Med eller utan S?

Denna oas vid Skånekusten blir jag aldrig mätt på. Däremot brukar jag inte längre ta med kameran hit varje gång. Skulle jag drabbas av fotofeber finns alltid mobilen till hands.

Tänk att vara ett får här uppe och ha tillgång till denna vy varje dygn. Då hade jag inte haft tid att gå med blicken mot marken. Synd att jag saknar talang för att måla/teckna.

Jag kunde inte låta bli att googla på vad som är rätt och vad som är fel. Ska det vara Ale stenar som jag alltid sagt, eller ska det heta Ales stenar? Genast insåg jag att det trätas både bland myndigheter och privatpersoner. I den första noteringen som hittats står det Als Stene. Det är en prästnotering från 1624. Vad säger DU bloggbesökare?

Länsstyrelsen och Region Skåne verkar tycka som jag. Ystads kommun, NE och vägverket lägger på ett s. Jag anser att det är fuskigt med tanke på att vägverket har skyltmakten. 🙂

När jag befann mig däruppe i söndags släppte jag snabbt dilemmat. Det var bara när vi passerade skylten som jag hajade till. Resten av tiden njöt jag istället av ALLT. Det är en mäktig plats. ❤

Ändå dröjde det till 1997 innan jag gjorde mitt första besök. Undra hur många besök det blivit sedan vi flyttade hit sommaren 2011.

Solen lyste över havet, men mörka moln varnade för en ny skur.

Vi tackade för denna gång och drog oss neråt.

Vilket härligt team. Vi människor har mycket att lära av djuren. ❤

Det stod på en handskriven skylt som fårägaren skrivet, att det inte var tillåtet att klappa fåren. Självklart FÅR man inte det. Därför hade jag händerna på ryggen när jag … 😉

 

Lunchen på Ahl´s brygga igår smakade …

… förträffligt. ❤
Kåseberga Fisk med flera har lyckats förlänga säsongen och sudda ut gränserna till en viss del mellan årstiderna. Det har vi haft glädje av de sista höstarna. En stor skillnad mot tidigare då allt var dött när vi ”rullade” dit. Ex. har satsningen för ett par år sedan på att utöka familjeföretaget Kåseberga fisk AB med en inglasad brygga, fallit många på läppen.

Vår mataptit växte eftersom det var fullt vid hamnparkeringen. Därför fick vi vända bilen och ta den kurviga smala backen upp igen. Efter parkering av ”Den lilla blå”  började klättringen segnälkab”  🙂  för att sedan vika vänster ner mot den kända vackra vyn. Annars brukar vi alltid gå ner denna sträcka och gå upp ett annat håll.

 

Numera ägs familjeföretaget av Jimmy Ahl som tillsammans med sambo, gemensamma barn och arton helårsanställda driver vidare och förvaltar den stabila grund som hans far Leif, farfar och farfars far byggde upp redan 1968. Jag har ofta varit förtjust i konceptet där barn växer in i uppgifterna och lärs upp av äldre närstående. Tillsammans driver de nya projekt framåt, samtidigt behålls det bra in i nästa generation o.s.v.

Vi var inte inne i butiken igår. Nästa gång borde jag testa lakritssillen. Tänk att all fisk röks på gammalt vis med alved och alspån.

Det satt djärva besökare på platserna utan tak. (Det testar vi hellre en ljummen sommarkväll) Vi sökte oss däremot in mot det inglasade partiet några meter från mitt älskade hav. Skönt med infravärme.

Fiskstim till och med på torra väggarna.  😉

Undra hur många affärskunder de besöker med ”lastbilen” och den här tuffa varianten. Sträcker sig distriktet ända till Danmark och andra landskap i vårt land? Hoppas det.

Erkänner. Jag har gjort det igen. Pratat om mat, ätit supergod mat. Tagit noll bilder på våra tallrikar. Ändå tog jag 112 st foton under gårdagen. Inte ett enda på den knaprigt friterade rödspättan som vi båda uppskattade.  😀
Jag skyller på Libra och Melissa som alltid får min uppmärksamhet innan första tuggan. Vad har jag i blodsocker? Hur många enheter insulin ska jag pumpa in? När jag mumsat på halva tallrikens mat kom jag på det. Då var Solveigs tallrik nästan tom. 😦

Vi rekommenderar varmt ett besök på Ahl´s brygga om du har vägarna förbi. Det går även utmärkt att köpa mat i butiken och sedan sitta vid något av borden i backen om vädret tillåter. Många tar med sig det inköpta ”hem”.  Eller varför inte en kombination.  😉

Dags för motion och annan slags njutning. Aprilvädret gjorde skäl för namnet. Sol en stund och sommarvärmen kom på efterlängtat besök. En stund senare regnade det och blåste iskallt. På himlen fanns mörka moln som fick oss att vela mellan tre olika promenadstråk.
 Vi chansade och bestämde oss för årets första besök hos de berömda stenarna. Började det ösregna innan det var dags att vika vänster skulle vi ändå vara tvungna att bege oss till bilen, som från detta hållet stod och frös till höger med sina sommarskor.  🙂

Hur många gånger har vi sett denna välkända vy? Aldrig tröttnar jag.

Jag fick till relativt bra foton på Ales stenar tack vare himlens variation. Några utvalda bilder ska jag lägga in i ett eget blogginlägg. Ikväll ska vi på Ystads teater. Där blir säkert fullsatt. Jag vet inte om jag får fota under framträdandet. Kanske blir jag ökänd och Lizette kommer att skämmas över sin pappa.

På nervägen skämtade vi som vanligt om att Solveig skulle bo i det röda huset och jag i det blå. När jag blev hungrig och sällskapssjuk skulle jag komma och hälsa på hos henne. Vilken härlig skrivarlya jag skulle haft.  🙂

Oj vad här regnar i Ystad. Perfekt skrivarväder.  I natt kom jag på en hel del som …  🙂

 

Ett par gånger om året …

… besöker vi Benestads backar. Naturreservatet som grundades 1961. Första gången brukar vara för att se blåsippor och få en första inblick i vad som är på gång i naturen.

Vid nästa besök är det betydligt grönare ner mot Fyledalen. Nere i dalen rinner Fyleån.

Vackra små aprilblommor. ❤

Det är värt att hoppa på tuvorna och riskera att bli blöt. Ibland fick vi fundera en stund vilken väg vi skulle ta i den kuperade miljön. Svårast var det att komma över rännilarna med den höga halten av kalk. Området är på grund av kalken mycket örtrikt och fjärilsfaunan ska vara artrik och innehålla flera utrotningshotade arter enligt Länsstyrelsens hemsida. Fjärilarna får vi studera vid nästa besök.

Skönt att ta siesta. Solen gjorde ett besök och det blev varmt och skönt på filten. Solveig slöt ögonen och njöt. Själv fick jag syn på två rovfåglar som jag tror är glador.

Jag fick lust att vara med i programmet ”Det stora fågeläventyret”. Tänk att få åka till Peru och se kondorer. För att få en bättre bild lämnade jag filten utan att säga något.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag blev inte klok på om fåglarna bråkade om pinnen eller var kära i varandra.

Naturen är fiffig och fantastisk. Synd att inte alla människor är mer rädda om den.

Tur att Grästrollet klarat av vintern.
Kul när jag hittat tillbaka till Solveig och filten. Hon berättade att hon legat där och blundat. Ibland sagt något till mig. Undrade till slut varför jag aldrig svarade. Trodde att jag somnat. Så visade det sig att hennes gubbe var puts väck. Inte första gången. 😉

Det tog minst en minut innan jag hittade knappen så rulltrappan gick igång. 😉
Vi träffade ett trevligt Stockholmspar som satt och fikade längre upp. De trodde att det inte var tillåtet att vistas längre in på området. Hoppas de inte råkade illa ut efter vi lockat dem med upplysningar om blåsipporna och en jägare kom på oväntat besök.
Glad Påsk önskar jag alla bloggbesökare.

 

 

Jag sa inte nej

Jag fick ett SMS från min fru som funderade på att ta ut några timmar komp och undrade om vi skulle träffas. Sådant flott erbjudande säger jag aldrig nej tack till.

Första stopp blev ”Dagens rätt” på Surbrunnsparken. Det är pampigt att köra igenom porten till det anrika gamla nöjespalatset. Bäst dock att köra en bil i taget.

 

 

 

 


Jag fastnar lätt i detaljer och glömmer bort ändamålet – mat.

Smart sätt att visa upp ”Dagens rätt”. Undra om det är tradition att krögarens hund får äta det kallskuret efter stängningsdags.  🙂

Vi hade tur och fick sista lediga fönsterbordet. Vilken lång kö det var en stund senare. Populärt ställe. Har många stamkunder.

Här står två av stamgästerna.

 

”Den lilla blå” skulle behöva tvättas. Hoppas den inte börjar bråka med de två röda.

Ska det bli dansbandskväll på teatern? Vilket gäng. Jag fastnade i google och läste på om bandet som bildades 1960. Första stora låten var ”Lillla Ann” 1966. Själv minns jag när de låg på Tio i topp med ”Happy birthday sweet sixteen”.

Efter allt ätande och tvättande var det skönt med en vårpromenad i vår lilla kuststad.

 

 

 

 

 

Blommor behöver inte mycket utrymme för att glädja sina betraktare.

Fyllda med positiv energi lättade vi ankar och rullade hemåt. Ovetande om vad som precis hade hänt på en annan plats i vårt fina land. Vilka skiftningar livet kan ta. På alla plan. ❤

Nu ska jag hänga ut tvätt. Det är viktigt att ha både rent samvete och rena kläder. För mig är det även viktigt att tvätta ord. Därför ska jag ägna de närmaste timmarna åt den trevliga sysslan. Blir svårt för mig eftersom jag även ska hålla tummarna för en annan viktig sak. En tenta i norr.
Jag önskar dig läsare en fin start på påskveckan. Var rädd om dig. ❤

Ps. Det strular med att lägga in två bilder efter varandra. Ser normalt ut i redigerandet. Där finns det inga vita tomrum. Jag har ingen tid att börja om på noll. 😦

Kärt återbesök

Igår blev det ingen vårutflykt med picknickkorg till Fyledalen på grund av väderleken. Hoppas blåsipporna finns kvar ett tag till. Tur vi hade förra helgen i färskt minne.

Otroligt att det var så varmt och behagligt vid havspromenaden och inte ens kallt att äta utomhus på bänkarna. (Givetvis rätt sorts sittdyna under) Många människor hejade och verkade glada.

För två år sedan åkte vi efter ett bloggtips från Åse till Gislövshammar och njöt av ”Det blå havet på land”. Äntligen var det dags för ett återbesök.

Det gällde att hålla reda på var vi satte ner fötterna.

En vacker trakt på Österlen.

Jag skulle kunna tänka mig att sitta därinne och skriva på en roman. Gå ut tre gånger om dagen för att få inspiration och motion.

Vi rattade vidare i ett långsamt tempo. Lite överallt såg vi vårtecken. Givetvis passade vi på att besöka favoritfiket.

Det dröjer ett tag till vindruvorna finns till beskådande.

Kul att träffa på en ny kompis. Dino pratade en svårförstådd skånska och var väldigt intresserad av min morotskaka.

När vi nöjda nådde Ystad och bostaden konstaterade vi att det fanns gott om vårtecken även i egen täppa. Sista dagarna lyser här gult överallt av påskliljor och min favoritblomma, förgätmigej blommar vackert. ❤
Jag önskar dig en fin aprilvecka.

Det kunde blivit en restaurang

Det kan vara intressant att följa hur ett bygge utvecklas från månad till månad.
Under fyra månader åkte jag samma datum till platsen för att jämföra med hur det var förra gången.

ett

Det handlar om en ackumulatortank med en volym på¨6700 kubikmeter vatten, med en temperatur på upp till 95 grader, som ska hjälpa till främst på mornar och kvällar till oss i Ystad. Det är då behovet av varmvatten är som störst.

tva

Den största ackumulationstanken i Sverige finns i Borås. Den är 75 meter hög. Den häftigaste bör vara den i Åre. För på toppen finns en restaurang/café med utsikt över den vackra omgivningen.
Först var det meningen att det skulle bli en restaurang även i Ystad. Priset och läget på ett industriområde gjorde att planerna ändrades.

tre

Byggtekniken kallas för spiralmetoden och kom till redan på 50-talet. Tanken roteras upp successivt. Arbetet kan skötas från en liten yta från ett och samma ställe. Byggföretaget är ensamma i världen om tekniken. De behöver inga ställningar. Allt sköts från markplan. De bygger bit för bit som en spiral. Taket läggs på efter första varvet och trycks sedan upp med hydraulkraft. Varje byggdel är sju meter lång. Den svetsas och skjuts sedan på plats.
”Termosen” växte två till fem meter om dagen.

fyra
Så nu har vi fått ett nytt lutande torn … skojar bara. 🙂 Ystad har fått en ny skyline. Högsta byggnaden är numera 63 meter över marken. Skånes högsta är Turning Torso i Malmö, som är tre gånger så hög.
Till sommaren är det dags för premiären. Först återstår vattenpåfyllning som tar 2-3 veckor, isolering och mängder av tester.
Jag ser fram emot det lovade spektakulära ljuset från lamporna innanför hålen i olika storlekar. Det är bra att det finns en buffert om det skulle bli extra kallt en vinter. Eller om ”alla turister” vill åka till Wallanderstaden. 🙂
Men jag är inte det minsta sugen på att ta spiralstegen upp. Är du? Hade jag fått en miljon skulle jag funderat på saken. Då hade jag valt att göra det när det är mörkt ute.
Lika bra att droppa förslaget. Istället får jag ta trapporna till tandläkaren i eftermiddag. Därefter tänkte jag hålla tummarna för Stina Nilsson. 😀

 

Jag gjorde en kovändning

Solen har tagit rejält på snön de sista dagarna.
Det ska bli skönt att gå en rofylld promenad runt det gamla klostret. Jag måste erkänna att jag blev lite sur på okända människor som gick mitt i gatan när jag körde dit. Trottoarerna var faktiskt skottade. Tyckte de att jag skulle köra med bilen på trottoaren?

a
Nu är jag harmonisk och irritationen har lagt sig som is på sjön.

bUndra vad som är på G?

c

Vilken upplevelse som jag fick vara med om. Jag som inte ens visste att det fanns ett program som heter ”Så ska det måsa”. Domaren satt i det gula huset. Det var två lag som tävlade. Temat var låtar som hade med ämnet flyga att göra. Jag frågade en deltagare när det kommer på TV och i vilken kanal. Jag fick det dumma svaret ”Göta kanal”.

d

Jag blev så trött av det dumma svaret att jag tog en siesta på bänken och drömde om de pioner som ska växa upp i rabatten om några månader.

e

Efter den goa vilan fick det bli en promenad i stan.

f

En liten kort stund hann jag njuta av värmen från solen innan jag hörde ljudet. En slags förvarning från ovan. Vilken tur att jag hade snabba reflexer.
”Dumma bilar. Komma och störa mig när jag traskar omkring mitt i gatan. Vad är det för stil? De kan väl köra på andra gator?”  😉

g

Egentligen borde jag haft en bygghjälm på huvudet. Fyra-fem gånger var det nära att jag blev träffad. Undra vad som händer när is träffar en träskalle? 🙂
Ett tag blev jag sittande på huk för att studera vintermyrorna som hade just det, små söta hjälmar i olika färger på sina kloka huvuden. Vad smarta de är.
En gång blev jag för nyfiken. Det var när jag frågade en tant som gick förbi om hon trodde att färgerna på hjälmarna hade med olika familjer att göra. Vilken konstig blick jag fick? Henne ska jag aldrig fråga mer. Istället ska jag gå en snabbkurs i Myriska och fråga dem själv nästa gång.
h

Nu ska jag se vad som händer på Teatern i vår.
i
Imorgon ska jag på årskontroll. Alla proven togs i förra veckan. Hoppas de inte ger mig några tabletter mot min fantasi. Visserligen är den lite galen ibland. Men det är väl bättre än att inte ha någon alls? 🙂 Först ska de ta EKG på mig. Vad fort det går nu för tiden. Förr var det många fler moment och jag fick ligga länge på en brits med fler kablar.

Ps. Som den vaksamme kan se la jag in detta inlägg i kategorin ”Lite galet”.

Från vinter till vår

Jag har skottat snö flera gånger under senaste veckan. För till slut kom vintern till Ystad och det med besked.
Annars är det uppskattat från mitt håll med ljuset som återvänt. Igår när jag pratade i telefon med bror var det ljust ute vid femtiden på eftermiddagen. I morse när jag och Solveig såg ett avsnitt av ”Vi på Saltkråkan” från Öppet arkiv vid frukoststunden, hade vi inga levande ljus tända som vi haft de andra gångerna. Istället lyste solen och vi fick ta ner persiennerna. Därför lockade det mig att åka ner till havet och ta med kameran.
Först blev det ett ärende på sjukhusapoteket. Konstigt att jag inte noterat denna stenstaty tidigare. En mamma och ett litet barn i famnen.

1

Vi parkerade ”Den lilla blå” nära det stora kända hotellet. Jag hann inte riktigt fram till att få en närbild på svanklubben. Fortfarande såg jag fram emot en härlig solskenspromenad.

2

Ack vad jag tog fel. En sak slog mig. Jag har inte haft på mig någon halsduk sedan vi flyttade till Ystad. Idag hade jag kunnat tänka mig en tjock varm tygorm  🙂  runt huvud och ansikte. Vilken kylig vind från havet. Värst bet den i min haka. Om jag åtminstone tagit på mig jultomtemasken. Fast då hade nog inte Solveig velat gå bredvid mig.

3

Men denna bild gillar jag. Egentligen stod jag och lurpassade när jag såg ett större sällskap komma ut från hotellet i vita badrockar. Jag hoppades att de skulle vinterbada. Springa rakt ut på bryggan och doppa sig.
För att inte skämmas vände jag mig om och tog ett par bilder mot havet. Tyvärr gick gruppen bara in till relaxbyggnaden. Vilka fegisar. 🙂

4

Betydligt skönare att gå upp bland tallarna. Där kom inte vinden åt oss.
Innan vi åkte hem till Skidskytte-VM blev det ett varmare och trevligare besök i blomsteraffären. Där fick vi vårkänslor.

6

Vi blir alltid glada ända in i själen och njuter av alla blommor. Svårt att välja vad vi ska köpa.

7

Själv hade jag svårt att välja vilken stol jag skulle sätta mig på. ”Ska jag sätta mig på vårblomsstolen?”

8
Eller är det bättre att jag …

9

Denna gång fick dessa brudorkidéer följa med hem till oss. I papperskorgen åkte de vita trötta julstjärnorna. De röda i köksfönstret fick en veckas dispens. Mycket beroende på snön utanför och deras utseende. Jag syftade inte på snöflingornas utseende. Näpp.

10

Jag är nervös. Imorgon fyller jag 26 +. Undra om jag kommer att somna i natt. Hoppas jag inte ligger vaken hela natten och funderar på vad jag ska döpa ragdoll katten till. Den som står tvåa på önskelistan. Överst står en pålitlig bukspottkörtel. Den kommer inte att få något namn. På tredje plats står … asch. Lite hemligheter måste jag få ha för mig själv. Ikväll ska jag hålla tummarna för Mariette från Harplinge. Hoppas hon går direkt till final. Om låten är bra. 😉

Kram till alla bloggbesökare. ❤

Vi hittade till slut

Nu skulle jag egentligen för första gången lägga in ett musikinlägg med vår yngsta dotter Lizette. Första gången som jag fick klartecken för detta. Hm! Jag har njutit flera gånger av inspelningen från när hon sitter på en barstol och sjunger och spelar gitarr under insamlandet av pengar till Musikhjälpen. Tyvärr finns det ingen ”adress” till mobilinspelningen så jag ger upp det försöket.  😦
Hon vill heller inte hamna på Youtube. Annars kunde hon gjort ett gästspel på Jennifers musikkanal.

Den kvällen var vi inte i Simrishamn och lyssnade. Däremot var det bestämt att vi skulle lyssna på skolkören som skulle ha konsert tillsammans med två andra körer, i en kyrka på Österlen klockan 19.00 några dagar senare.

aurora-bb

Eftersom Solveig har semester slog vi ett helt gäng flugor i samma smäll och bokade in oss på ett pensionat i Simrishamn. I den staden har vi aldrig sovit förr. Kul med något nytt.

dsc_00220014

På vägen dit stannade vi till vid olika favoritplatser. Någon julkänsla infann sig inte. Men det regnade i alla fall inte.

dsc_00250012

Jag hittade några brädor som såg lediga ut. När S inte såg det klättrade jag upp och byggde en koja. 🙂

dsc_00400005

När jag såg alla fåglar drabbades jag av en snilleblixt. Jag stack in i åretruntaffären och köpte vattenlösliga färger och en färgspruta.

dsc_00190016

Lånade den ensamma övergivna båten och rodde ut en bit i decemberhavet.

dsc_00430002

Det tog bara tjugo minuter att hitta alla arterna från affischen. Sedan hörde jag att Solveig ropade på mig från land. Synd. Jag tänkte först ta en snabb tur till Bornholm som skymtade vid horisonten. 🙂

Vi som var ute i god tid höll på att missa starten på konserten. Ett vägarbete, mörker, inga skyltar om någon kyrka m.m. gjorde att vi närmade oss Kivik istället för S Melby kyrka.
Utanför kyrkan på höjden fanns massor av bilar. En vakt dirigerade in oss i mörkret en bra bit från kyrkan. När vi öppnade kyrkporten stod en kör precis innanför porten. Lite pinsamt när vi skulle ta oss igenom skaran för att nå en kyrkbänk. 🙂
Från sin plats därframme hade Lizette undrat var hennes föräldrar tagit vägen.
Jag gillar kyrkor utan pelare som skymmer.

Nu ropar tre damer på mig. De vill spela ett familjespel med choklad som vinster. Bäst att lyda. Jag önskar alla bloggläsare en God Jul. 🙂

julgranen-2016

 

 

 

Jakten på julen

1

Det gick inte så bra när jag startade jakten på julen i Ystad. Min tanke var att ta snygga kort på alla upplysta dekorationer i grannskapet under morgonpromenaden.
Ibland blev jag impad och förtjust. Andra gånger svepte tanken in att det mer och mer handlade om en tävling mellan grannarna. När det började kännas som om jag höll på med ett inbrott i Rustas lokaler innan öppningsdags var det på gränsen till …

2

”Snälla Alfons Åberg. Du som kan allt. Hjälp mig att hitta jultecken i Ystad.”

3

”Tack snälla Alfons. Vilken bra idé att skaffa julglasögon.”  🙂

4

Undra vad det är i det gröna paketet till höger?

5

Trevligt att ta ett snack med balkongtomten i år också.

6

De här julmarsipanrödbollarna sådde jag i september. Kul att de hann komma upp i tid och att jag är så teknisk och julsmart. Allt funkar som det ska. Jag såg på ena mätaren att 2 642 personer fått en stöt när de rört vid bollarna. Min mix med att det blir starka elektriska stötar vid beröring och kombinationen att personen skrattar högt utan att kunna styra skrattet i 45 sekunder måste varit pinsam.  🙂
På den dolda kameran såg jag en känd politiker, en fransk sångerska och en landslagshandbollspelare.

6-och-en-halv

Hoppas det singlar ner några cm snö innan julafton.

7

Egentligen var det ganska mycket folk som passade på att ”gå på stan” denna förlängda ”öppetlördag”. Men jag lyckades hitta luckorna när jag tog foton. När jag såg att det fanns tid kvar på parkeringsbiljetten, fick det bli en tur in i lugnet – Mariakyrkan.

8

Bilden blev suddig på krubban, men får vara med på bloggen ändå.

9
Nu blir det snart två lediga fönsterplatser. Nästa gång. Istället blev det två goda osötade chokladkakor från Lurblåsaren som fick följa med hem i en påse. För jakten var inte slut. Damernas jaktstart lockade mig på hemmaplan. Tyvärr vann inte någon av mina personliga favoriter.

10

På tal om lockande saker. Jag skulle gärna vilja följa med in här en stund.

11

Eller in här. Vi är nästan säkra på att detta är huset som jag skrev om för två år sedan på bloggen. Då utgick jag från en bild och texter i YA. Det handlade om en äldre man som fortfarande hade utedass i sin bostad i centrala Ystad. I somras såg vi flera gånger att de höll på att fixa här. Både inomhus och utomhus. Det har säkert blivit jättefint.

12 Mitt emot på Teatergränd såg vi denna ros. Den 10 december 2016.  ❤