vilken serietidning var din favorit när du var barn/ungdom? Själv hade jag många som jag uppskattade. Nu viskade Dennis i mitt öra. Det vänstra. ”Jag vill ut och resa till den där söta blonda tjejen i…  hoppas hon saknat mig.”