Sorgligt att skoja om

Som barn fick jag inte reda på allt. Därför kunde jag när tillfälle gavs stilla min nyfikenhet, med att tjuvlyssna på samtal. Ibland blev jag orolig (som jag skrivit om i ett tidigare bokkåseri) och undrade om det ens var möjligt att en kräfta kunde komma ner i mammas mage. Jag hade aldrig sett henne ens äta en kräfta. Betydligt mer fascinerande var den sanna storyn om den snälla tanten Ida som jag varit och besökt några gånger.
Ida var mamma till en av min mammas bästa väninnor. Det var en trevlig utflykt med bilen när vi åkte ner till hennes röda hus på landet. Gott fika. Spännande prylar att titta på. Vi brukade även på hemvägen besöka affärer i gemytliga Laholm. Leksaksaffären var min favorit.
Jag kände till att Ida var en duktig kvinna som inte räddes några uppgifter, ensamstående mamma som hon var till en dotter. Just nu minns jag inte detaljerna om fadern. Tror han försvann kvickt. Kanske innan födseln. Däremot minns jag senare tjuvlyssningssamtal när den ena ”dråpliga” saken efter den andra ventilerades mellan mamma och Violetta. Tyvärr kunde jag inte följa upp det, utan att avslöja mina nytvättade öron. Men när jag blev äldre fick jag detaljerna.
Det hade börjat som ovan med börsen/plånboken i frysen. Sedan blev det större och otäckare saker som kunde gått riktigt illa.
Det var alltså Ida som jag kom att tänka på när jag letade efter en laxbit i frysen och upptäckte något mysko i en plastpåse.

För jag hade just då glömt episoden och tänkte på helt andra ”matiga” rätter. Episoden som började med att jag köpte en bok på Bokbörsen. En bok som min näsa inte uppskattade. Fem sekunder senare instämde min hals med att börja klia. Orsaken stavas med åtta bokstäver; M-Ö-G-E-L-H-U-S.
Taktik ett blev vädring på balkongen. Det gällde att hålla reda på januarivädret. Första sniffen gick bra. Men efter några sidor fixade jag inte det. Då kom idén med frysen. Tror jag har läst det någonstans.

Vi har haft boken som var i nyskick, i frysen i två perioder. Det var den sista betydligt längre som jag glömt bort. Därför stod jag undrande några sekunder med fryslådan framtagen en bit. ”Vad sjutton är…?”

Slutord:
Boken har hamnat på hyllan där övrig Gotlandslitteratur finns. Tyvärr vann motståndaren mögel – för denna gång. Behöver du hjälp inför en husvisning? Jag saknar svans men min näsa är briljant. Jag tar endast 25 000 kr för ett uppdrag och tar alltid av mig skorna. Vov Vov! 😊 Priset är satt efter de 18 500 som mäklarna betalar mig för att hålla mig ifrån deras objekt. 😉