Har du också gjort det?

i-de-lugnaste-vatten

Solveig rekommenderade en spännande och välskriven roman som hon slukat under några kvällar. Hon berättade även om författarens tidigare bok ”Snöfalken” som lät bekant för mig.

Redan i den långa inledningen om späckhuggarna som gled in i bukten tändes en lampa svagt. Lampan slocknade när handlingen gick över till människor. Därefter dröjde det ett bra tag, nästan hundra sidor, innan min nyfikenhet blev för stor.
Jag klev upp från min varma sköna säng och gick till bokhyllan i sovrummet och plockade fram pärmen med ryggetiketten ”Boktips – utländska böcker”. Efter en stunds bläddrande bland papper i plastfickor fick jag napp. (Borde haft ett bokstavsregister)
”Den har vi läst förr”, sa jag tyst till min sovande fru.

Vad synd att jag slutade med denna syssla när jag blev med blogg. Tidigare satte jag alltid in scannade bilder på riktigt bra böcker i de tre pärmarna ”Svensk skönlitteratur”, ”Utländsk skönlitteratur” och ”Facklitteratur”. Detta har vi haft nytta av när vi velat läsa om böcker eller tipsa vänner och bekanta.

Mina tankar gick till min mamma och jag både skämdes och skrattade åt minnena. Hur hon läste om böcker som om det var första gången hon läst dem.
”En av fördelarna att jag glömmer bort saker. Oftast vet jag att jag läst boken, men inte hur den slutade och mycket annat naturligtvis av handlingen har jag glömt.”
”Men den boken hade jag med till dig för bara några månader sedan”, sa jag ironiskt.
”Vänta du bara. Så ska du se vad som händer.”
”Tack för de uppmuntrande orden.”

Nu är vi båda med i klubben. När det gäller böcker är det ingen nackdel. Att jag glömde hela nyckelknippan i dörren igår eftermiddag är lite väl inbjudande. Piken kom när yngsta dottern kom hem från skolan.
Samtidigt kan det vara ”farligt” att räkna ut mig helt. För jag blixtkontrade. Bästa möjliga taktiken.
”I morse när jag kom in från morgonpromenaden och tänkte gå och lägga mig och sova i det tysta huset, gick jag som tur var in en sväng i köket. Där lyste fyra värmeljus och JAG lämnade köket först av tre personer i morse!”

Fotnot: Nu ska jag börja med slutarbetet av ”Korsordstävlingen”. Det är mycket statistik, tabeller, namnskrivande, lottande, kontroll-läsande, klippande, adressletande, fotoletande och mycket annat på dagens agenda.
Jag tänkte göra lite som med mina dagliga tävlingsinlägg, som jag gjorde i två etapper. Först frågan som låg inne i en timme. Sedan tabellen och facit och vinnarnamn.
Jag skriver ibland direkt på WordPress. När jag ser att jag är på väg att ramla ur kommer jag att lägga in. Det betyder att blogginlägget kommer att snickras ihop i flera omgångar. Till slut kommer det förhoppningsvis att bli klart. När det gäller lottning är det Solveig som drar lappar precis som hon gjort förr. Idag kommer hon hem lite tidigare än vanligt.
De tre översta på tabellen har sitt på det torra, men kan vinna mer.
Jag börjar med en timme sömn. God natt.

 

 

 

 

 

För femtonde gången har vi umgåtts

Det är något visst med att träffa gamla kompisar och vänner. Det spelar ibland ingen roll om de är verkliga eller fiktiva som i fallet med Alan Banks. Inte just under lästimmarna.

Första gången som Alan Banks dök upp med svensk text hette boktiteln ”En ovanligt torr sommar”. Denna bok tilldelades Svenska Deckarakademins pris för bästa utländska kriminalroman. Jag njöt av texten och handlingen. Skriven av Peter Robinson som är född i Yorkshire 1950 och bor växelvis i norra Yorkshire och i Toronto i Kanada.

nar-musiken-tystnar

I morse slog jag nöjd ihop pärmarna till femtonde boken med Alan Banks, Annie Cabbot, Gerry Masterson, Gervaise, Burgess och Winsome.

Det finns ingen författare som får mig att gå in på Youtube så ofta som Peter Robinson,  för att lyssna på Alan Banks musikval i just denna volym. Jag är alldeles för nyfiken för att låta bli. 🙂

Kanske har ingen av de femton böckerna matchat fullt ut debutboken ”En ovanligt torr sommar”. Några har varit i klassen precis under. Ett par har flutit fram som en stilla flod utan farliga strömmar och stundtals varit lite sega. Samtidigt har de matchat sinnesstämningen och hur det säkert är i verkligheten när jakten på fällande bevis är svåra att hitta bland alla lögner. Eller när huvudpersonen har mörka tankar om livet och inget av spänning eller glädje händer.

Efter att precis ha sett ”FBI löser svenska fall” är jag lika arg och besviken på det svenska rättssystemet, som efter att ha sett alla de andra avsnitten under de två säsongerna.  😦
Enligt mig ska inte brottslingarna skyddas – utan offren, de närstående, de som har civilkurage och vågar kliva fram m.m. Framtida mord kunde ha förhindrats på ex. norra Öland. Dags att göra om, dags att göra bättre.

 

En charmig vårtbitare

djurbok

Solveig recenserar barnböcker åt BTJ sedan drygt tjugo år tillbaka i tiden. En stor fördel med det är att jag får ta del av vad som ges ut på marknaden inom den genren.
Jag har alltid varit svag för konceptet att skaffa sig kunskaper med glädje. Allt blir roligare och intressantare och jag är övertygad om att läsaren lär sig mer för framtiden.

Därför gillade jag vad som stod på baksidan. ”Den här boken kommer att få dig att skratta högt samtidigt som du lär dig en massa spännande saker om djurs beteenden.”

djurbok-tva

Boken är fylld av härliga bilder som roar mig och gör mig nyfiken på varför djur gör så. Detta smittas säkerligen till vetgiriga och mindre vetgiriga barn/elever.

Bilden nedanför är en av mina favoriter från denna ”braiga” bok som är skriven av Derek Harvey och översatt av Sara Jonasson. Utgiven av förlaget Tukan förlag i Göteborg. 144 sidor. Ett tydligt register på slutet. Utmärkt bok att sätta i händerna på både barn och barnsliga vuxna.

djur-bok-1

Visst är ”sidfotavtrycket” gulligt?  🙂

 

Det händer inte ofta

jag-ar-har

Vanligtvis njuter jag av en tilltalande bok i ungefär en vecka. Oftast rör det sig om tegelstenar, som allt fler romaner tenderar att vara.
”Har du någon oläst bok nu? Den här boken kanske du vill läsa.”
Solveig hade läst femtio sidor i boken när hon frågade mig.

Nästa dag vid mitt ensamfika kom jag att tänka på hennes ord och knallade ner en våning och hämtade ”Jag är här”.
Därefter var dagen sig inte lik.
Jag förflyttades till en fictionplats och under några underbara timmar var jag fast i de 184 sidorna. Denna debutroman av fransyskan Clélie Avit vann det franska priset Prix Nouveau Talent 2015 (Nya talanger).
Romanen ”Je suis là” innehåller 26 kapitel och är skriven i jag-form. Växelvis låter författaren Elsa och Thibault vara jaget i kapitlen.

Briljant. Fängslande. Omöjlig att lägga ifrån sig en längre tid. Måste, måste få veta. Jag fylldes av frågor de stunder som jag gick och tänkte på berättelsen och gjorde kopplingar till verkliga livet. Hur skulle det gå för Elsa som låg i koma sedan tjugo veckor och där ingen visste att hon efter ca fjorton veckor kunde höra igen? Läkarna hade börjat bearbeta föräldrarna att skriva på papper så de kunde stänga av alla maskiner.
Thibault brottas med helt andra problem. Han vägrar gå och hälsa på sin skadade bror fler gånger i rum 55. Efter han skjutsat sin mamma och sin kusin till sjukhuset flyr han in i trapphuset. Eller han tror det är trapphuset när han lutar sig mot väggen och glider långsamt ner på golvet. Hans ilskna tankar är riktade mot sin bror. Plötsligt inser han att han inte andas in sjukhusdoften. Mysko tänker han. Från sin plats på golvet kan han se ett par ben. Han blundar för att koncentrera sig. Så kommer han på vad det doftar. Jasmin. Precis som teet hans mamma brukar dricka på morgonen.

Underrubriken stämmer till hundra procent. ”En kärlekshistoria på liv och död”. ❤

Rekommendation från bloggaren. Låna, köp, läs, njut, gråt och mycket mer. En förträfflig höstbok. Den här romanen kommer definitivt att filmas inom det närmaste året. Gärna i fransk regi, franskt tal och med den franska filmtiteln. ”Je suis là”. Fler krav har jag inte för närvarande.  😉

stracklasare

Den gillade jag skarpt

alderdom 

Väldigt få människor vill bli gamla och hamna på ”hemmet”. Vi väljer heller inte våra sjukdomar och tillkortakommanden. Ändå tror jag det finns personer som har varit gnällspikar långt tidigare. Även mobbing kan flytta med in på ”hemmet” om det finns en svag ledning. Den här boken lämnade mig aldrig oberörd. När jag startade hade jag ingen aning om var ribban låg och om det skulle vara en alltför skruvad humor eller en våg av elände under ett helt år.

Precis som i verkliga livet är dagboken fylld av personliga ord och meningar. Det finns inslag av inhemska nyheter i Nederländerna där jag stundtals kan tappa läsintresset. Men under varje dagboksanteckning, finns det även med någon episod som tilltalar mig. Ex. en tråd som följs upp från en annan dag.

Vem som döljer sig bakom pseudonymen Hendrik Groen är en än så länge väl bevarad hemlighet. Vad glatt överraskad jag skulle bli om det visade sig vara en kvinna. 🙂 Tror jag inte. Boken kommer att bli film. Hade jag varit den hemliga författaren skulle jag sett till att hålla ett vakande öga över filmteamet. Lätt hänt att det blir buskis och förstört. För boken är en pärla och berör mig på många sätt. Det finns många klacksparkar mot saker som jag själv stör mig på. Samtidigt får jag skratta. Nickar instämmande. Kärlek och vänskap blir man aldrig för gammal för. Om jag skulle hamna på ett äldreboende och fortfarande vara klar i skallen skulle jag säkert hitta på bus, bilda slutna föreningar typ GMID. Kan du gissa vad det står för? Gammal-men-inte-död.

Den hemliga klubben med sex medlemmar i starten har åtta punkter i stadgan.
1. Föreningens målsättning är att förgylla ålderns höst med hjälp av utflykter.
3. Deltagarna får inte gnälla.
Det var härligt att läsa om äventyren som de turades om att planera.

Onsdagen den 3 juli
I morse var jag på sjukhusbesök. Svårt. Man måste ju ändå utstråla något slags optimism och det är inte det lättaste när man ser lika dystert på situationen som jag.
Jag skulle bli en väldigt dålig sjukhusclown.
Som tröst till mig själv kan jag säga att jag, jämfört med en annan besökare, var husets egen lilla solstråle. Två sängar bort var en kvinna på besök hos sin nyopererade man. Under trettio minuter pratade hon uteslutande om sig själv och då framför allt om sina egna sjukdomar. Nu gjorde jag något som jag aldrig hade vågat förr. Jag frågade: ”Är det inte bättre att ni byter plats?”
Det piggade upp Evert, men kvinnan tittade bara misstänksamt och oförstående på oss. ”Min vän menar att din inåtväxande tånagel egentligen är mycket värre än din mans hjärtoperation och att det alltså vore bättre om du lade dig i hans säng”, sa Evert med orörlig min.
”Lägg er inte i andras angelägenheter.”

Mina sista ord: Låna hem boken.

Betyg: 5/5

Till slut kom pärlan i tomtens sommarsäck

Jag la in ett inlägg den 10 maj med titeln Sommarönskningar till tomten, i kategorin boktips. Min önskan om att träffa på fullpoängare ( 5 poäng) tog tid. Solveig hittade dock en femma ganska tidigt.
Till slut kom den. Boken som höll mig vaken på nätterna. Både när jag sträckläste och försökte sova. Låt oss aldrig glömma denna mörka verklighet i vår historia. Det är så att jag skäms över att vara människa, när jag tänker på denna ondska som fick breda ut sig och få konsekvenser för så många miljoner oskyldiga medmänniskor.

Så länge min bror andas
Det är mörkt, onödigt, rått, krigiskt, trotsigt, fattigt, spännande och mycket mer. Set Mattsson blundar inte för något och verkar vara otroligt påläst.
Den största delen av handlingen utspelar sig runt Köpenhamns ockuperade statsgränser, där motståndsrörelsen jobbar i det dolda.

Jag var mycket förtjust i Set Mattssons tre kriminalböcker/historiska böcker om Douglas Palm. I denna roman flyttas tiden lite längre bak. Intressant att Ilse Pedersen får en betydligt större roll i denna volym och att Douglas Palm får göra ett kort gästspel. Överlag är det kvinnor som spelar huvudrollerna i handlingen. Alla på sitt sätt.

Dessa fyror böcker har landat hemma hos mig. Alla finns med på min nya långa beställningslista.
Själens enkla rum

Jag har läst alla tidigare tretton böcker om Alan Banks. Robinson tog mig med storm med ”En ovanligt torr sommar”. (2001)
Sedan var jag fast, trots att alla böcker inte hållit samma höga nivå. Jag sviker inte mina kompisar. 😉

Den som finner

King kan skriva deckare också. Detta är andra boken om Bill Hodges. Uppföljaren till Mr Mercedes.

Saknar dig

Jag är inte ensam om att gilla Harlan Coben. Hans böcker har sålts i över 60 miljoner exemplar.

Marie Fredriksson

Den här boken ser jag fram emot att läsa av många privata skäl.

Läser du mycket böcker på sommaren?

Önskelistan till Sommartomten

För ett tag sedan gjorde vi våra sommarbeställningar till biblioteket. Jag tänkte i efterhand ge mina/våra betyg, om vi läst klart böckerna. Då blir det också en scannad bild på omslaget. Därför är du välkommen tillbaka till detta inlägg – som naturligtvis finns i min bloggs kategori BOKTIPS.

Här är titlarna/författarnamn/ och genre om det stod i katalogerna:
Jungstedt, Mari
. Det andra ansiktet. Kriminalroman.
Rosman, Ann. Vågspel. Spänning.
Haag, Martina. Det är något som inte stämmer.
French, Tana. En hemlig plats. Kriminalroman.
Olsson, Vibeke. Drömmen om Elin. Roman.
Neuhaus, Nele. Snövit ska dö. Kriminalroman.
Moyes, Jojo. Arvet efter dig. Roman.
Abrahamson, Emmy. Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske.
Mattsson, Set. Så länge min bror andas. Historisk roman.
Webb, Katherine. Sanningen om Alice. Roman.
Baldacci, David. Den skyldige. Kriminalroman.
Martin-Lugand, Agnès. Lyckliga människor läser och dricker kaffe.
Chase, Eve. Black Rabbit Hall.
McFarlane, Mhairi. Det är inte jag, det är du. Roman.
Mackintosh, Clare. Jag lät dig gå. Psykologisk thriller.
Hornby, Nick. Funny girl. Roman.
Anthony, Lawrence. Mannen som talade med elefanter. Roman.
George, Elizabeth. Oanade konsekvenser.

Mina förhoppningar:
Jag hoppas få läsa minst 5 st böcker som får fem glada gubbar  😀
och 5 st böcker som får en fyra i betyg av fem möjliga. Några romaner kommer jag inte att läsa själv. Några kommer jag att droppa om de inte fångat mig de första femtio sidorna. Ibland känner jag ”nej tack läsning”, långt tidigare.  😦

Författarnamn i färg = Boken har varit och hälsat på i vårt hem.  🙂
Vill du läsa mer om böckerna och författarna får du googla titlar och namn.

Arvet efter dig
Arvet efter dig.
Intressant att få läsa en fortsättning på succén ”Livet efter dig” som jag hade haft som en fullpoängare. Här når Moyes enligt mig inte upp till samma höga nivå. Men en mycket läsvärd bok om kärlek och sorg. En speciell härlig humor på gränsen till svart, genomsyrar hela romanen.
Bosse: 4/5. Solveig: 4/5

Nele Neuhaus
Snövit ska dö.
Det var länge sedan jag läste en tysk kriminalroman i klassisk pusselform, med många misstänkta. Nele Neuhuas var en trevlig nykomling för mig. Berättartempot skruvades upp rejält på slutet och var avgörande för min betygssättning. Istället för att gå igång ännu mer (som jag hade gjort för tjugo år sedan) går tankarna till att läsupplevelsen hamnar farligt nära gränsen mellan känslan av äkta spänning och en hopsnickrad text. Det tenderar till att bli för mycket på för kort tid.
Bosse: 4/5. Solveig: 3/5

Det är något som inte stämmer
Det är något som inte stämmer. Jag brukar vara väldigt förtjust i Martinas böcker. Hennes speciella humor gränsar till min egen. Här tappade hon mig på slutet. Vissa saker rinner ut i sanden. Men boken är helt klart läsvärd.
Bosse: 3/5.

Clare Mackintosh
Jag lät dig gå. En fängslande psykologisk thriller där det görs en hel del överraskande vändningar i handlingen. Två dominerande teman är sorg och skuld. Den brittiska författaren har jobbat tolv år som polis. Det finns några svaghetspartier som lyser genom, där författaren har mer att lära för framtida projekt.
Bosse: 4/5.

Det är inte jag
Det är inte jag, det är du. Detta är tredje boken av författaren som är född i Skottland.
Så här gick det till: Jag friade. Paul sa ja. Sedan tog livet en helt annan vändning.
Det gjorde det för mig som läsare också. Efter trettiosex sidor slog jag ihop boken.
Bosse: Ej utläst.  😦

Lawrence Anthony
Mannen som talade med elefanter.
En dag får Lawrence Anthony ett telefonsamtal: vill du ta hand om en mindre elefanthjord? Det är besvärliga elefanter, de är aggressiva, flera i den ursprungliga hjorden har haft ihjäl människor och de misstror och attackerar dem. Du har en dag på dig att bestämma dig annars skjuts de.
Solveig: 4/5

Tana French
En hemlig plats. En febrigt tickande roman om grymt intrigerande och mörka hemligheter, men också om svindlande ung kärlek och en magisk stark vänskap.
Första kapitlet slutade på sidan tjugosex. Då skiljdes vi åt. Berättartekniken tilltalade mig inte alls.
Bosse: Ej utläst. 😦

Den skyldige
Den skyldige. Detta är fjärde boken om den stenhårde, men också sympatiske hjälten Will Robie.
Svårt att sätta betyg på denna ojämna bok som tenderar att bli overkligt naiv i vissa lägen och ett frossande av våld i andra lägen. Samtidigt finns det en spänning inbakad som jag kommer ihåg från några gamla höjdarromander av Baldacci. Jag har även gett upp någon av hans tidigare böcker. Just nu minns jag inte på vilket svensk bokförlag de andra tjugo titlarna låg. Redigeraren på Bokfabriken skulle aldrig fått redigera mina böcker.
Bosse: 3/5.

Eve Chase
Tillbaka till Rabbit Hall. En roman om kärlek och familjehemligheter.
Solveig: 5/5

Elizabeth George 2016

Oanade konsekvenser. Den nittonde bladvändaren med Thomas Lynley och Barbara Havers. I denna tegelsten får det omaka paret en mindre plats än vanligt bland de 612 sidorna.
Bosse: 4/5 Solveig: 3/5.

Drömmen om Elim

Drömmen om Elim.
Solveig: Ej utläst. 😦

Nick Hornby

Funny Girl. Fornby tog mig med storm med boken ”Om en pojke”. Han höll sitt grepp om mig med böckerna ”High fidelity” och ”Fever Pitch”. Även om de inte nådde samma höjd. Sedan blev jag besviken på några romaner. Detta var hans sista chans att övertyga mig om hans storhet. Vilket pladder.
Bosse: Ej utläst. 😦 Gav upp efter sidan 93. Jag ville så gärna ge Hornby en ny chans.

Lyckliga människor

Lyckliga människor läser och dricker kaffe. Denna franska bok började som en egenutgivning och har sålt i 350 000 exemplar i Frankrike och ska bli film.
Berättelsen som startar i Paris fortsätter i lilla byn Mulranny på Irland. Diane bär på en årslång sorg som ingen borde få uppleva. I en bilolycka förlorade hon både man och femårig dotter. Efter att ha snabbt kommit in i handlingen och njutit av romanens format i mina händer började jag drömma om en femma i betyg. Det fanns alla förutsättningar för att uppfylla drömmen. Då kom den ena rökbomben efter den andra. Jag störde mig på alla giftpinnar som tog upp textutrymme och en rival som inte kändes trovärdig. Det sistnämnda kunde gjorts mycket bättre. Ändå fanns det många lysande stycken. Ämnet sorg passade såklart författaren som arbetat som psykolog. Där lirade hon på hemmaplan och texten fick nerv.
Bosse 3/5 Solveig: 2/5

Det andra ansiktet

Det andra ansiktet är den trettonde boken om Kriminalkommissarie Anders Knutas på Gotland. Här räknade jag snabbt ut vem den skyldige var. Mari är bra på hantverket men kanske var jag denna gång lite för snäll i betyget. 🙂
Bosse:4/5

Emmy Abrahamson
Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske. En kärleksberättelse om att våga välja med hjärtat och se bortom yta, förväntningar och trasiga kläder.

Bosse: 3+/5 Solveig: 3/5

Sanningen om Alice
Sanningen om Alice. Två starka kvinnor riskerar allt för att få fram sanningen om vad som hände Alice.
Solveig 3/5

 

Så länge min bror andas

Så länge min bror andas. Den kritikerrosade författaren skildrar judarnas flykt och krigets brutalitet, men även människornas förmåga till förtröstan och längtan i ett nattsvart mörker.

Bosse: 5/5.

Ann Rosman ej läst

Bosse: Fick hoppa denna bok på grund av tidsbrist.

 

 

 

En trilogi av mästerlig klass

Lewismannen

Lyckost ni som inte har läst ”Svarthuset”, som är första delen i Lewis-trilogin av Peter May. Tänk att först läsa den och sedan omedelbart fortsätta med denna nya pärla och se hur sammanhang hänger ihop. Böckerna är otroligt välskrivna och miljöskildringarna skapar en närvaro av rang. Oj, vad jag längtar till avslutande delen.
Betyg: 5 av 5.

Ovanstående text är ifrån blogginlägget den 8 april 2015, om den andra boken i Lewistrilogin. Två romaner som fått många fina priser och hyllats överallt. ”Svarthuset” (The Blackhouse) blev ex ”Årets bästa kriminalbok i USA”.
Peter May är född 1951. Han är en skotsk romanförfattare som bor i Frankrike sedan flera år.

Lewispjäserna

Detta är en mästerlig triologi med många bottnar och är så långt ifrån en renodlad kriminalroman man kan komma. Nästa år ska jag läsa om de tre böckerna direkt efter varandra. ❤ Hade jag haft de rätta förutsättningarna skulle jag omedelbart beställt en resa till platserna och utforskat denna miljö under några sommarveckor. Det känns sorgligt att skiljas från Fin Macleod och hans livsöden. Beviset för att författaren skapat en fiktiv miljö som känns ”mer” än äkta.  😀
Betyg: 5 av 5.

Här är ett Youtubeklipp från ”The Blackhouse” 2011. Tänk vilken makt havet har och alltid haft. Skrämmande och mäktigt.
Detta är Peter Mays Research video från ”Outer Hebrides of Scotland”.

En halvdansk med ett stort varmt hjärta

Lukas

Igår var det releasedatum och jag var och hämtade min gratisbok. 🙂

Förra året dök han upp som en frisk fläkt i Ystads Allehanda och jag började längta efter hans krönikor. Lukas Ernryd var namnet. (Lukas hade sedan en tid skrivit krönikor i Kristianstadsbladet). Jag är inte ensam om att gilla hans personliga texter. Flera gånger har jag sett hans namn under Dagens Ros.

Tidigt berättade jag för Solveig att den killen måste ge ut en kåseribok förr eller senare. När man pratar om trollen/räven … dök det plötsligt upp ett mail i SolBo Förlags inkorg. Lukas undrade om vårt förlag kunde trycka upp hans tänkta debutbok.
Tyvärr är ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått” inte tryckt på eget tryckeri, utan heldanska produkter. 😉

Jag skrev gratisbok. Det var inte så att jag personligen var den enda lyckliga mottagaren. Alla får boken gratis. Den går nämligen inte att köpa någonstans. Däremot kan man inte få den om man inte satt in minst 200 kronor till en särskild insamling som är skapad hos Barncancerfonden. Tro inte att jag gör ”smygreklam” för boken. Den går bara att få på centralredaktionerna i Kristianstad, Ystad och Trelleborg. Tidningarna där Lukas krönikor finns. Dessutom finns de bara i en begränsad upplaga.

Alla pengarna går oavkortat till Barncancerfonden för att hedra minnet av Ture Thell. I förordet står det att Tures pappa Anders är en av Lukas närmaste vänner. Den 30 januari 2014 tog Thure sitt sista andetag. Han blev sex år, hann aldrig fylla sju. Ingen borde drabbas av cancer. Särskilt inte barn. Ändå insjuknar 300 små varje år. Detta ska ned till noll. Här är mitt bidrag … skriver Lukas. ❤

Förra året samlade Ica Kristianstad in 642.404 kronor i en egen Ture-insamling. Detta projekt, som görs i samarbete med butiken, är en fristående fortsättning på det arbetet.

I förordet till ”Utvalda krönikor 2013-2015” skriver författaren Eva Ström: ”Att våga vara sig själv i skrivandet är svårt. Det fodrar mod. Lukas Ernryd är en modig skribent som vågar vara sig själv och som alltid möter sin läsare i ögonhöjd. Han vet vad kärlek är. Därför läser jag honom gärna.”

Jag instämmer i rosorden. Det finns en närhet och äkthet i texterna som berör mig varje gång. Han både roar och oroar mig. Lukas underbara kärleksfyllda krönikor borde spridas som ringar på vattnet till de stora drakarnas värld. Världen behöver en Lukas Ernryd – mer än någonsin. Lukas rädds inte för att skjuta på fördomar och orättvisor. Han brinner för empati och en rättvis värld. Det är få skribenter som vågar bjuda så mycket på sig själv och de sina.

Dansksonen

Cancer

Du som bor i närheten av Ystad, Simrishamn och Trelleborg. Du kan såklart ta chansen. Både göra något gott och samtidigt få en egen gåva av ord i din hand.

Har du följt mig ända hit ner i texten kommer min ”gåva” till dig som deltar i min novembertävling. Idag är det både min fridag och din. Uppgift tjugonio kommer imorgon. Jag önskar dig läsare en fin lördag. ❤

 

 

En bok som jag blev glad av

Mysbok

Betyg 4 av 5

När november är som gråast, regnigast och mörkast tycker jag det är ett utmärkt tillfälle att läsa en bok som man mår bra av. ❤

Visserligen har jag inga större problem med att räkna ut vad som ska hända i ”Det lilla bageriet på strandpromenaden”. Det spelar ingen roll för jag faller som en fura för Pollys charm och de udda figurer som dyker upp i handlingen. Eftersom jag älskar havet, tidvatten och fyrar är jag inte svårfångad. Jenny Colgans humor är närbesläktad till min. Båda gillar vi gruppen The Waterboys. Deras sång ”Fisherman´s Blues” ingår i romanen. Boken avslutas med sju recept. En av mina personliga favoriter i boken heter Neil. Han är en vän som ingen människa ska ha inomhus … och definitivt inte ge något namn. 😉

Här har du några av alla lovord om Jenny Colgan som pyntar de första sidorna:

”Det är gulligt och roligt och Jenny Colgan när hon är som allra bäst”
Heat

”Hon är väldigt, väldigt rolig”
Express

”Högt tempo, roligt, gripande och observant”
Daily Mail

”En originell berättelse om kärlek, arbete och meningen med livet”
Mirror

”En del chick lit, en del matporr … här finns massor av njutning för matfantaster”
Bella

”En Colganroman är som att lyssna när bästa kompisen berättar det senaste skvallret efter några glas vin – det är underhållande, dramatiskt och ofta vansinnigt roligt”
Daily Record

Skuggan av ett år

Betyg 4 av 5

En helt annan typ av bok. Den är inte lika förutsägbar och betydligt mer mörk i nyansen. Jag försökte hela tiden räkna ut hur saker låg till. Se samband med de två handlingarna. Nutid och vad som hände på 80-talet i den gamla ödestugan där fem-sex välutbildade ungdomar (de har precis tagit examen) bestämde sig för att i hemlighet leva utanför samhället och på vad naturen erbjöd. De skapade egna regler som får dramatiska följer i framtiden. En av dem är den outtalade ledaren. Två ett par sedan skoltiden. Alla ruvar de på hemligheter. Själv hade jag ibland svårt att tänka bort tanken. Kunde det hänt på riktigt? Skulle ex. paret fått ut något av att bo så tätt intill de andra? Annars är boken välskriven. Vartannat kapitel dåtid, vartannat nutid. Nutiden blev jag mest förtjust i. Klart läsvärd bok som berör på djupet.

Båda böckerna utspelar sig i England.