En märklig och behaglig känsla

Jag vill presentera min tredje utgivna bok. Aldrig tidigare har jag varit så ärlig mot mig själv, som i denna kåseribok.
Boken är en utmärkt present till någon du tycker om. Ingen risk att personen går upp i vikt. På tal om vikt. Det ryms två böcker för samma porto i Postens blå påse.
Jag har infört två olika priser. 150 kr för ”Minnen som stannat kvar”, 75 kr för ”Mina fotsteg i ditt hjärta” och 75 kr för ”Skimrande ögonblick – och dagar i grått”.   (+ porto)

Köp bok/böcker

Tryck på denna länk för att se hur du ska göra för att betala m.m. Det går även att swisha – vilket har varit mycket populärt.
Följ anvisningarna och du får snabbt din leverans. Glöm inte att skriva ditt namn på inbetalningen och att betala porto. 🙂

Tävling/åsikter/blurb/recensioner/favoritkåserier/sämsta kåseri:

  1. Vilka tre kåserier blev dina favoriter i ”Minnen som stannat kvar”?
  2. Vilket kåseri tyckte du minst om?

När jag fått in era val via bloggkommentarer, meddelande på FB, muntligt till mitt öra, vykort (jättegärna) m.m. kommer 3 personer att vinna en Skrapkryss. Jag drar vinnarna 25 september 2018, när boken fyller ett år.

Du får gärna skriva en kort recension/ha åsikter. Jag blir INTE ledsen om du som GILLAR boken puffar för den på din blogg, bland dina FB-vänner eller IRL.
En del av dina skriftliga/muntliga ord flyttar jag över som en blurb (små citat). Ditt namn nämns inte.

Jag önskar dig läsare, av hela mitt hjärta, trevliga lässtunder. Det var därför jag skrev boken. ❤

Blurb/Åsikter”:
”Den här boken har jag väntat på och den gör mig inte besviken.”
”Du är klippt och skuren för att ha en egen spalt i en veckotidning.”
”Det allra första kåseriet; Bridge Over Trouble Water gjorde att jag var tvungen att lägga ifrån mig boken i flera dagar. Ditt kåseri gjorde mig alltså väldigt känslosam.
”Det är känslan av ren äkthet och nakenhet som gör dig så spännande att följa i kåseriform.”
”Jag har följt dig i smyg på bloggen. I bokform överträffar du dig själv – flera gånger om.”
”Lova oss läsare. Sluta aldrig roa oss.”
”Förlåt Bosse! Jag sträckläste en sömnlös natt.”
”Du skriver så humoristiskt och fint och jag skulle önska att det är många, jättemånga som tar tillfället i akt och läser din bok.”
”Jag är så nöjd och glad över din sista bok. Helt underbar att läsa, och jag har avnjutit den i mindre stycken, men nu är den slut snyft och det blir en saknad som alltid när man läst något bra.”
”Jag vet ingen som i samma kåseri kan få mig att hinna med att le igenkännande, skratta högt, gråta så jag knappt vågar gå till jobbet utan att riskera få närgångna frågor.”
”Din lägstanivå är sjukt hög.”
”Tack för att du lyser upp min grå vardag.”
”Mixen av allvar och skoj gör att intresset hålls vid liv.”
”Imponerad av att du kan leverera en roande text om något som egentligen borde klia som en hord av myggor.”
”Hade gärna läst fler praktikal jokes. Sparar du på de värsta semesterbusen till nästa bok?”
”Berörs av pojken som cyklar fort hem efter ett ordkrig och vill ringa mormor.”
”Du är de små människornas röst.”
”Bäst är barndomsskildringarna.”
”Du är klockren med detaljer och överdriver sällan.”
”Smart och pedagogiskt att följa en tänkt tidslinje.”
”Har själv diabetes ett och är tacksam för att du ger en nyanserad bild av skitsjukdomen.”
”Du är ett föredöme för många med att använda ”Bossehumor” som vapen mot elaka människor. Fast ibland är du skönt elak.”
”Inget fel på dina kåseriböcker, men din roman är klart bäst. Blir det någon uppföljning?”
”Alldeles för svårt att bara välja ut de tre bästa.”
”Dumma dig som får min mascara att rinna. Egentligen stavas det B-E-R-Ö-M.”
”Upplever det som om varje kåseri är som en möjlig filmscen.”
”Tack för mysiga och tänkvärda lässtunder de senaste veckorna.”
”Jag har redan läst boken två gånger.”
Vilket mustigt bildspråk du har.”
”Du har ett fint flyt i berättandet.”
”Älskar författarens beskrivningar av vardagshändelser med stor värme och kärlek. Fyllda med empati och humor. I botten finns en stor del del allvar.”
”Författaren har ett fint flyt i berättandet. Både i den sceniska framställningen med träffsäkra dialoger och i de berättande delarna, som han behärskar galant.”
”Jag är ingen bokmal men kunde inte låta bli att sträckläsa alla kåserierna.”
”En kåseribok med en mjuk och fin ton.”
”En bok fylld av värme och humor, men också med en stor portion eftertänksamhet.”
”Förra kåseriboken hade mer humor. Den sista boken har mer djup och vinner i längden.”
”Varje kåseri är som en välsmakande pralin. Väl utvalda av tillverkaren.”

OBS! I fortsättningen för jag in nya blurb på SIDAN ”Minnen som stannat kvar” som finns under min header.

Längre recensioner:
http://enrosafluga.blogspot.se/2017/10/omojlig-uppgift-bosse.html
http://wiolettan.bloggplatsen.se/2017/10/21/11486771-en-bok-som-beror/

Favoritkåserier:
7 poäng:
Bridge Over Troubled Water , Skyddsänglarna jobbade övertid. 

6 poäng:
Sommarförälskelsens skuggsida, Drömmen av guld. 

5 poäng:
Tummade på det,  Livet som stalker, Vilken flickvän skulle jag välja? Utsikt under ett bord.

4 poäng:
Mormor och jag, Gubbar i keps, Bjöd på sig själv, Djungeln i badrummet, Blinda hunden, Underbara tanter.

3 poäng:
Svårt att ta tillbaka ord, Lyfta den som ligger, Blött äventyr, Rökaren som gick upp i rök,  Går det att lita på någon?  Från koja till slott, Måste du köra så långsamt?, Från sol till totalt mörker.

2 poäng:
Rädd på olika sätt, I klostret fann jag ro, Säck mot säck, Båda såg rött, Vad dåligt jag mådde, Axel ur led, Sista friska dagen, Filmen tog mig med storm, Akut kär, Ville bara se, Korttidsminnet har lagt av, Tjuvlyssnande pappan, Tre levde farligt.

1 poäng:
Mötet jag helst varit utan, Doggy gick inte på sommardiet,  Halmstad sex, Frågor från kvinnligt håll, Frestelsen blev för stor, Från uttråkad till panikångest, Flykten från domaren, Pojken som skrattade, Vågar vi bry oss? Grannen som stal energi, Oväntade nattgäster, Lynchstämning vid havet, Polisen som viftade som en stins?, 2-1 till mig, Kunde absolut inte hända.

Sämsta kåseriet:  (Var inte rädd för att lämna ett bidrag. 🙂

10 röster:
Ökänd efter sjuttiofem meter.

4 röster:
Skjuta upp saker.

2 röst:
Två män och en hund, En liter mjölk för hundra kronor.

1 röst:
Blött äventyr, Post till de döda, Pojken som skrattade.

Kram Bosse/Bobo/Sebastian ❤

OBS! I fortsättningen för jag in nya poäng på SIDAN ”Minnen som stannat kvar”, i en underavdelning, som finns under min header. (Bild på hamnen i Baskemölla)
Jag har redan börjat fylla på med nya lämnade poäng. Så denna tabell haltar redan. Välkommen istället till bloggens startsida. 😀

Solveigs sommarboktips

 

(Solveig Lidén, gästskrivare)

Hej läsare!
Jag har haft ”lästorka” under en längre tid. Finns det ens något sådant ord? Det jag
menar är att jag inte fastnat så där ordentligt i någon bok. Jag har inte längtat efter
att gå och lägga mig tidigt bara för att hinna med att läsa minst en timma (och det är
ett bevis på att boken inte är tillräckligt bra…) Visst har jag läst ändå. Ganska
många nya böcker faktiskt. En del har jag snabbt konstaterat att jag inte velat lägga
tid på, andra har jag skumläst igenom bara för att få reda på hur de slutade. Några
har jag läst, om än lite slarvigt, men inte blivit speciellt fängslad av. Så fick jag
äntligen besked om att det var dags att hämta ”Allt jag önskade” av Lucy Dillon. Det
är flera veckor sedan jag reserverade den och jag har långsamt klättrat framåt i den
långa kön…
Lucy Dillon är en av mina favoritförfattare, en författare som skriver
”feelgood”-böcker. ”Ensamma hjärtan och hemlösa hundar”, ”Hundar, hus och
hjärtats längtan”, ”Och så levde de lyckliga” m. fl. Jag har läst dem alla och till och
med hunnit läsa om en del av dem. Relationer, kärlek och hundar är tre
gemensamma nämnare i hennes böcker. Jag kan inte påstå att jag älskar hundar,
men det hindrar mig inte från att gilla böckerna och Dillons sätt att skriva förvandlar
de olika hundarna till karaktärer som är lätta att tycka om.
Så till boken: ”Allt jag önskade”.
I prologen befinner sig familjen, som består av Caitlin, Patrick och barnen Joel och
Nancy, i London för att fira jul. Barnen är uppspelta, men Patrick tycks mest irriterad
och sur och Caitlin har tårar i ögonen. Fyraåriga Nancy har ett par favoritböcker, dels
en om en katt som kan uppfylla önskningar och dels en om en sightseeingstur i
London. Nu har Caitlin lovat henne att varje gång hon ser något i London som hon
känner igen från boken så ska hon få önska sig något. Hon har redan sett Big Ben,
London Eye och svarta taxibilar, men har en önskan kvar. Det är när hon väl har
önskat sin sista önskan som hon känner tydligt inom sig att det hon valde blev helt
fel…
Caitlin och Patrick bestämmer sig för att separera, men inväntar det rätta tillfället att
berätta det för barnen. Patrick har fått ett nytt jobb långt bort och Caitlin kan inte
tänka sig att sälja sin mormors hus för att flytta med. Dessutom har Joel sin skola
och Nancy sin förskola där de trivs och känner sig trygga. Praktiska detaljer som
kanske egentligen inte är den avgörande orsaken till själva separationen, men bra
att skylla på. För att barnen ska kunna träffa Patrick varannan helg bestäms det att
de ska träffas hos hans syster Eva, som bor ”mittemellan” de båda platserna. Eva
har blivit änka efter att ha varit gift med en känd skådespelare. Hon bor i ett flott hus,
har inga egna barn men två hundar och är fortfarande mitt uppe i sitt sorgearbete.
Hon blir inte särskilt glad när hon blir tillfrågad om att plötsligt ställa upp. När hon
dessutom blir tillfrågad om att först läsa och sedan gå med på en utgivning av sin
mans personliga dagböcker, blir tillvaron än mer komplicerad. För när hon väl börjar
läsa inser hon att hon faktiskt inte känt sin man så bra som hon trott.
Efter ett tag märker alla som finns runt Nancy att det är något som inte stämmer.
Hon som tidigare varit så glad och pratsam har helt enkelt slutat att prata.
Lucy Dillons styrka är att skriva på ett sätt så att man som läsare blir delaktig i
handlingen. Karaktärerna blir plötsligt levande personer. Varför gjorde hon så? Hur
dum får man bli? Snälla, stanna kvar och fråga… Nej, gör det inte. Som läsare vill
jag gå in handlingen och ”dirigera” – det är också ett tecken på att boken är bra. (Och
många av mina ”måsten” lades åt sidan för att jag skulle få tid att läsa…)
Det är inte alltid jag håller med om en boks baksidestext, men i det här fallet gör jag
det till fullo:
En hoppingivande och hjärtevärmande bok om förlorade drömmar och nya
möjligheter.
Kunde inte ha skrivit det bättre själv 🙂
Av mig får den fem stjärnor av fem möjliga. *****

Här ska njutas

Bloggis

Här ska njutas. Vilken härlig känsla att det är EXAKT en månad kvar. Vad bra att man kan ta hjälp av experter om man känner sig osäker och tvivlar på sanningar.
Visst sjunger sommarsäsongen på sista versen i Ystad, men det är långt innan det blir höst. Först den 11 oktober är det dags för nästa årstid i vår stad, enligt den meteorologiska expertisen.
”Gränsen går vid tio grader. När temperaturen ligger under den gränsen i fem dygn i ett sträck, då är det höst på riktigt. Även om det är kyligare nu än i juli och augusti så är det sommar”, lovar Sandra Andersson på SMHI. ”Hösten är inte på väg än. Det är mer bara höstkänslor vi känner.” Därför dröjer det ett tag tills det ser ut så här hemma hos mig. Om en månad puttar jag ner trädet igen så det ser mer ”kustligt” och dramatiskt ut. (bilden är ifrån november 2012) Hoppas att jag fortfarande är lika stark… 🙂

När jag gjorde min bloggvandring igår blev jag glad när jag läste detta.
http://www.marinasbay.blogspot.se/