En märklig och behaglig känsla

Jag vill presentera min tredje utgivna bok. Aldrig tidigare har jag varit så ärlig mot mig själv, som i denna kåseribok.
Boken är en utmärkt present till någon du tycker om. Ingen risk att personen går upp i vikt. På tal om vikt. Det ryms två böcker för samma porto i Postens blå påse.
Jag har infört två olika priser. 150 kr för ”Minnen som stannat kvar”, 75 kr för ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och 75 kr för ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.   (+ porto)

https://bosseliden.wordpress.com/kop-boken/

Tryck på denna länk för att se hur du ska göra för att betala m.m. Det går även att swisha – vilket har varit mycket populärt.
Följ anvisningarna och du får snabbt din leverans. Glöm inte att skriva ditt namn på inbetalningen och att betala porto. 🙂

Tävling/åsikter/blurb/recensioner/favoritkåserier/sämsta kåseri:

  1. Vilka tre kåserier blev dina favoriter i ”Minnen som stannat kvar”?
  2. Vilket kåseri tyckte du minst om?

När jag fått in era val via bloggkommentarer, meddelande på FB, muntligt till mitt öra, vykort (jättegärna) m.m. kommer 3 personer att vinna en Skrapkryss. Jag drar vinnarna 25 september 2018, när boken fyller ett år.

Du får gärna skriva en kort recension/ha åsikter. Jag blir INTE ledsen om du som GILLAR boken puffar för den på din blogg, bland dina FB-vänner eller IRL.
En del av dina skriftliga/muntliga ord flyttar jag över som en blurb (små citat). Ditt namn nämns inte.

Jag önskar dig läsare, av hela mitt hjärta, trevliga lässtunder. Det var därför jag skrev boken. ❤

Blurb/Åsikter”:
”Den här boken har jag väntat på och den gör mig inte besviken.”
”Du är klippt och skuren för att ha en egen spalt i en veckotidning.”
”Det allra första kåseriet; Bridge Over Trouble Water gjorde att jag var tvungen att lägga ifrån mig boken i flera dagar. Ditt kåseri gjorde mig alltså väldigt känslosam.
”Det är känslan av ren äkthet och nakenhet som gör dig så spännande att följa i kåseriform.”
”Jag har följt dig i smyg på bloggen. I bokform överträffar du dig själv – flera gånger om.”
”Lova oss läsare. Sluta aldrig roa oss.”
”Förlåt Bosse! Jag sträckläste en sömnlös natt.”
”Du skriver så humoristiskt och fint och jag skulle önska att det är många, jättemånga som tar tillfället i akt och läser din bok.”
”Jag är så nöjd och glad över din sista bok. Helt underbar att läsa, och jag har avnjutit den i mindre stycken, men nu är den slut snyft och det blir en saknad som alltid när man läst något bra.”
”Jag vet ingen som i samma kåseri kan få mig att hinna med att le igenkännande, skratta högt, gråta så jag knappt vågar gå till jobbet utan att riskera få närgångna frågor.”
”Din lägstanivå är sjukt hög.”
”Tack för att du lyser upp min grå vardag.”
”Mixen av allvar och skoj gör att intresset hålls vid liv.”
”Imponerad av att du kan leverera en roande text om något som egentligen borde klia som en hord av myggor.”
”Hade gärna läst fler praktikal jokes. Sparar du på de värsta semesterbusen till nästa bok?”
”Berörs av pojken som cyklar fort hem efter ett ordkrig och vill ringa mormor.”
”Du är de små människornas röst.”
”Bäst är barndomsskildringarna.”
”Du är klockren med detaljer och överdriver sällan.”
”Smart och pedagogiskt att följa en tänkt tidslinje.”
”Har själv diabetes ett och är tacksam för att du ger en nyanserad bild av skitsjukdomen.”
”Du är ett föredöme för många med att använda ”Bossehumor” som vapen mot elaka människor. Fast ibland är du skönt elak.”
”Inget fel på dina kåseriböcker, men din roman är klart bäst. Blir det någon uppföljning?”
”Alldeles för svårt att bara välja ut de tre bästa.”
”Dumma dig som får min mascara att rinna. Egentligen stavas det B-E-R-Ö-M.”
”Upplever det som om varje kåseri är som en möjlig filmscen.”
”Tack för mysiga och tänkvärda lässtunder de senaste veckorna.”
”Jag har redan läst boken två gånger.”
Vilket mustigt bildspråk du har.”
”Du har ett fint flyt i berättandet.”
”Älskar författarens beskrivningar av vardagshändelser med stor värme och kärlek. Både med värme och humor. I botten finns en stor del del allvar.”
”Författaren har ett fint flyt i berättandet. Både i den sceniska framställningen med träffsäkra dialoger och i de berättande delarna, som han behärskar galant.”
”Jag är ingen bokmal men kunde inte låta bli att sträckläsa alla kåserierna.”
”En kåseribok med en mjuk och fin ton.”
”En bok fylld av värme och humor, men också med en stor portion eftertänksamhet.”

Längre recensioner:
http://enrosafluga.blogspot.se/2017/10/omojlig-uppgift-bosse.html
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2017/10/21/11486771-en-bok-som-beror/

Favoritkåserier:
4 poäng:
Bridge Over Troubled Water.

3 poäng:
Utsikt under ett bord,  Skyddsänglarna jobbade övertid, Tummade på det, Sommarförälskelsens skuggsida.

2 poäng:
Rädd på olika sätt, Lyfta den som ligger, Bjöd på sig själv, Drömmen av guld, Livet som stalker, I klostret fann jag ro, Underbara tanter, Måste du köra så långsamt? Svårt att ta tillbaka ord, Från sol till totalt mörker, Vilken flickvän skulle jag välja?

1 poäng:
Djungeln i badrummet, Mötet jag helst varit utan, Doggy gick inte på sommardiet,   Mormor och jag, Blinda hunden, Går det att lita på någon? Halmstad sex, Säck mot säck, Filmen tog mig med storm.

Sämsta kåseriet:  (Var inte rädd för att lämna ett bidrag. 🙂

5 röster:
Ökänd efter sjuttiofem meter.

3 röster:
Skjuta upp saker.

1 röst:
Blött äventyr, Post till de döda, En liter mjölk för hundra kronor, Pojken som skrattade.

Kram Bosse/Bobo/Sebastian ❤

Annonser

Tankar om svart på vitt och bara vitt

Januari

Som en gammal inbiten kalenderbitare tycker jag det är trevligt att amatöranalysera den statistik som hör ihop med bloggen efter att ett nytt år passerat revy.

Mellan sommaren 2012 och nyårsafton 2015 har jag använt 41 % av WordPress utrymme för att lägga in mina 920 blogginlägg. Jag ser fram emot att lägga in det tusende inlägget någon gång under året. Det borde jag mäkta med. 😀

Kategorin Skåne och Ystad med Österlen delar första platsen med kategorin Tävlingar med sina 144 inlägg vardera. På tredje plats kommer kategorin Varierat, 135 inlägg. Fyra ligger kategorin Kåserier, 126 inlägg och på plats fem kommer kategorin Lite galet, 71 inlägg. Sammanlagt hade jag skapat 28 olika kategorier mellan 2012-2015. I år har redan Gravyrken tillkommit. Snart kommer nummer 30 som jag kommer att lägga ner många hundratals timmar på. En uppgift som stimulerar mig, där jag får möjlighet att kombinera mina olika intressen.

Det går även att utläsa vilka sidor/inlägg som varit populärast på bloggen 2015 efter blogginläggen lämnat ”sista inläggspositionen”, det som kallas Home.
1. Sex mil hemifrån, etapp 3 (inlägg)
2. Sveriges största flygsandsfält. (inlägg)
3. Om mig (fast sida)
4. Min sista friska dag (inlägg)
5. Bosses tävlingar (fast sida)
12. Femtio filmer (fast sida)
13. Skyddsänglarna jobbade övertid (först här kom det högst placerade månadskåseriet. Inte så konstigt eftersom ”de elva” alltid låg inne i en hel vecka, innan jag la in något nytt blogginlägg och under denna vecka lästes av många och därför hamnar den statistiken i Home)
31. Köp bok (fast sida) Denna sida hade gärna fått ligga på första plats. 😉

Festligt att se att vissa äldre blogginlägg fortfarande besöks med jämna mellanrum. Dit hör ex. ”Kråkguldet” och boktipset  ”En man som heter Ove”. Det är viktigt att ha rätt sökord/taggar.

Förklaring: Sidor är det som ligger under min Gotlands-header. Det som finns i mina kategorier kallas inlägg. Där ligger alltid det sista överst till skillnad från sidor som är som en vanlig ”anteckningsbok”.

Idag kommer mina motionspass att bestå av att flytta på det vackra vita som kommit på besök. Sedan kan jag unna mig att titta på Tour de Ski. Vi har bestämt oss för att låta alla julsaker vara kvar tills på lördag. Med tanke på den vita naturtavlan utanför passar den inramningen utmärkt. Hur är det hemma hos dig med snö och julpynt?

Snön som fallit på min blogg under några veckor har alltså ersatts med snö utanför mitt fönster. För det kan väl inte vara densamma? Jag tänkte på kretsloppet när det gäller vatten. Det vatten jag drack nyss har ett lejon lapat i sig för några hundra år sedan … jag blir snurrig av sådana tankar. Bäst att jag går ut och gör en ”snöängelgubbe” i smyg. 🙂 Det är inte lika enkelt längre att locka med tjejerna på sådana aktiviteter. Förr nappade de på allt mitt bus. Det hände när de var riktigt små att de tvekade och frågade mamma först. ”Mamma får man … ” Oklokt. Tur de lärde sig. Äpplet faller ju oftast inte långt ifrån …

Världen & Vardagstankar: 28 av 30

DSCN7601

  1. Vilka tre kategorier uppskattar du mest på min blogg?
    I höger marginal har du 27 st att välja på. Det är inte förbjudit att kika in en kort stund.  🙂  för att få en uppfattning om vad de innehåller. För bloggägaren på den röda filten i Frösakull vid Västkusten, kunde det varit intressant att veta. 😀

 

Fast text: Personer som kommenterat femton gånger i detta torsdagstema deltar i en trisstävling. (De ska ha svarat på min fråga) Jag kommer också att dela ut en lott till någon som skrivit något som jag blivit extra förtjust i. Tänkvärt, roligt eller gulligt.
Jag kommenterar med en glad gubbe att jag läst din kommentar under resans gång och gör en sammanfattning i en fristående kommentar, strax innan nästa fråga.

Younger – Seinabo Sey (cover)

Exakt en månad har gått sedan förra gången. Här kommer senaste YouTube klippet från min äldsta dotter Jennifer som har en egen kategori på min blogg. Den som följt min blogg ett tag har insett att vi har en dotter till. Någon kanske har trott att jag favoriserar storasyster och gissar på att lillasyster Lizette inte kan sjunga och spela. Det sistnämnda stämmer dåligt. Lizette är antagligen den som sjunger mest i familjen. Hon har solosång på skolschemat i Simrishamn. Ofta hör jag hör henne spela på min gitarr i sitt rum och jag njuter på avstånd. 🙂 Snart ska hon sjunga solo och i kören på ”Äppelfestivalen” i Kivik. Själv ser jag fram emot att få lyssna och att få se henne på någon tillställning i Ystad i mitten på oktober. Däremot vägrar hon att öppna ett YouTube konto. Där vill hon inte bli bedömd. Så jag får drömma vidare om att systrarna, vars stämmor matchar varandra så bra, ska göra något ihop som deras mamma och pappa får njuta av. ❤

Bloggfakta:
Det drar ihop sig till MÅNADENS TÄVLING. Kommer det att bli ett nionde vinnarnamn? Eller slår en av de åtta månadsmästarna från 2015 till en andra gång? Hoppas inte Bosse Lidén gör det igen. Den här gången finns möjlighet att vinna två lotter – om du svarar innan ett visst klockslag.

Nästa vecka blir det ett seriöst MÅNADENS KÅSERI som handlar om en småländsk buss och fyra flygplan.

På torsdag kommer jag att göra en repris från förra veckan och lägga in tre stycken frågor på Världen & Vardagstankar. (om jag orkar)

Ikväll måste jag fatta ett beslut om en hemlig grej. Igår var det inte mycket med mig. För många månaders sömnbrist, nattlig värk och ett blodsocker som levt sitt eget liv de sista veckorna (trots mina seriösa insatser), hade nått sin kulm. 😦 Jag var låg som en u-båt på uppdrag och hade lust att kasta in handduken. Vad snabbt det kan gå utför. En vetskap jag skulle kunna skriva en roman om. Samtidigt måste man bita ihop och köra på ända in i kaklet. Det kunde alltid varit värre, brukar jag tänka. Just nu saknar jag min pålitliga ”husläkare” i Båstad, som kunde tagit några snabba prover och där jag inte behövt börja berätta om dag ett och framåt. Vad synd att husläkarsystemet (inom högkostnadsskyddets väggar) verkar vara skrotat. Eventuella kommentarer besparas i detta inlägg med en gul gubbe av något slag. Lägg hellre fokus på Jennifers sång än min ”skrutthälsa”. 🙂 Den brukar jag hålla utanför min blogg, som mer är en ventil in till den ”friska världen”, där jag helst vill befinna mig och mår bäst av att vistas. Ibland gör jag undantag. ❤
Kram Bosse Lidén

 

Fjärde segraren i år

Gunilla Wahlberg

Den här gången skickas månadens lott till Bästkusten. 🙂
Stort GRATTIS till Eva Rohlén som prickade in tio rätt, elva minuter innan stängningsdags. Lycka till med skrapandet! Titta gärna in på Evas blogg, http://eva49.bloggo.nu/ som brukar innehålla många fina foto m.m. ❤

Facit med antalet inlagda blogginlägg:
Varierat 129, Kåserier 118, Skåne, Ystad med Österlen 102, Tävlingar 95, Skrivande 62, Lite galet 62, Filmtips 56, Funderingar 42, Boktips 27, Sött sovande 23.
Månadsbloggtävlingar & Segrare 2015:
Januari: Susie Bloom
Februari: Gunnar Carlstedt
Mars: Tove Olberg
April: Eva Rohlén
Maj: ???

Jag önskar er alla läsare en trevlig lördagskväll. ❤

Detta skulle jag aldrig göra

Jag har inga problem med att göra en kovändning då och då. Här bjuder jag på en. Givetvis borde jag väntat till en ljus vårdag då jag hade sluppit att ha läsglasögon och kunde kostat på mig att bjuda på att titta upp då och då. Nu fanns en stor risk att det blivit en gratis karusellkväll och så roligt skulle det inte bli. Det räcker så gott med när jag sitter och löser korsord och det samtidigt händer något spännande utanför fönstret och jag glömmer att köra upp brillorna i pannan. 😦
Visst är Halmstaddialekten underbart vacker? 😉 Eller är det min facebookvän Thomas Petersson som tagit på sig en peruk? 🙂 De närmaste dagarna ska jag och Solveig göra på ett annat sätt med ett bidrag från romanen ”Mina fotsteg i ditt hjärta”.
Du som läst ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Vilket kåseri hade du velat att jag läst högt?
Du får ha en bra söndag. Har du något speciellt på agendan? Själv kommer jag att bli ensam i soffan när jag följer jaktstarten i Tour de Ski. Jag älskar den tävlingen. Sju tävlingsdagar på nio dagar. Avslutningen med att klättra uppför en brant slalombacke är en årlig TV-klassiker.

Ps. Glöm inte att rösta på tre filmer. Ni trycker på ”Femtio filmer – en bloggtävling” under min Header. Tre stycken Trisslotter ska lottas ut.

Tjuvlyssna på plats

 

Tjuvlyssna Tjuvlyssning

 

Bild ett

ldag är det dags att förena nytta med nöje. Min laptop ska följa med på utflykt. Har jag tur får jag höra ”hemliga” samtal från främmande människor. 😉 Annars är det dags för kåseri nummer elva. Mitt mål med att skriva trettio stycken kåserier under december månad går som på räls. Vilket av mina än så länge tio ”arbetsnamn” lockar dig mest? Eller är det fikat som drar mest? 😉 Ha en bra onsdag. Tänk om jag var en av bönderna i ”Bonde söker fru”. Då hade jag fått åka på resa ”ikväll”.

1. Den hemska upptäckten       2. Skadeglädje är den enda sanna glädjen
3. Vi skulle bara en bit              4. Grannen som stal energi
5. Knekt eller knäckt?               6. Post till de döda
7. I klostret fick jag ro               8. Ett blött äventyr
9. Jag kände mig väldigt liten
10. En halvtimme på Sandrews
 

 

Vinnare eller förlorare?

I somras ringde det på vår dörr. Solveig öppnade och utanför stod en medelålders kvinna, som undrade om det var okej att ställa några frågor om städning. Efter frågorna frågade hon om Solveig ville lämna sitt telefonnummer och på så vis vara med i en utlottning där man kunde få en gratis tvätt av en matta. Solveig nappade. Vi hade ändå tänkt lämna in en röllakansmatta på kemtvätt. Eftersom det är ganska dyrt hade vi skjutit upp det.

Veckorna gick. En dag under hösten ringde en annan kvinna. Hon gratulerade Solveig och meddelade att en kvinnlig kollega skulle komma och tvätta mattan. Det enda kravet var att mannen i huset var med och såg på när mattan tvättades. De hade den policyn. Solveig kunde inte lova att jag skulle ställa upp. Det skulle bara ta en stund, fick hon reda på. Ett datum och en kvällstid bokades. Jag sa till Solveig att jag kunde slita mig från slutarbetet med vårt bokmanus, men sa även att jag undrade vad som var dolt i vinsten. Min gissning gick till att vi skulle vara med på bild och berätta att vi var sååå glada över den otroligt rena mattan. 😉

Det stämde att jag hade fullt upp med ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”. Från nedre plan hörde jag att den där kvinnans röst var väldigt lik en mansröst. Solveig och personen pratade på däruppe. Direkt förstod jag att det var en man som ersatt kvinnan. Han poängterade att det inte var fråga om någon vinst, utan plockade fram alla sina grejor i ett projekt, som mer kunde gått under titeln ”övertala kunden till att köpa en Water-produkt”. Solveig insisterade på att hon inte skulle köpa något, att telefonkvinnan inte informerat om vad det hela gick ut på och att det nog var bättre att han åkte vidare. Han gjorde en kovändning och ställde bara det ursprungliga kravet – att mannen i familjen var med under tvätten av mattan (som egentligen var en demonstration av en mycket dyr produkt).

ett

Författaren Bosse Lidén offrade snällt en stund av sitt dyrbara liv. En stund som växte till två timmar och fem minuter. Mannen var trevlig. Vi hade samtalsämnen som var utanför själva området, men mannen var direkt tillbaka till försäljningskonceptet när han ideligen satte igång med att visa olika finesser och möjligheter. Det tog lång tid innan vi kom till själva mattan. Innan dess skulle han ironiskt driva med vår städning av bostaden genom att visa hur mycket damm som fanns under soffan, på Tv:n och på gardinerna. Till saken hör att jag hade dammsugit övervåningen tidigare under dagen, men inte våttorkat golven och inte grävt under sofforna.

tre

”Titta här”, sa han stolt och log som solen i Karlstad.
”Det var väl inte så farligt”, turades jag och Solveig om att upprepa på olika sätt. Vi trodde det skulle vara mycket värre.”
Endast en liten stund gick snedleendet i dvala och han kom av sig i tugget. Sedan var tjatet igång om denna förträffliga apparat som skulle förändra hela vårt liv. Hur farligt det var att bo i detta direkt osunda hem som vi bodde i. Där tror jag att min mamma hade bett honom att snabbt lämna hennes bostad. Hon hade inte gillat att någon drev med hennes städvanor. Istället valde vi att skämta med honom. För det gick inte att sticka under stol med, indirekt smutsförklarade han våra städvanor. Orsaken var visserligen inte personlig, men ett liv utan Water var inget hälsosamt liv. Jag gav honom vatten till kvarnen när jag bjöd på det personliga att jag hade en släng av kvalsterallergi. Jag riktigt såg hur han fylldes av energi och segersötma. Direkt berättade han att de brukade ha möjligheten för kunden att få välja på en matt-tvätt eller en sängtvätt. Han som inte visste något om tävlingar ville verkligen komma ner till vår säng och visa alla farliga djur som vi hade i vår dubbelsäng.
”Det går inte. Jag har över 80 st kåserier som ligger i vår säng.”
Jag skonade honom från att upplysa om att han inget visste om tävlingar. 😦
Till slut blev det matt-tvätt. Solveig fick till och med äran att en stund dela ut priset till sig själv. Under tiden planerade säkert mannen sitt nästa trumfkort – sänka priset några tusenlappar.

två

Vi var som sagt riktigt duktiga på att vara trevliga och skojiga under ”samvaron” och han var trevlig tillbaka. Han berättade en rolig anekdot om enda gången han blivit utslängd, men hoppade snabbt tillbaka till försäljningsrösten och tendensen att driva om vårt sätt att städa.
Han stal faktiskt min arbetstid. Ändå såg jag detta som en sport. När kommer han att ge upp? Kommer han att klara av ett nederlag? Det lyste ibland igenom att han var självgod och säker på att varje gång lyckas ”lura” på kunderna sin ”billiga” leksak. Som ni ser blev Solveig allt tröttare. 🙂

fyra

Sedan insåg han att det fanns en tid att passa på ett annat ställe. Vi hjälpte honom med att få ned i sakerna i väskorna. Ha sa inte adjö till mig utan avslutade med repliken: ”Jag var helt säker på att ni skulle nappa på detta kanonerbjudande. Jag vet inte vad som gick fel. Vi får fundera över detta på ett säljarmöte.” Rösten var djupt besviken.

Frågan är vem som vann och vem som förlorade? Solveig fick sin vinst till slut. Jag förlorade arbetstid. Watermannen hade mycket svårt för att ta denna motgång. Helst med tanke på att vi inte gick med på det som enligt honom alltid ingick; lämna namn och telefonnummer till minst 10 av våra vänner som han sedan kunde kontakta. Vi är allergiska mot kedjebrev och liknande, både jag och Solveig, och ville inte utsätta någon i vår bekantskapskrets för att förlora drygt två timmar av sin tid till ett Waterprojekt.
Vad tufft det känns att veta att vi låter våra döttrar växa upp i en så ostädad lägenhet. 😉

Water var säkert en bra produkt. Det handlade inte om det. Den kostade en bra bit över 30 000 kr, men vi skulle få en riktig rabatt och endast behöva betala 26 000 kr om vi lämnade in vår gamla (dåliga) dammsugare. Fast med vårt sätt att bedöma dammsugare så är den riktigt bra och den duger för oss ett bra tag till… Så lätt är det att spara 30 000 kr på bara en kväll. 😀

 

Har jag haft samma skyddsängel eller är det olika varje gång?

Jag har en gång bjudit på det privata att jag skriver i en femårsdagbok. I den senaste är jag inne på andra året. Innan jag börjar i en oskriven bok brukar jag fylla i på rätt ställe när människor jag tycker om fyller år. Jag låter även andra viktiga händelser få följa med till en ny bok. Överst skriver jag en anteckning om något jag upplevt och inte vill glömma. Därför har jag ex. många egna ”födelsedagar”. Otaliga är de tillfällen då jag borde ha fått ta ner skylten. Två av dem nämns i kåserier i ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”, men det är bara en del av det totala antalet gånger. Det har hänt några gånger att jag funderat på skälet till att just jag skulle få leva vidare på jorden. Varför hade en skyddsängel tid med mig när så många andra människor inte ens får en andra chans? Det är inget som ska ge mig dåligt samvete, men ändå värt och viktigt att fundera på någon gång under livets gång. Varför flög inte ängeln istället till ”flickan” som mötte ett ”monster” i en skogsdunge? Hon som borde haft hela framtiden framför sig? Som cyklade stolt på sin nya röda cykel och sjöng en sång vid fel plats och fel tidpunkt.

Jag var trött efter mitt tolvtimmarspass på jobbet, men glad för jag hade fått en ny trevlig killkompis. Min devis är att allt blir roligare om man skojar istället för gnäller om man sysslar med en monoton arbetssyssla. Nu var jag på väg mot min tuffa röda sportbil som stod parkerad vid Slottet i Halmstad. Först måste jag passera en dubbelsidig led över Slottsbron. Under en tid hade det varit vägarbete så det vanliga trafikljuset hade varit omkopplat till blinkande gult sken. Denna dag hade det återgått till rött-gult-grönt sken igen. Jag hann heja på några killar som träningsrodde på Nissan innan jag närmade mig vägen. Trafiken var lugn eftersom det var relativt sent på höstkvällen. Jag noterade att bilen som kom rullande i filen närmast mig bromsade in och stannade eftersom det var rött. Jag gick ut i gatan och såg mot skeppet Najaden som på den tiden låg nedanför Slottet. Min bil stod precis med fronten mot det anrika skeppet. Jag tänkte några hemliga tankar och fick samtidigt en hint inifrån om att sluta tänka och istället agera. Snabbt som ögat tvärstannade jag. En bil i hög hastighet körde mot rött i den andra filen. Något eller någon höll tillbaka mig. Stoppade både mina tankar och mina ben i exakt rätt sekund. I min värld var det en ängel. Därefter blev det fart på benen. Jag var på den tiden snabbast på 100 m i min åldersklass i Halland. Frågan är om jag inte vunnit SM om det funnit en distans som hette ”Springa 240 meter efter en bil”. På den tiden svor jag ibland. Jag skulle gärna velat höra och se på film hur det gick till. Adrenalinet fick mig att bli ruskigt snabb. Jag kutade efter bilen som inte gjorde någon ansats till att stanna. Vid den tidpunkten fanns bara en rondell i min barndomsstol. Inför rondellen var den hemliga föraren tvungen att sakta ner och jag tog in på bilen och kunde läsa av skylten med tre bokstäver och tre siffror. Sedan ökade bilen farten på väg mot Tylösand och jag stannade utmattad till för att hämta andan. Nästa dag ringde jag bilregistret och fick ägarens namn. Adrenalin-Bosse, som blivit Detektiv-Bosse blev Medmänniskan-Bosse efter samtalet med kvinnan i 60-årsåldern och anmälde aldrig till polisen som jag bestämt mig för att göra. Min barska men korrekta telefonröst ersattes av lyssnarens. Jag beklagade och lovade att inte anmäla henne. Någon gång tänkte jag tanken som kompisar också framfört. Tänk om hon fabulerade.
Några månader senare stod annonsen där i Hallandsposten.
Dödsannonsen.
Kvinnan hade obotlig cancer. Hon såg aldrig det röda ljuset. Skyllde på det blinkande gula som varit där tidigare när hon kört till och från jobbet, drogad av stark medicin. Jag överlevde och kunde gå vidare i livet. Om jag fortsatt att tänka på mitt och inte lyssnat på Ängeln hade det varit jag som gått först …

Varje gång jag stannar till för att släppa fram en gående vid ett övergångsställe tittar jag i backspegeln. Ser till om det är möjligt att bilen bakom inte får en chans att trycka sig förbi. Jag är observant när det är två filer och jag stannar. Tänker att fotgängaren som tackar mig måste se upp så att bilen som kommer i den andra filen också kommer att stanna. Ingen självklarhet. Alltför många gånger har jag sett att så inte är fallet. Jag skapar en falsk trygghetskänsla som kan sluta illa.

OBS! Det blev ett seriöst inlägg idag med. Jag gick en runda på stranden igår. Då hittade jag en flaska med post. Det stod att min humor hade det bra på Maldiverna. Utan att jag tänkte på det blev detta blogginlägg en perfekt språngbräda till filmtips fyrtiofyra på torsdag. Nu ska jag fira en av mina otaliga födelsedagar. Som ni ser tar jag alla chanser till att fiska efter skäl att fira. Hoppas du också njuter av din tisdag. Dagen kommer aldrig tillbaka. 🙂

Skämt8

Ord som berör mig; 12

Vackra ord

Livet är inte ett fotbollsfält,
som man kan rusa fram över,
utan en trädgård, som skall skötas.
He Fosdick

 

Nästa veckas inlägg:
Imorgon är en speciell dag för mig, då jag lovade något för tjugofyra år sedan. 😉
Kanske hade någon funderat en gång extra om personen vetat om vissa saker. Vågar jag lägga in bilden och berätta om vadet jag vann? Egentligen vann jag dubbelt. Den sanningen behöver jag inte ”slingra” mig ifrån. 😉
Det hände några få gånger att vi tuffade till oss en aning vid filmvisningarna. När det gäller denna thrillern löste vi det genom att vi höll för ögonen på våra döttrar när slutscenen kom. Annars var tanken att skona dem från att få mardrömmar och absolut inte välja filmer där man gottar sig i våld, utan istället gotta oss i familjestunder med guldglans. Tjejerna var små när vi startade första säsongen. Jag är rädd för att de redan på den korta tiden som gått sedan vi avslutade med tionde säsongen, har tagit igen det med råge på sina egna rum framför dataskärmarna med stängda dörrar. 🙂
Vad kan hända mer på min blogg under kommande udda vecka. Ska jag berätta om att jag äntligen har börjat tro på jultomten igen? Mitt hopp är att han dyker upp om fem år. Inlägget är seriöst. Eller dyker det upp något kåseri på bloggen, som blev över när vi valde inför kåseriboken ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”? Egentligen är det så att jag under en vaken natt gick upp och gjorde en tabell över oskrivna kåserier inom många olika områden, där innehållet kunde varit både roande och oroande och kom fram till att antalet kåserier aldrig sinade. När listan några dagar senare hade passerat tvåhundra insåg jag att problemet inte låg där. Det hade jag inte heller inbillat mig. Under december ska jag leva ett annat slags liv om hälsan och jag är kompisar då. Vill det sig väl kommer inre funderingar att få ett slags svar. Annars får jag lyssna till mitt hjärta och gå på min magkänsla. Det stora målet med den vita månaden december är egentligen att testa nya ”livsskor” som bara går att genomföra om jag tar flera steg bakåt i det sociala  ekorrhjulet. Vilket vackert ord som jag just nu födde. Eller finns det redan? Med tanke på min kanske gåtfulla avslutning väljer jag att svara på kommentarer med en glad gubbe denna söndag. En röd helgdag som jag hoppas att alla mina bloggläsare kan njuta av på ett trevligt och höstligt sätt. Sedan finns det några som kan ha snöbollskrig redan. Kram.