Vi känner oss alltid välkomna när vi besöker den fina slottsparken vid Marsvinsholms slott, trots att Tomas Iacobaeus aldrig har bjudit oss på slottsfika. 🙂 Det brukar finnas olika anledningar till att vi åker dessa 12 km. Om det är ruggigt kallt vid havet är det mer lugnt och skyddat här. Sedan är det så trevligt att följa årstiderna på den välskötta anläggningen. Man blir rofylld av en promenad och alla sinnena får sitt. På sommaren kan man fika här. Det går också utmärkt att ha med sig en egen fikakorg. Ystads Stående Teatersällskap ger populära föreställningar under några sommarveckor. Då stannar tåget vid Marsvinsholms station.
Marsvinsholms kyrka sticker upp i bakgrunden denna Kristi Himmelsfärds dag.
Nice foto. Bra tänkt Solveig. 😀
Det är fint både på långt och nära håll.
Plötsligt kände jag två känslor. Det svämmade över av allt vackert och jag började tänka på att det pågår ett Ishockey-VM. Därför försvann jag iväg på en egen tripp.
Oj! Vilken tackling jag gav det höga trädet. Nej! Domaren såg det. 😉
Det blev fem minuters utvisning på bänken. Ser du min vita klubba? Jag skyllde på att det var en vit käpp och att jag inte såg trädet och att jag kom från höger. 🙂
Jag blev rofylld och snäll igen när vi kom in på den privata djurkyrkogården. Här vilar både hundar och hästar.
Nu vill jag åka på nya bus och se fler rapsfält.
Vi tog vägen ner mot Svarte för att åka kustvägen hem.
Gul – min mammas favoritfärg.
Nu gick det runt i tankarna. Finns det både gula och vita maskrosor? Handlar det om en albinokusin?
Aha! En golfboll. Måste vara svårt att nå hålet. Vilken taktik har spelarna? Tänker inte för mycket? Slår bara fågelvägen? 🙂
”Nu åker vi hem och fikar i trädgården vid våra nya stolar och bord.
Bloggäventyr med Bosse Lidén 