Jullovets sista dag vaknade vi tidigt och upptäckte att det snöat ordentligt under natten.
Hela världen var vit. Givetvis var jag tvungen att genast ge mig ut med kameran och pröva lite olika inställningar. Välkommen med på först en morgonpromenad och sedan en kvällspromenad genom Ystad!
OBS! Vi svarar med en symbol på eventuella kommentarer i denna kategori.
Så glada vi blev när vi fick se att de satte upp en riktig gran utanför vårt fönster. Under våra år i Visby bestod ”granen” på vår innegård av ett antal lösa ljusslingor som hängde ner från en stolpe. När det var mörkt kunde man föreställa sig att det var en gran – men i ljuset avslöjades alltid sanningen… Det är något visst med riktiga granar. Det för mig tillbaka till barndomen när jag fick följa med pappa till vår skog för att hitta årets gran. Det låter lätt att hitta den perfekta granen när man har en hel skog att välja på, men jag lovar – lätt var det inte. Det visade sig att det inte var alldeles lätt att fotografera vår gårdsgran heller. Det blev till att pulsa i djup snö…
Betydligt enklare blev det att ta sig vidare bort mot badhuset eftersom gångbanan var ordentligt plogad. Välkommen att följa med på en kvällspromenad i ett vintervitt Ystad…
Avslutar med en ”fotoillustrations-bild” på vår parkering. Det kommer ett inlägg med bara sådana lekfulla bilder någon gång framöver. När jag tog den här bilden kändes det rätt skönt att konstatera att jag snart var hemma igen. Det är mysigt och vackert med snö – men kallt!
På måndagskvällen när det snöade friskt var jag tvungen att lyssna på Allan Edwall när han sjöng med ”Nalle Puhs röst”: ”Snön vräker ner tiddeli-pom, allt mer ju mer tiddeli-pom.”
På tisdagsmorgonen när jag och Bosse vaknade var hela världen vit. Välkommen med på en promenad genom ett vintrigt Ystad.
OBS: Vi svarar med en symbol på eventuella kommentarer i denna kategori.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 