Den sista resten av julen 2015

Idag har det gått en månad. Endast elva återstår.
Varje gång vi plockar ner julen brukar vi tänka gemensamma tankar, jag och Solveig. Själv tänkte jag likadant när jag levde ensam. Hur kommer livet att se ut och vara nästa gång jag plockar fram sakerna igen? Från början minns jag det mest som ljusa tankar och hemliga drömmar. I takt med mognad och erfarenhet blandades och förändrades tankarna. Var bor jag? Pluggar eller jobbar jag? Tänk nästa gång är vi föräldrar om allt går bra. Kommer vi att ha våra föräldrar kvar? Är vi friska? Undra hur många som bor hemma nästa gång? Samtidigt går tankar i cirklar. Kommer tillbaka med samma grundtanke, men med fler erfarenhetsbitar. Känner du läsare igen dig?

Julkort 2015

Allt sedan 1990 har jag och Solveig gjort samma lek. Vi har plockat ner alla julkort – kort som var väldigt många fler för några år sedan. Sedan har vi i tur och ordning plockat bort det kort vi tycker minst om. En betydligt längre process när vi hade fått 90-110 kort. Den här gången gick det fortare. De tio som är kvar har gått till final och åker upp på anslagstavlan i köket. Där sitter de någon vecka. Därefter vidtar röstningen där jag och Solveig sätter upp våra poäng i tur och ordning. Var sin etta, var sin tvåa osv. upp till var sin tia. Det har hänt ganska många gånger att vinnaren fått maxpoängen tjugo. Ibland har vi tyckt helt olika och skojbråkat om det. 🙂
Med åren har fler och fler känt till vår lek och säkert tänkt till innan de valt kortet som gått till familjen Lidén.  🙂
Detta har ni som följt min blogg läst om tidigare. Ibland får man vara reprisig (nytt ord). Det har kanske tillkommit nya bloggläsare under bloggåret som passerat.

Jag vill tacka alla sköna bloggare som vågade göra snöänglar. Härliga foton. Dessutom fick jag se många fina fåglar och personliga blogginlägg som var mycket trevligare än mitt eget. Sådant gläder mig. ❤

I förra inlägget står i en kommentar som jag skrivit, vilken tid jag stänger uppgiften. Så kommer jag alltid att göra med denna lilla lek, som jag inte skyltar med i någon rubrik.

Idag ska jag se några stafetter medan Solveig pluggar. Dagens längre promenad får bli i centrum för jag vill gärna planera några kommande foton. Fortfarande händer det att jag utforskar Ystad som om jag är en turist på semester. Det är en härlig känsla som jag inte vill ska gå förlorad. Samtidigt längtar jag tills att allt vaknar till liv på Österlen. Under tiden lever jag i nuet och konstaterar att livet går fortare och fortare för varje år. Jag måste erkänna att det är en lite obehaglig reflektion av läget. Tidståget går inte att bromsa. Ska inte heller gå att stoppa. Det finns dock saker som jag fortfarande vill klara av. Vi startar med en Latte på ”Lurblåsaren”. På med vinterkostymen.

Annonser

58 thoughts on “Den sista resten av julen 2015

  1. Jeg kjenner meg igjen det du skriver. Noen ganger skulle jeg ønske en kunne stoppe tiden, men det går dessverre ikke. Flotte julekort, og morsom lek!

    Ønsker deg en god søndag!

    Klem fra Marit

  2. Visst känner jag igen mig i tankarna, och konstaterar att ett år nu för tiden går så väldigt mycket fortare än förr i tiden! Men så är det, det säger alla! Nästa jul blir den första utan min mamma och jag som alltid gett henne en almanacka med egentagna foton, Undra hur många gånger under året jag kommer att tänka ”det här blir ett bra motiv på mammas kalender”!?
    Jag lägger min röst på kortet med tomten i stalldörren.
    Kram och god fortsättning på 2016!

  3. Visst känner jag igen mig i dina tankar. Undrar nog varje år hur det skall bli. Ingenting är en självklarhet och det enda vi har det är det som är precis nu.

    Söndagskram ❤

  4. Visst kan man tänka på hur blir det nästa jul, då man tar upp julsakerna. Hur ser livet ut då?
    Men man får ta en dag i sänder, och glädjas åt nuet. För vi kan ändå inget göra åt morgondagen annat än att leva för dagen.

    Har kikat in hos så många bloggare som har visat snöänglar, och det har varigt riktigt skojsigt . Du har Värkligen roat alla deltagare och även mig fast jag inte har deltagit .

    Näpp. Detta går inte. Middagen ska fixas. Det är bara en sak när det gäller maten här hemma. Kan inte kockan bytas ut haha.

    Ha en jättefin söndag och Kramkram på dig.

  5. Jag går tillbaka och tänker på hur det var förra julen också. Nästa jul, nja. Ett steg i taget.
    Julkorten sparar jag på tills nästa jul 😉
    Kram ❤

  6. Ja oj de där tankarna är bekanta! Har suttit och plockat med gamla foton och då hittat julkort som vi skickade med bilder på barnen och likaså vänners som vi fick. Vart tog tiden vägen liksom? Och vad väntar runt hörnet? Man vill ju stanna tiden och leva i det man har nu. Blev nästan en form av tidsresa att sitta där och försvinna i minnen från jular tillsammans när mina föräldrar levde, sista julen min mor levde osv. Men det enda vi har är ju nuet…så carpe diem…ta du din latte!
    Kram / RosMarie

    • Det är givet att tankarna kommer när man sysslar med gamla foton. Har man inte dåligt samvete för något kan man se det ljusare nostalgiögon. Men saknaden finns alltid där. Samtidigt är de som gått före oss med oss ändå, på något vis. I minnen av olika slag. I prylar osv.
      Kram Bosse

  7. Tack för ett härligt inlägg. Och det igen! Bosse, tidståget kan vi inte stoppa. Och jag är äldre så kanske får jag se mig om efer de snabba franska TGV tågen. (Tror de heter så)
    Julkorten här är borta och tre sparades och det skedde efter viss vånda.
    Vad som hände om 11 månader tänker jag inte ens på…och allra minst julen för den är inte min favorit. Jag har andra.
    Jag ser fram emot föer utmaningar och kansk emåste de utföras för min del utanför landets gränser, men jag har viss back up om så behövs. För jag vill vara med och roligt har jag.
    Jätteroligt att så många nu hoppat på leken.
    Jag tycker precis som du tycker att det är trevligt att vara turist i sin egen stad . Och vilka möjligheter som öppnar sig. Vilka möten
    Önskar dig en fin kväll!
    Stor kram!

    • Är det de tågen som saknar förare?
      Börjar det dra ihop sig till årets första resa söder ut. Kanske kan du göra uppgifterna där nere. Vem vet. 🙂 Jag kommer hela tiden på nya saker och samlar ihop dem i ett word-dokument. Ordningsföljden har jag inte planerat i detalj. Sanningen var att jag kom på leken mitt i en mening när jag äntligen la in första inlägget om gravstenar. Jag hade inte väntat mig att någon skulle nappa.
      I flera veckor har jag hållit på med ett läs och skrivprojekt som kommer att fortsätta i flera månader. Mycket nördigt. Men jag älskar det och brinner för sysslan. Till våren ser jag fram emot fotouppgifter. <3.
      Kram

  8. Dina tankar känns igen… Visst funderar man på hur blir nästa jul.
    Håller med om att man tycker dagar/månader/år går allt fortare.
    Du snöängel fick jag till och lägger ut den kväll på bloggen:)
    men fåglarna måste ha flytt sin väg!?!.
    Du får ha en fin vecka.
    Kram gun

    • Det tog ett tag för mig att komma ända hit ner på detta mellaninlägg mellan två uppgifter. 🙂 Men nu har jag varit inne på din blogg och även länkat till den från uppgiftsinlägget. Välkommen till min lilla lek. 🙂
      Jag som nyligen såg fasaner hos dig. 🙂 Den där katten har mycket på sitt samvete. 🙂
      Kram Bosse

    • Snart kör vi finalen. Jag har inte bestämt mig ännu.
      Alla fotokort som vi får, får aldrig vara med i tävlingen. De hamnar direkt i ett fotoalbum istället. Annars skulle det genom åren blivit en tävling om vem som har ”sötast” barn tyckte vi. 🙂

  9. Känner igen mig i det du skriver. I undringarna om hur kommer det att vara nästa gång alla de här julsakerna plockas fram från vinden. Jag röstar på Bullerbykortet. Den har en särskild plats hos mig, Bullerbyn. Tiden går både fortare och långsammare på något märkligt sätt. Idag är det redan söndag. Imorgon åker mannen iväg vilket innebär extra tidig morgon för att hinna med att gå ut med hunden före jobbet. I övrigt en, som det ser ut, bra vecka med omväxlande aktiviteter både på och efter jobbet. Hoppas att du också får en skön vecka.

  10. Just dom tankarna har jag nog inte i samband med att julsaker plockas undan. Det jag tänker är, javisstja…….jag skulle ju ha ordnat något bättre förvaringssätt för dessa prylar…..hm, får bli nästa år istället. Den planen återkommer årligen

  11. Åh, jag älskar att tänka tillbaka och tänka framåt och allt vad det är. Jag gör det dock runt nyår med årssammanfattningar och tänker och drömmer om hur året kommer att se ut, hur det kommer att vara vid nästa nyår och allt möjligt. Älskar verkligen den tiden på året! Älskar att tänka tillbaka, drömma framåt! 🙂

    Leken med julkort lät förresten rolig! Skulle inte funka för mig dock som varken skickar eller får speciellt många. Skickade ett förra året och fick typ tre kanske, heh. ;p

    • Samma här. Jag tänker minst lika mycket på det dagarna innan ett nytt oskrivet år. Då är vi samma sorts ”barn”. Det är både berikande och utvecklande. Drömma måste man få ha i hela livet. Samtidigt gäller det att inte fastna i för mörka tankar då och då.
      Med andra ord hade dina kort hamnat direkt i finalen och på pallplats. 🙂 Vi hade också paus från att skicka kort sist.

  12. I vanliga fall brukar julprydnarna komma fram till första Advent. Men då var ja fortfarande kvar på lasarettet. Jag får inte bära tunga saker och Sibbe vet inte vart de finns. Så i år har jag haft det lätt att plocka bort efter julen.

    Kram/Gilla

  13. Och jag tackar för ditt påhitt om bilskyltar, snöänglar och fåglar runt om. Ett nöje! Julkorten blir färre – även de jag skickar själv, det blir telefonsamtal i stället.
    Om nästa år vet jag inget och det är inget speciellt jag tänker på heller. Förra året gick tankarna runt om jag skulle lyckas blir friherrinna tills 2016 – det blev så!
    Ni har verkligen ett gott liv där i Lidénska borgen och vårdar kärleken!
    Kram

    • Varsågod! 🙂 Telefonsamtal är egentligen mycket bättre och mer personligt.
      Det var bra att det blev som du önskade. Vilken fin titel. Friherrinna. Själv är jag Friherre. Vilket himla bra team. 🙂
      Kärleken har hela tiden varit intakt, men det finns alltid moln och skuggor i livet av olika slag. Det är nog så livet ska vara. Jag tror inte det är så lyckat om alla åkte räkmacka.
      Kram

  14. Det är kanske vanligt att tänka så. Hur är det om ett år? ´
    Men, jag har slutat med det, jag tar ”blott en dag ett ögonblick i sänder” och tänker inte så mycket på hur det ska bli och hur det ska gå. Försöker att njuta av den dag som inne är. Vilket kan vara nog så svårt. Min man han tänker och planerar för oss bägge. *ler*.
    Våra julsaker fick vara kvar länge i år. Tyckte kanske synd om tomtarna som måste ner i mörkret igen och saknar ljusstakarna i fönstren som spred ljus.
    Julkort får vi många och sätter upp dom på ett bord där de får stå tills julen plockas ut. Du kanske såg i min blogg alla julkort som stod uppradade, för många inlägg sedan.
    Trevlig lek som du och Solveig har tillsammans, så´nt tycker jag om.
    Ha en toppendag och vecka.
    Kram!

  15. Eftersom jag inte själv skickar några julkort, så betyder det att det kommer inte många hit heller. Jag skulle aldrig få ihop till en 10-i-topplista. Det känns som om tiden går väldigt snabbt, och snabbare för varje år som går. Faktum är att den accelererar enormt efter pensionen, men då finns bara en sak att göra. Gallra ut allt oväsentligt och gör bara det som är kul. Klart att några måsten får slinka emellan också, men det går ju att låtsas att det är ganska kul det också. Det viktigaste tycker jag är att man inte har långtråkigt. Ser fram emot nästa tävling. Kram

    • Vi brukar också ta paus från julkortsskickandet vissa år. De flesta verkar ha skurit ner på sysslan. Synd det inte var så när jag var brevbärare. 🙂
      Du har ett bra tänk. Fortsatt med det. Jag lever också ungefär likadant. Långtråkigt behöver man aldrig ha om man bara har fantasi och lite företagsförmåga. Man får rätta sig efter sina förutsättningar. Jag tror att du kommer att gilla en av mina kommande lekar extra mycket. 😉
      Kram Bosse

  16. Senaste jularna har det varit lite dåligt med såväl framplockning som bortplockande och tankar kring det hela, det har ju inte varit så mycket julpynt över huvudtaget. Julkorten har tidigare var en viktig del i ”Julandet” för mig, men allteftersom skörden kort minskar (egentligen rätt bra) så avtar även den biten.

    • Liknande hemma hos oss. Det är inte lika kul längre. Roligare när barnen var små. Förr fick vi massor av julkort. Den skörden har minskat rejält de sista två-tre åren. Beror en hel del på att vi tagit paus vartannat år från att skicka. Så är livet ibland. Saker kommer och går. Själv längtar jag mest till ljuset och våren. Under väntan försöker jag göra livet så kul och ljust som det är möjligt med mina förutsättningar.

  17. Visst känner jag igen mig i dina tankar och nog rullar livs tåget snabbare och snabbare det gäller att dra i handbromsen så man hinner med och njuta av allt det vi har omkring oss. Jag leker också turist i vår lilla stad, hittar nya gator och gränder som jag inte vandrat i tidigare. Snart nog så vaknar Österlen tills dess får vi njuta av det vi har närma. Kram åse

    • Det gäller att försöka sortera bort det som man inte måste och som bara kostar energi. Det är verkligen en fantastisk stad som vi bor i och Österlen är magisk på många ställen. Nu väntar jag på ljuset. Till dess försöker jag hitta ”ljus” i vardagen på andra sätt. Sedan är det alltid kul att planera.
      Kram Bosse

  18. Jag brukar skicka 20-25 julkort och får ungefär lika många tillbaka! 🙂 När julen är slut lägger jag årets skörd i en låda, tar fram dem nästa gång då det är dags att skriva nya kort. Kikar på dem en gång till…sparar några och resten får gå till återvinningen! 🙂
    Som du märker av alla svar som du får så är du inte ensam om dina tankar. Jag har nog inte tänkt så mycket på tiden och åldrandet just runt jul, utan mina tankar kan komma när som helst…och kanske lite mer runt nyår. Hur ska det nya året bli…vad kommer att hända osv. Att saker o ting händer det vet vi…så lite reflektion är ok, men det får inte bli grubbleri!
    Måndagskram, Gunilla

    • Jag har inte haft mage att slänga några julkort. 🙂 Det är tur att de stora plastlådorna med bra lock och handtag numera finns.
      Jag tänker också när som helst. Men det blir så påtagligt när man plockar ner allt och då kommer tankarna automatiskt. Vi har ju flyttat mycket genom åren och haft sjuka föräldrar. Precis som du skriver får det inte övergå till grubbleri eller bli för mörkt. Samtidigt tycker jag det är mysigt och utvecklande att tänka bakåt och framåt då och då. Oftast är jag bra på att stänga av det allra mörkaste mörkret och börja göra något annat. Då brukar jag kunna ”lura” min hjärna. Det har givetvis inte lyckats alltid.
      Onsdagskram Bosse

  19. Jag funderar också över hur det är nästa gång jag tar upp julsakerna. Inga djupa tankar mer snabba som svindlar förbi ett kort ögonblick. Konstigt att dagarna rusar iväg nu när det är så mycket jag vill göra 😦 Hade gärna haft en stoppknapp…

    Ha en fin kväll och varma kramar 🙂

    • Jag tycker om att göra vardagen rolig. Leka och tävla har jag med mig sedan min uppväxt. Vissa saker har kanske varit för galna. 🙂 Jag kunde bara inte låta bli ibland. Helst när det var gråa dagar. Då ville jag alltid färglägga dem och fick lätt med mig både de jag kände och nya bekantskaper.
      Onsdagskram Bosse

  20. Ja, tidståget går alldeles för fort och dessutom känns det som det ökade farten när man passerade 50-skylten 😀 Nu gäller det att hålla sig frisk och på benen om man ska ha en chans att hänga med i den här farten.

    Det är roligt med nya ord, men innan man kommer på hur det ska be-tonas, så kan det blir lite festliga frågetecken. Som reprisig, det läste jag som rep-risig och undrade i mitt stilla sinne vad du menade med det, hi hi 😀

    Ha en bra dag, kram Susan!

    • Det är läbbigt när man tänker för djupt och för länge på det. Då brukar jag tänka på när jag precis fyllt 31 år och hamnade flera veckor på sjukhuset. Plötsligt kände jag mig som en mycket gammal man och trodde allt var kört. I efterhand kan jag konstatera att jag hade fel på många punkter.

      Ha ha! Det händer ibland när jag läser i en bok för snabbt. Då kan det bli galet i mina tankar när jag betonar på ett annat sätt, än vad författaren tänkt sig. 🙂
      Ibland vet jag knappt själv vad jag menar när jag är extra impulsiv.

      Sköt om dig. Kram.

      • Nej, man får inte fördjupa sig för mycket i det, vi kan inte göra så mycket åt det, inte farten i alla fall – dock kan vi ju fylla tiden med roliga ting 😀 Min dotter fyller 30 i år och tycker hon börjar bli gammal, och kanske tyckte jag också det då, men jag ler och säger att du är ju fortfarande ung 🙂
        Ha ha, man får ju sig ett gott skratt i alla fall 😀
        Ha en bra dag, kram!

      • Allting är relativt. Jag har en dotter som nästa onsdag inte är tonåring längre. Hon tycker det är jättegammalt. Jag hade gärna varit både tjugo och trettio år. 🙂 Det är kul att tänka tillbaka hur man tänkte själv med den livserfarenhet man hade då. Många saker går igen. Våra föräldrar tänkte säkert något liknande.
        Kram

  21. Jag tänker oftast inte så långt fram som till nästa jul, däremot undrar jag varje december vem i allsin da’r det var som packade ner julsakerna förra året, och hur *tänkte* den personen när den inte lade sakerna där jag nu trodde att de skulle finnas??? Det är en mycket egendomlig känsla, eftersom det oftast är *jag själv* som har packat undan just de sakerna. 🙂 Det är som om någon helt annan gjorde nedpackandet för 11 månader sedan… 🙂

    Så till era fina ”fådda” julkort. Jag gillar alla korten med tomtar på, de är mysiga allihop. Den som vandrar förbi utanför ett fönster påminner i stilen om de japanska tecknade filmerna från Ghibli (”Min granne Totoro”, ”Spirited away”, ”Lånaren Arrietty” mfl). Nu ska tydligen Ronja Rövardotter, som Ghibli har animerat, börja gå som tv-serie i Barnkanalen också. Har dock svårt att tänka mig att den kan slå Tage Danielssons ”riktiga” film…
    Men det är Bullerby-snöbollskriget och snögubbeparet som fångar mig mest bland julkorten. Jag röstar på snögubben och -gumman, de ser så kära ut! ❤

    • Det var en yngre och mer oerfaren person. 🙂
      Vi har inte fått så många kort de sista åren och fotokorten får aldrig vara med och leka/tävla. De åker istället in i vanliga fotoalbum. 🙂 Vi insåg när vi startade 1990, att vi inte kunde ha en tävling om vem som hade sötast tomtenissebarn.
      Ditt namn står på min bordskalender. Undra varför. 😉

    • Bra att du köper det 🙂
      Ditt nutida, lite äldre jag kommer att ha glömt allt om sinom tid. 🙂
      Mitt nutidsjag kan gå förbi och undra vad sjutton har jag skrivit där? Det är komiskt när jag ber S tyda mina kråkfötter. Eller när hon är och handlar och ringer. ”Vi står här tre stycken från familjen Lidén och undrar vad det står under …” Hur sjutton ska jag … 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s