Film fyrtiotre av femtio

Sova med fienden/ Sleeping with the Enemy
Genre: Thriller/Drama, 99 minuter, 1991.
Betyg:
1). I filmsoffan med familjen: 25/40
2). Bosse Lidén 2014: 93/120

Favoritkommentar: ”Det var den kvällen som jag dog och någon annan räddades.”

Egna ord: En film som stack ut i vårt familjemys med våra ganska unga döttrar, därför fick de då aldrig se slutscenen. Anledningen till filmvalet var att jag köpt in några filmer som jag ville återse och som fick ingå i visningarna för att få lite bredd. En ung söt Laura Burney (Julia Roberts) insåg först efter giftermålet med drömmannen Martin, att han hade några ”dåliga sidor”. Som tittare ser vi första spåret av att allt inte är friskt i förhållandet, rätt snabbt in i filmen. Vi inser att Laura är som en ägodel. Efter tre års äktenskap finns det bara en väg för att överleva… Sådär skulle jag med några få rader skriva på baksidan av DVD-fodralet om jag fått bestämma. Jag gillar inte att läsa baksidestexter där det avslöjas nästan allt. Läs här nedanför så instämmer du kanske. Om du inte har sett denna relativt gamla ”klassiker” inom thrillergenren och ämnar se den, så hoppa över baksidestexten här nedanför. Jag har alltid uppskattat en gastkramande psykologisk thriller. Däremot tröttnade jag snabbt på onödigt blod och fotokonst i att visa allt i denna typ av filmer. ”Sova med fienden” har många steg som tilltalar mig. Jag har sett den flera gånger. Varje gång försöker jag tänka mig och se var jag skulle kunna göra den ännu mer spännande. Det har blivit ganska många ställen där jag funnit möjligheter. Rollen som regissör hade lockat mig om det funnits ett bra manus. 🙂 I den här filmen finns intressanta sekvenser som kunde ökat på det psykiska spänningsmomentet. Slutet skulle jag gjort om helt, delvis när det gäller våldet. Det känns som en repris som något jag sett alltför många gånger. Varje gång i resten av mitt liv som jag får höra Berlioz Symphonie Fantastique kommer jag att få gåshud och omedelbart vilja stänga av stycket.

Baksidestext: Till en början verkade det som om Martin Burney var Lauras dröm. Han var stilig, framgångsrik och förföriskt snygg. Inte förrän de gift sig upptäcker Laura att Martin är en kvinnas absoluta mardröm – tvångsmässig, kontrollerande och livsfarligt våldsam. Efter att ha levt i skräck och fara i tre år beslutar sig Laura för att rymma. Eftersom hon vet att inget annat än hennes egen död kan stoppa Martin, låtsas hon drunkna i en båtolycka och återuppstår under ett nytt namn i en annan stad i mellanvästern. Trots att hon skaffat sig en ny identitet och ett nytt utseende, lever Laura i en ständig skräck vid minnet av Martins brutalitet – ett minne som blir högst levande när Martin förstår att Laura fortfarande lever. Driven av sin besatthet kommer Martin inte att låta någonting stå i vägen i jakten på att få hämnas sin svekfulla hustru.

Kuriosa: En av mina gamla drömmar är att få åka till Cape Cod. Hyra ett hus vid havet och skriva mitt livs roman under ett år.

Dagens fråga: Minns du någon film som du gillat, men gärna velat leka regissör i?

Här är texten till nya läsare om denna bloggkategori som slutar med en tävling i december 2014. https://bosseliden.wordpress.com/2014/01/08/mina-blogginlagg-pa-torsdagar-2014