Mitt humör är lågt och jämnt

Jag läste i dagens Ystad Allehanda att grundvattennivån i södra Sverige inte varit så låg på 20 år, som den är just nu. Det krävs ordentlig med nederbörd så att den kan fyllas på och stiga innan vintern kommer på besök igen.
Mitt humör är också lågt sedan förra fredagen. Både jämnt och lågt. I en annan artikel står det, att idag är det FN:s internationella dag, då fattigdomen ska bekämpas. Detta kan man göra med att Fika rättvisemärkt under dagen.
Själv känner jag mig torrlagd, utfrusen och fikar istället egoistiskt efter ett frysskåp. Det börjar bli tufft att leva utan. Jag fryser inombords på något vis. Hur vänder man en sådan dyster novembertanke redan i oktober? Ett sätt är att tänka på förr. Två generationer tillbaks var det ovanligt med både kyl och frys. Alltså går jag och klappar vårt kylskåp, det utan handtag och tittar inte med arga blicken mot frysskåpet som står med en dörr på glänt till tomheten. Det gick sådär.
De ringde i tisdags från Elon. En hurtig försäljare berättade att handtaget till kylskåpet hade kommit. Vi är sura på Elon. Har därför inte gjort resan dit. Dörren går att få upp ändå.
Igår kom elektrikern som servar Electrolux produkter och deras nya namnsläktingar.
Mannen var jättetrevlig. Jag var ärlig och sa.
”Min önskan är faktiskt att du inte ska kunna laga det så att vi får ett nytt.”
Efter att vi pratat om lite av varje lämnade jag honom i fred en stund. Efteråt förstod jag att han provat alla möjligheter som fanns.
”Din önskan slog in. Det är stendött.”
Jag tog inte tiden. Men det rörde sig om högst femton sekunders tillfredställelse, som inte hann sprida sig långt. En kort tid då jag tänkte att chansen att vi skulle råka ut för ett måndagsexemplar till var minimal.
”Är det du eller jag som beställer nytt?”
”Det är jag som tar kontakt med Elon.”
”Får vi det snabbt? Det har varit tufft sedan i fredags. Man märker hur bero…”
”Det går inte att skynda på. Inte säkert att ni får det i nästa vecka heller.”
Där försvann min glädje ner på golvet och ut ur bostaden genom en springa vid tröskeln. Jag la inte ens ner tid på att avsluta med en fråga med neutral röst.
”Tror du att det blir innan jul?”

Jag har alltid hävdat vikten av att det är nyttigt att sakna saker. Ting som de flesta av oss i Sverige tar för givet. Jag känner mig som en falskspelare. Trött på bröd som blir torrt. Saknar mina blåbär, hallon som jag alltid har på min frukosttallrik. Kunna välja och vraka i vår frys som oftast brukar innehålla en bra variation av utbud. Därför åkte jag iväg i det grå ösregnet för en stund sedan. Målet var att ”skämma bort mig” en stund. Vart och med vad? Använd er egen fantasi.

Ibland kan humöret vända ganska snabbt. Solveig skrev ett vädjande mail sent i går kväll. Det gav resultat. När jag kom hem ringde det. Det var från Elon. Ett nytt frysskåp fanns i Sjöbo. Var jag hemma och kunde ta emot det? Såklart! 😀
Ha en fin oktoberhelg. Kram