Sex mil hemifrån; etapp tolv

Klockan sju i lördags morse rullade vi iväg mot stationen med vår äldsta dotter och hennes höstpackning. Efter kramkalas på perrongen var det dags för en ny etapp i temat ”Sex mil hemifrån”.
Vårt eget tema för helgen var inre harmoni och ögongodis. ❤

På vägen mot Svarte på väg 9, njöt jag av mitt älskade hav. Med vetskapen om att vi inte skulle träffas på tjugosju timmar. 😉 För i Svarte vek jag av norrut och körde efter en stund om en modern cykelcampande man med dator framför styret.
Första stopp i blött gräs blev ödekyrkan, kyrkoruinen i Balkåkra.

Jag stod ensam och tog in historiens vindslag. Tänkte på att här stod självaste Carl von Linné på sin skånska resa i mitten av sjuttonhundratalet.

Just denna korta vägsträcka är ny i denna bloggkategori, men väldigt hemkär för oss efter flera avkopplande promenader runt Marsvinsholms slott.
Givetvis tog jag mig tid att gå in och titta till slottet och slottsparken. Ensam i parken stod mannen med den full-lastade campingcykeln och fotograferade. Vi hejade på varandra. Ett kort möte som gav energi.

På tal om underbar energi och harmoni. Här på bryggan i Snogeholmssjön intog vi förmiddagsfikat. Vilken rofylld balsamplats. ❤  Endast de gäckande regnmolnen och en morgonpigg geting störde tankarna.

Det är populärt att hyra båt och skaffa fiskekort. Även vintertid är den 8.5 meter djupa Snogeholmssjön en fin pimpelsjö. Vi noterade att flytväst inte var lika populärt att ha på sig. Ingen av de tiotalet män som vi såg, verkade inte ens när de sträckte på sig, vara nio meter långa. 😉

När regndropparna blev för många att räkna satte vi oss i bilen och for vidare.
Vi såg på håll Snogeholms slott (i fransk stil), som ligger vackert på udden.
Det var nu det hände som jag beskrev på Facebook i söndags. Det lokala regnmolnet hade tacksamt drivit vidare. Själv var jag som bilchaufför tankad av både kaffe, fika och tillfredsställelse, där jag sakta gled fram, på den smala slingrande asfalterade skogsvägen. Eftersom ingen bil syntes i backspegeln ville jag vara kvar i den behagliga bubblan. Den där bubblan som inte är gjord av hård metall. För livet kan ändra karaktär på en nanosekund.
Första dumma tanken som dök upp var att det stod en stor hund vid dungen. Hoppas den är kopplad. När jag insåg att det var ett stort vildsvin stannade jag bilen helt. Plötsligt hoppade det ut tre vildsvin framför vår bilruta. Jag frågade Solveig om hon hade systemkameran tillhands. Trots att hon hade den i knät hann hon aldrig få ordning på det tekniska och knäppa några kort. Det var första gången som vi sett levande vildsvin på så nära avstånd. Sedan vi flyttade till Ystad har jag hört och läst om flera otäcka olyckor och drabbningar med dessa beryktade djur. Det finns varningsskyltar på kända stråk. På långt håll har jag sett klungor på fält och någon gång ett överkört svin vid dikeskanten. Jag skulle inte vilja träffa på en större grupp under en skogspromenad.
Konstigt nog blev vi inte uppskakade av mötet. Men på kvällen när vi skulle sova kom tankarna tillbaka. Tänk om jag kört i vanlig laglig fart? Hur skulle det oönskade mötet slutat?

Grustaget som för exakt trettio år sedan blev en amfiteater har genom åren haft besök av många kända artister. Någon gång vill jag besöka en regnfri konsert, en varm sommarkväll, då stjärnorna lyser på himlavalvet. Givetvis ska det vara en av mina favoritartister/grupper som står för underhållningen.

Femte stoppet, Övedskloster vid Vombsjön, var planerat på hemmaplan. Jag hade läst på nätet att borggården och trädgården är öppen för allmänheten, alla dagar 9-16. Där finns möjlighet att fika på borggården lite längre fram på dagen, under sommartid. Annars är det inte tillåtet att ta med egen fika och hundar ska vara kopplade. Eftersom jag saknade hund tog jag istället Solveigs mjuka hand i min. Så hon hade stenkoll på mig. 😉

Huvudbyggnaden är i fransk rokokostil. Slottet är uppfört 1765-1776 av Hans Ramel. Undra om det är en förfader till Povel.

Eftersom vi hade tid kvar innan vi skulle äta på restaurang i Höör blev det ett stopp vid Östraby kyrka från 1100-talet.

Här hade vi otur med regnskuren. När Solveig skulle visa allt fint runt Fulltofta naturcentrum öppnade sig himlen. Då hade vi kommit femtio meter från bilen och hade bestämt oss för att chansa, trots den mörka synen ovanför våra huvuden. Det blev att kuta tillbaka till bilen. 😦

När vi parkerade utanför restaurangen lyste solen och det var behagligt varmt i luften. Därför lämnade vi jackorna kvar. Under slickandet av den rejäla efterrätten mörknade det till utanför vårt fönster och ett ösregn som hette duga höll på en kvart. Lika fort som det blöta kom uppifrån, upphörde ovädret.
Mätta och belåtna passade vi på att utnyttja solen och värmen som hastigt kom på återbesök. Det blev en timmes promenad i Höör centrum där jag tittade på detaljer och Solveig tittade på kläder och annat i butiker. Jag blev sugen på att köpa ett tusenbitspussel i bokhandeln. Sedan kom jag på att jag har en hel del annat att göra i höst. Just nu förbereder jag ex. den femte korsordstävlingen, som kommer på bloggen i november, som den gjort de senaste två åren. Undra vem som ska vinna titeln i år? 😀

För många år sedan hade Solveig en elev som hade en hörselskada. Därför fick hon och två kolleger åka på en tvådagarskurs för att lära sig hantera skolgången på rätt sätt. Denna kurs hölls på Stiftsgården Åkersberg i Höör. Kursen var säkert lärorik, men det jag fått höra många gånger var hur fint allt var runt omkring. Frukosten och maten var suverän. Naturen likaså. Solveig sa att hon ville ta med mig dit någon helg. Vissa saker blir aldrig av. Eller tar väldigt lång tid. 🙂  Nu var det jag som kom med idén och temat harmoni i denna Sex mil hemifrån tripp, som skulle kunna avslutas med en ljuvlig natt på Åkersberg. Jag har mina ljusa stunder. 😉 Det får bli ett eget blogginlägg senare.
Imorgon ska vi åka och lyssna på en föreläsning som jag sett fram emot länge. 😀

Fast text:
Solveig kom på en idé våren 2015 som jag snabbt nappade på. Vi bestämde oss för att nollställa trippmätaren och åka iväg sex mil hemifrån och sedan vända bilen. Några önskemål har vi förberett, andra får dyka upp spontant längs med de skånska vägarna. Om du vill läsa om resorna 2015-2017 är det bara att gå in på kategorin ”Sex mil hemifrån”.