Inlägg till mig själv

Jag har insett att 2023 kommer att bli ett speciellt år. Vi små människor kan planera och påta med allt möjligt. Det är först i efterhand som vi vet hur ”gårdagen” blev. Min egen medicin är att försöka hitta ljuset i tunneln. Andningshålen är alltid a och o för mig. Från ingenstans kom plötsligt en idé som jag bara måste få se i ett blogginlägg. Hoppas Lena Sanders ursäktar mig. ❤

Dopnamn

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Alice

😀

❤

😀

😀

😀

😀

😀

Beda

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Cilla

😊

😊

😊

😊

😊

Dolly

☹

☹

☹

☹

Erica

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Fanny

❤

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

❤

Harriet

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Isabelle

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Jennifer

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Kajsa

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Lizette

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Marie

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

Natalie

☹

☹

☹

☹

Olivia

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Paris

😊

😊

😊

😊

😊

❤

Ragna

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

Saga

😊

😊

❤

😊

😊

😊

😊

😊

Tova

😊

😊

😊

😊

😊

Ulrica

☹

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

😊

Vanja

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

☹

Ylva

☹

☹

☹

☹

Åse

😊

Only testing. Jag svarar inte på frågor. Ville bara se hur det ser ut på en bloggsida.

Det här bådar gott

Precis vad jag behövde i händerna, i lässtolen Frank. En lyckad första del i en ny bokserie med namnet Askerserien. Redan en kort bit in boken fick jag den speciella kriminalinspektören Leonore Asker som personlig favorit. För mig började det även ”dofta” en aning J Adler när han var som bäst med det udda källargänget. Här handlar det om förlorade själar som förpassats, av olika skäl, ner till Malmös polishus källare. Mycket intressant att lära mig om ämnet expeditioner i nedlagda fabriker, övergivna hus, glömda platser m.m. Häftigt med grottregn. Luftfuktigheten bildar synliga droppar i luften. Det hade jag också velat fotografera. Antagligen hade jag inte vågat bege mig in i ett sådant nedre äventyr. Jag vill gärna ha en säker returbiljett.

Här är Anders de la Motte tillbaks som ensamförfattare med en lovande start. Minns hur jag njöt av första delen av Årstidskvartetten. Därför är jag förväntansfull inför Slutet på sommaren som ska visas som Tv-serie under 2023.

Ps.
Jag är mer än fullt sysselsatt med olika mer eller mindre hemliga projekt och svarar med en symbol. Jag fick i alla fall till årets första blogginlägg. 😉

God Jul och Gott Nytt År

Efter ganska många vita dagar på Gotland börjar Visby bli grönt igen. Men enligt min app finns möjligheten att det kommer att snöa på juldagarna. Jag ser att detta är inlägg nummer 1 566. Hade dygnet haft 48 timmar skulle det… 😉

Inbjudan till ABC på GOTLANDUPPOCHNER

Vilken gränd ser du på fotot?
A. SKOGRÄND
B. FISKARGRÄND ❤
C. ELEFANTGRÄND

Tid, regler och mål:
Varje novemberkväll mellan 18:00-22:00.
Start framför berget Rebmevon (222 meter). De som tagit sig upp är i mål och får heja på de andra.
Du svarar med ett A, B eller C. Var femte fråga kan ha fyra alternativ.
6 st Skrap-Kryss ligger i potten: De tre på pallen, plats 6, plats 13 och lott till den som lyckades klättra högst en kväll. 
Jag skriver ditt förnamn eller alias och första bokstaven i ditt efternamn, om fler tilltalas med samma förnamn. Mer info har du om du trycker nedanför på länken till ”rätt blogg”.

Välkommen till https://gotlanduppochner.com/2022/10/28/inbjudan-till-abc-pa-gotlanduppochner/

Välkomna till gotlanduppochner på lördag klockan 19:00-21:00

Exempeluppgift: BILMÄRKE
Svar: 4 bokstäver
Tävlingstid: 19:00-21:00
Mitt facit: SAAB

Korsordsmästerskapen ska göra bokslut. Hoppas du vill deltaga. Både du som varit med många gånger, några gånger eller aldrig förut. Här är sista chansen. Jag vill kora Mästarnas Mästare. Så välkommen till https://gotlanduppochner.com/ på lördag klockan 19:00-21:00.

6 st Skrap-Kryss bjuder jag där på. De tre på pallen i finalen får var sin lott. Den som vann mellanrundan får en. Femte lotten går till den som vann flest titlar först (35 uppgifter). Sista lotten går till en lottad deltagare från finalen (plats 4-10) som deltog vid alla femton uppgifterna. 

Kvalet:
Öppet för alla. Tio uppgifter.
Start lördagen den 15 oktober. Avslutning måndagen den 24 oktober.
Fast tid: 19:00-21:00.
Höga poäng till rätt svar. 25-22-20-16-15-14-13-12-11-10-8-7-5-5…
Det stora målet är att hamna bland de tjugo bästa.
Om de som vunnit titlar och varit bland de tio bästa under de nio tävlingsåren deltar får de automatiskt loss intjänade poäng från MERITARKIVET. OBS! Gäller enbart i kvalet.

Mellanrundan:
De tjugo bästa från kvalomgången är inbjudna. Tabellen nollställs.
Tio uppgifter. Start 1 november. Avslutning 10 november.
Fast tid: 19:00-21:00.
Poäng för rätt svar: 20-18-17-15-14-13-12-11-10-8-7-5-5….
Målet i mellanrundan är att hamna bland de tio bästa.

Final:
De tio bästa från mellanrundan gör upp om titeln Mästarnas Mästare.
Tabellen nollställs. Femton uppgifter. Poängfördelning: 10-8-7-5-4-3-2-1
Start onsdagen den 16 november, 19:00-21:00.
Examen onsdagen den 30 november.

Fotnot:
Den 1 november startar min andra tävlingslek på https://gotlanduppochner.com/, som handlar om att svara A, B eller C. Första frågan handlar om färgen på en svartvit tulpan. Inbjudan kommer sista veckan i oktober. Den här gången ska deltagarna klättra uppför ett berg. Fast tävlingstid mellan 18:00-22:00. En fototävling som kan bli både spännande, kul och omväxlande längs bergskanten. Häng på! Byt blogg! https://gotlanduppochner.com/

Tiden har gått så otroligt fort

Idag är det femtio månader sedan vi blev fast boende på Gotland. En aning läbbigt hur tiden nästan springer iväg. Av våra åtta gemensamma hem ligger Visby på fjärde plats när det gäller ”botid”.
På bilden ser du Bara kyrkoruin. Efter lunch, om solen stannar kvar synlig, tänkte jag cykla & gå ner och fota en annan kyrkoruin. Synd att de inte längre håller den öppen för allmänheten, som de gjort tidigare.
Jag svarar med en symbol på eventuella kommentarer. Just nu lägger jag ner mest tid på att fixa till två kommande tävlingar och hitta material till 2023 års almanacka. Det sistnämnda ska ha ett tema för första gången.

En skånetripp i värmen

När flygtiderna stämmer är det inte långt mellan Visby och det jag fortfarande envist kallar för Sturup flygplats. Är det medvind kan det gå på mindre än femtio minuter. Om det handlar om ett direktflyg såklart. Länge gick det knappt något sådant under comebacken efter P. Våra döttrar har flera gånger fått göra en resa upp till Bromma och byta plan där.
Vad mysigt det var att få uppleva en solnedgång från ovan. ❤ Just nu minns jag bara att jag upplevt det en gång tidigare inför en landning i Wien. Augustikvällsmörker och ljumma vindar när vi gick mot vårt första hotell. Vi hade valt närliggande Sturup Airport Hotell. Mellannamnet gjorde skäl för namnet. Hur många gånger vaknade vi i ”bastun” av plan som lyfte eller landade? Men frukosten var god. Jag hann kasta lite dart, men hade ingen kompis till ett parti biljard.
Vad lyxigt att bli hämtad av en privatchaufför utanför hotellet. Dessutom var den unga kvinnan både en utmärkt chaufför och guide på den ort hon numera huserar i. Mysigt att få umgås några timmar i en lägenhet som vi inte sett förut. Mums för fikat. Undra om hon inte borde blivit inredningsarkitekt? Tyvärr hade hon ett arbetspass som väntade runt hörnet. Hon körde först ner oss till spåret. Vi tog Pågatåg till Hyllie, hade tur och fick två platser bredvid varandra. I denna stadsdel har vi varit flera gånger när vi bodde i Ystad. Senare har vi återkommit dit och bott på samma hotell.

Solveig hade kollat om det var okej att lämna in våra resväskor trots att vi ännu inte fick checka in. Det gick som vanligt bra. Därför rullade vi iväg mot hotellet innan vi skulle äta lunch på Jens Boefhouse. När Solveig pratade med receptionisten spanade jag runt lite. Funderade på om vi istället skulle äta lunch på hotellet som jag gjort själv tidigare gånger.
Det var nu som det började strula. Jag hörde fragment av samtalet. Sedan kunde jag inte låta bli att börja skratta. Vad komiskt. Det här har vi aldrig råkat ut för tidigare. Vi hade bokat in oss på ett helt annat hotell. 🙂 Men det bästa var att det låg exakt bredvid där vi kom upp från tåget. Måste ha poppat upp på de sista åren. Det ligger till vänster om denna höga byggnad. Ännu en hög byggnad. Inte lika hög som den vänstra. Av något fel kan det komma ut något bättre.

Vi hade bestämt oss för att åka med lätt packning, Inga tunga kameror och objektiv. Därför tycker jag det ser ut som min pappa varit framme och fotat med sin kamera från sextiotalet. Min mobilkamera håller tydligen låg nivå – även på hög nivå.

När jag är med till Emporia vill jag alltid gå upp på taket och blicka ut över bron, Danmark och omgivningarna. Titta en stund i kikaren. Under denna resa var vi i Emporia flera gånger. Ofattbart det som hände några dagar senare. Så sorgligt. Vart är vi på väg? Vad har hänt med Sverige?

Det var otroligt hett i luften. Ändå tyckte jag vi som vanligt löste problem på bästa möjliga sätt. Min mage däremot strejkade. Jag vågade inte ta ett knökat tåg med avhopp i Ystad och Simrishamn, som vi planerat att göra. Trist eftersom skulle träffa människor som vi tycker om. Vi gör alltid det bästa av saker och ting. Satt ofta i skuggan. Flyttade oss som ett pensionärspar mellan bänkarna. Gick också på upptäcktsfärder som vi annars aldrig skulle gjort. Som ”kvarteren” har växt. Jag blev ibland sugen på att bo på vissa områden. De har verkligen försökt att göra det trivsamt och grönt mitt i betongen. Vattenparken och Hyllievångens stadsodling hade vi tidigare inte besökt. Trots att det låg så nära. Annars är vi oftast på väg mot Helsingborg eller Ystadhållet.

Segast var naturligtvis sista dagen. Vi höll oss på hotellet så länge som möjligt. För det var samma visa som vid ditresan. Endast kvällsflyget gick direkt till Visby. På något vis flyttar sig alltid tiden framåt. Den står aldrig stilla. Kan dock upplevas göra det. Tiden rör sig aldrig bakåt. Eller gör den det? 🙂 Viktigt är att dela in väntetiden i små bitar. Som när man äter en elefant. Det går inte att sätta i sig hela köttstycket för då blir det inte lyckat med matsmältningen. På tal om att äta. Vi drog ut på lunchen så länge som möjligt. Samtidigt gäller det ändå att ta med i beräkningen att saker kan hänga upp sig någonstans i ”kedjan”. Därför tog vi ett tåg till Triangeln. Ståplats. Människor överallt. Undra om en satt på mina axlar en bit? Tur det bara är en station. Upp till hettan igen. Kollade upp så flygbussarna fortfarande gick från samma plats.
Nästan en timme kvar. För varmt i solen. För kyligt i skuggan för min ”varma” kropp. Inga lediga platser vid torget. Då föddes en smart idé. Solveig läste på långt håll om lunchmusik i den stora kyrkan. Vad mysigt det plötsligt blev. Svalt och skönt. Sittplats. Underhållning av en duktig ”orgelspelare”. Bra akustik. Storskärm därframme. Ändå blev jag plötsligt jättevarm tjugo minuter senare. Vi gick iväg till busshållplatsen.
Det finns en ”kölista” med bussar, eller snarare namn på en skärm. Inget om någon flygbuss. Lite osäkerhet smög sig in. Till slut kom bussen, försenad. Framme vid Sturup igen. Endast fem timmar kvar. Vi valde att börja med att sitta utomhus på en bänk i skuggan. Solveig hade en bra bok. Jag löste korsord, störde henne ibland mellan raderna, i raderna. När det blev mellan bokstäverna gick jag iväg på egna upptåg. Men den gula lampan var intensiv. Nästa etapp var att gå in i första delen. Tyvärr var kiosken borta. En annan lämplig affär hade tillfälligt stängt. Vad är tillfälligt? Tills barnen är äldre än föräldrarna? Hade jag inte drabbats av akut solsting? Går det att få inomhus? Förstår du läsare. Varje klipsk fråga jag ställde till mig själv fick de sega minuterna att försvinna iväg. Ändå skönt att ta nästa steg. Skicka iväg de stora väskorna. Ta sig in i nästa avdelning. Vi hittade två sköna fåtöljer som vi växte fast med under en längre tid. Ibland landade ett plan och vi hade ”nya” människor att titta på. Snabbt försvann de iväg och det blev lugnt och tyst igen. Vi köpte några lotter som vi inte blev rika på. Men det gick säkert iväg tio minuter och vi hann med att berätta vad vi skulle göra för miljonen som vi snart skulle äga.
Piloten hem var lite mer skakig vid två tillfällen än när vi åkte åt andra hållet. En gång i luften och vid landningen som jag tillskriver hans ”omeritlista”. Hur kan jag vara säker på att han var pilot? Jag kom nämligen att tänka på en bok om en sanning om en man som inte var…
Borta bra men hemma bäst. Nu ska jag packa vidare. Imorgon far vi på hemester. Hoppas vi lyckades boka stuga på rätt plats. Nu ska jag inte sitta här och Ljuga ihop en story om var vi ska bo. Kanske kunde du räkna ut det ändå. Alltså du som orkade ta dig ända ner hit. Starkt gjort. Applåd utan ljud.
Tror jag börjar med att först höra hur första veckan varit i Småland för… tänk att vi plötsligt har en småländska i familjen. Synd det inte går några flyg till staden som börjar på samma bokstav som vår hemstad.

Jag svarar med en symbol om någon skulle få för sig att kommentera de snygga bilderna eller den kooooorta texten. 😉
Ha det gött.
Ps. Vill du se betydligt tjusigare foton är det bara att scrolla ner till föregående inlägg.

Idag har jag bloggat exakt tio år

Asunden

Idag för tio år sedan blev jag med denna blogg. Dagen innan hade vi kommit hem från en familjesemester på Gotland. Nu har vi snart bott fyra år som fastboende på denna underbara ö. Mitt mål var att få till minst ett inlägg varje månad på denna blogg tills tioårsdagen. För ska sanningen fram har gotlanduppochner varit förstabloggen sedan 1 januari 2019. I ARKIV till höger på min padda finns blåa texter från JUNI 2012 till JUNI 2022. Sviten är 121 månader lång. I nästa månad kommer den att vara bruten. Vad som händer i framtiden står skrivit i stjärnorna. Vi har planerat resor till fastlandet både i slutet av sommaren och i början av hösten. Kanske…
Jag svarar eventuella kommentarer med en symbol och bjuder på en Gotlandsresa från A till Ö, med vissa hopp. Q, W och X-platser har vi inte besökt – ännu. Ha en bra fortsättning på sommaren 2022. Vi finns på https://gotlanduppochner.com/

Bungenäs

Charlottenlund

Djupvik fiskeläge

Ekstakusten

Flugblomster

Gotlandssippor

Helgumannens fiskeläge

Iskonstverk på Södra Hällarna

Jernvägskafeet i Dalhem

Kyllaj

Lergrav

Mästerby änge

Närsholmen

Othem

Polhemsgården

Roma klosterruin

Sigsarve fiskeläge

Tingstäde träsk

Ulla Hau

Visbys mest fotograferade gränd

Ygne fiskeläge

Ålarve

Äldsta huset i Visby

Östergarn

Tusen tack till alla besökare och snälla, roliga, tänkvärda kommentarer genom åren. ❤

Förvirring

Puh såg på sina två tassar. Han visste, att en av dem var den högra, och han visste, att när man hade beslutat sig för vilken som var den högra, så var den andra den vänstra, men han kunde aldrig komma ihåg, hur man skulle börja. ❤

Mina smaklökar har börjat vela

Tidigare var jag mer konsekvent. Då var jag med på tåget eller hoppade direkt av på perrongen. Samtidigt är det lärorikt att pröva nytt. Jag fick en snilleblixt. Bästa läget borde vara att ta en nerkyld burk och ge se ut på balkongen, där solen gassar med sina junistrålar. Gillar jag inte drycken då, borde det vara kört för all evighet.
Här gick jag totalt bet. Intrycken flaxade som en skadeskjuten kråka. Först var det obehaglighetskänslor. Sedan jag överlever tankar. Därefter funderade jag under och efter flera klunkar om den ändå inte var rätt okej. Kunde vi bli vänner på sikt? Möjligtvis blir det en andra chans…

Solveig köpte två kartonger med en ny grön tesort. GREEN TEA, Blueberry & Raspberry, stod det på utsidan.
Jag doppade i första påsen under en frukost. Nä. Vilken speciell eftersmak. 😦 Ska den hänga med mig i flera förmiddagstimmar? Måste snabbt borsta gaddarna. Kanske googla med Flux.
Sedan gav jag sorten ett par chanser efter några dagar och jag måste medge att den rann ner och vi blev som trevande kompisar. Inte vänner. Absolut inte NÄRA vänner.
Igår kväll när vi såg sista avsnittet av nionde säsongen av Badhotellet drack vi båda samma sort.
”Riktigt gott”, sa Solveig spontant, som annars ytterst sällan dricker grönt te.
Jag måste hålla med om att vänskap kan gå åt olika håll. Vem vet? Vi kanske blir ö-vänner. Tror däremot inte att vi ska umgås på någon Hemester. Ingen påse fick hänga med förra veckan till stugan i Holmhällar på Storsudret. Men då hade ännu inte Solveig smakat.